Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

2024 – ett år av ekonomiska ljusglimtar men också orosmoln

Ljusning för inflationen, räntesänkningar i sikte och ett näringsliv och hushåll som ser mer positivt på framtiden är glädjande nyheter efter några tuffa år. Frågan är inte längre om Riksbanken kommer sänka räntan utan när. Svensk ekonomi förväntas växa under 2024, om än i något långsammare tempo, för att ta mer fart under 2025. Däremot blir det ett år då riskerna är många och det kan sätta käppar i hjulen.

Många företag har och har haft det tufft de senaste åren med hög inflation och stigande räntor som slagit extra hårt mot räntekänsliga företag inom främst bygg- och fastighetsbranschen. Hushållen har också påverkats hårt och tvingats dra ner på sin konsumtion när köpkraften gröpts ur. Men nu kan vi ana ljuset i tunnel när inflationen faller på bred front både i Sverige och globalt. Det kommer innebära att de flesta centralbankerna inklusive Riksbanken ser räntesänkningar framför sig. I kombination med att reallönerna väntas stiga i takt med att inflationen kommer ner mot Riksbankens 2-procentsmål, öppnar det upp för att både hushåll och företag kommer kunna öka sin konsumtion och sina investeringar vilket då återigen ger positiva konjunkturvindar. Vi får dock inte glömma bort att den ekonomiska tillväxten i världen fortfarande är skör. I Europa, har främst Tyskland, Europas motor stora problem och dit går drygt 10 procent av svensk export. Utöver det finns det många globala risker att ta hänsyn till när världsekonomin fortfarande inte är på säker mark. Är inflationen under kontroll i de stora ekonomierna och hur kommer de politiska och geopolitiska riskerna att utvecklas de kommande åren? 

Något ljusare syn på framtiden från näringsliv och hushåll

Konjunkturinstitutet tar månatligen tempen på svensk ekonomi genom att fråga hushåll och företag hur de ser på framtiden. Under januari steg indikatorn kraftigt vilket återspeglar alltmer positiva tongångar hos företag och hushåll vilket ger tydligt framtidshopp. Man får backa bandet till april 2021 för att hitta en liknande uppgång. Denna gång var det hushållen som bidrog med störst optimism och ökningen som uppmätts är den största sedan mätningarna startades 1996. Bland företag är tongångarna fortfarande tudelade och skiljer sig från bransch till bransch. Tillverkningsindustrin ligger på historiskt normala nivåer och visar en alltmer positiv syn på framtida produktion. Vissa delar av detaljhandeln, såsom sällanköpshandeln, uppger att det fortfarande är kämpigt. Det är endast dagligvaruhandeln som ligger över det historiska genomsnittet. Den sektor som har det fortsatt väldigt jobbigt och är mest negativ är bygg- och anläggningssektorn. Men även här finns det trots allt en något mer positiv syn på framtiden.

Det gäller dock att komma ihåg att indikatorn fortfarande är på låga nivåer men visar ändå att svenska hushåll och företag har mer positiva förväntningar på framtiden. Det borde båda gott inför andra halvåret 2024 och inför 2025!

Första räntesänkningen under sommaren?

En viktig faktor för hur svensk ekonomin kommer att utvecklas är hur väl inflationsbekämpningen lyckas. En kamp som Riksbanken men även regeringen prioriterar och som inte kan ha undgått någon. Inflationen har kommit ner rejält sedan förra året och fortsätter att falla mot Riksbanken inflationsmål på 2 procent. De främsta orsakerna till detta är att priset på energi kommit ner men även att råvarupriser har blivit lägre och att stressen i de globala leveranskedjorna har minskat rejält jämfört med de senaste åren. Därtill har den svenska kronan stärkts och gjort att den importerade inflationen minskat och vi förväntar oss att kronan fortsätter att stärkas under året. Så långt verkar alltså Riksbanken ganska nöjd med hur inflationen har utvecklats den senaste tiden. Men Riksbanken uttrycker sig väldigt försiktigt när det gäller tidpunkten för räntesänkningen. De säger att möjligheten till en räntesänkning inte kan uteslutas under det första halvåret 2024. Men de vill se att inflationen kommit ner mot målet och stabiliseras där innan de känner sig trygga att börja sänka. Så vi ska förvänta oss en försiktig Riksbank som kommer analysera ny ekonomisk statistik och som sannolikt inte vill sänka före den Europeiska centralbanken. Vi väntar oss därför en första sänkning av styrräntan under sommaren 2024 för att i december hamna på runt 3 procent.

Vilka slutsatser kan du som företagare dra av denna något mer positiva men osäkra ekonomiska utveckling?

För de flesta gäller det att planera för det bästa men rusta för det värsta. Alla som bedriver företag vet att det kan vända snabbt. Om inte annat har de senaste åren gjort oss påminda om detta. Förhoppningsvis kommer hushållens ekonomi att stärkas under andra halvåret 2024 då minskade ränteutgifter samt ökade reallöner kommer synas i plånboken. Det borde visa sig tydligast i de företag som säljer hushållsnära varor och tjänster. Därtill står vi inför en grön omställning och stora infrastruktursatsningar som behöver byggas ut de kommande åren. Det borde ge goda affärsmöjligheter för många branscher framöver när väl konjunkturen vänder. Riksbankens räntesänkningar välkomnas även av många företag när finansieringskostnaderna för framtida investeringar kommer sjunka.

Vad kan vi då förvänta oss av politiken framöver?

Snart är det dags för regeringen att lämna sin vårbudget till riksdagen. Vi förväntar oss inga stora reformer för hushåll och företag i den utan regeringen kommer föra en försiktig finanspolitik med fortsatt fokus på inflationsbekämpning. Regeringen kommer sannolikt vänta till 2025 innan politiken kommer läggas om och bli mer expansiv bland annat på grund av valet 2026.

Men några förslag som påverkar företagen har lagts fram nu under våren

Det mesta handlar om förenklingar i administrationen för företagen. Det första som kan få snabbt införande under året är ett förslag om att minska tiden att spara kvitton i original, det så kallade bevarandekravet. Förslaget innebär att man bara behöver spara pappersmaterial med räkenskapsinformation till dess att det överförts till digital form. Det andra rör arbetslöshetshetsförsäkringen som görs om och blir inkomstbaserad vilket även ska förenkla administrationen för företagen (slutet av 2025). Det tredje är att regeringen har givit i uppdrag åt ett antal myndigheter att ge förslag på förenklingar av både generella och sektorspecifika regelverk och att samverka för att minska regelbördan.

Fortsatt viktigt med dialog och kontakter

Med förhoppning om starkare tillväxt framöver gäller det att som företagare hela tiden vara på tå och se över sin affärsmodell, kundkrets och leverantörskedjor. Framöver bör det finnas bra affärsmöjligheter att både utveckla och stärka sitt företaget om man redan nu formerar sig för framtiden. Kom ihåg att löpande göra riskanalyser och stresstester av både din privata och företagets ekonomi för att ha koll på hur de skulle påverkas vid olika scenarier och hur motståndskraftig den är. Det bästa är att vara förberedd och ta hjälp av bank och revisor men även att ha bra relationer och värna sina kunder och leverantörer.

Susanne Eliasson
Senior analytiker

Susanne Eliasson

Senior analytiker

Susanne Eliasson