Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Dags att rusta sig för framtiden i en tuff miljö

Kraftigt stigande inflation och räntor samt rekordhöga driftskostnader, främst via ökade el- och uppvärmningskostnader är en utmaning för både bostadsrättsföreningar och dess medlemmar.

Riksbanken chockhöjde oväntat sin styrränta med en hel procentenhet till 1,75 procent vid sitt senaste räntemöte och väntas komma med fler höjningar under hösten för att få ner den extremhöga inflationen. Det i en global miljö där inflation och centralbanksräntor fortsätter att stiga och energikrisen förvärras i Europa inför den annalkande vintern, samtidigt som de flesta bedömare ser en kommande lågkonjunktur 2023. Detta ritar helt om räntelandskapet i en miljö där vi ser en betydligt svagare bostadsmarknad och skakigare börs som i sin tur påverkar hushållens plånböcker.

Det finns väl nästan ingen förening som inte ser ett behov av att höja sina avgifter för att kunna möta ökade ränte- och driftskostnader. Hur mycket och när höjningen behöver göras kan däremot variera. Högt belånade föreningar är betydligt mer känsliga för räntehöjningar än föreningar med lägre belåningsgrad. Var i landet föreningen ligger och vilken typ av energikälla man har för el och uppvärmning spelar också in. Detta har gjort intresset och behovet av att energieffektivisera stort bland de flesta föreningar och dess medlemmar.

För många medlemmar väntar en dubbel smäll eftersom de förutom stigande avgifter också träffas av stigande räntor på sina egna privata bolån, utöver minskad köpkraft på grund av stigande mat-, el- och bränslepriser. Många medlemmar, inte minst yngre hushåll, har blivit överraskade över hur snabbt boendekostnaderna stigit. Det som nu pågår är en helomvändning i jämförelse med Riksbankens ränteprognos i början på året som då förutsåg en nollränta till mitten av 2024. Nu bör man räkna med fortsatta räntehöjningar det kommande halvåret från 1,75 procent idag till en nivå på 2,5 -2,75 procent i början på nästa år. Därefter förväntar vi oss att inflationen faller tillbaka under 2023 och att Riksbanken då kommer lätta något på sin räntehöjningspolitik.

Det innebär att vi under den närmaste halvåret kan förvänta oss att den rörliga tremånadersräntan och bundna löptider rör sig allt närmare varandra. Den rörliga 3-månadersräntan genom att stiga i ungefär samma utsträckning som Riksbanken höjer medan de bundna bolåneräntorna, som var de första som började stiga för nästan ett år sedan, har börjat dämpas något och nu prisar in en lågkonjunktur men även risken för recession. Vi kan därmed räkna med att det nya normala är räntor på mellan 3 till 5 procent beroende på löptid.

Föreningens ekonomiska förutsättningar och riskpreferenser är avgörande när man väljer räntefördelning. Historiskt har det lönat sig med rörligt framför bundet och i dagsläget är det fortfarande fördel för den rörliga tremånadersräntan. Däremot kan det finnas andra aspekter att ta hänsyn till såsom viss förutsebarhet när den ekonomiska osäkerheten är stor. Då kan något längre löptider till ett lite högre pris passa just din föreningsekonomi.

Susanne Eliasson
Analytiker

Susanne Eliasson

Analytiker

Susanne Eliasson


Customer service