Hoppa till innehållet

Ränteråd för brf:er november 2025

Svenska ljusglimtar trotsar global dimma

Hösten har dels präglats av en global osäkerhet, med budgetpolitiska utmaningar i både Europa och USA i spetsen, dels av en del ljusglimtar när svensk ekonomi äntligen visat tecken på en mer stabil ekonomisk återhämtning. De ljusare utsikterna och en stabil styrränta skapar möjligheter för bostadsrättsföreningar att planera långsiktigt med tillförsikt.

Budgetproblemen hopar sig på båda sidor av Atlanten

Amerikanska flaggan på Börshuset i New York
Även USA brottas med en växande statsskuld.

Det kommer en del blandade signaler från Euroområdet. Tillväxten har sammantaget visat på lite medvind samtidigt som inflationen stabiliserats runt målet på två procent. Mellan enskilda länder är dock skillnaderna stora, Spaniens ekonomi utvecklas väl medan den tyska tappat fart. På det hela taget kan Europeiska centralbanken ändå luta sig tillbaka. 

Den politiska situationen är betydligt stormigare, inte minst i Frankrike där premiärministrar tycks bytas ut på löpande band. Landet står inför nödvändiga men impopulära budgetåtstramningar för att hantera en växande statsskuld. Låsningarna är tydliga och i centrum står den nu pausade höjningen av pensionsåldern från 62 till 64 år. En långsiktigt hållbar lösning verkar avlägsen.

Även USA brottas med en växande statsskuld. Den politiska oenigheten kring budgeten ledde till en rekordlång nedstängning av statsapparaten, vilket drabbade ekonomin negativt. En tillfällig överenskommelse om budgeten har nåtts men skadan är gjord. Under nedstängningen stod statligt anställda utan lön och tvingades dra åt svångremmen. Därtill sammanställdes inte viktig ekonomiska statistik. Den amerikanska centralbanken Fed får därför navigera i en tillfällig ekonomisk dimma ytterligare en tid framåt och har därför signalerat försiktighet inför kommande räntebesked. En försvagad arbetsmarknaden talar för att Fed trots förnyad uppgång i inflationen snart kommer att återuppta räntesänkningar. 

Svensk ekonomisk ljusning – här för att stanna?

På hemmaplan fortsätter hushållens förtroende att återhämta sig efter vårens Trump-chock. Det har börjat avspegla sig i en nu växande konsumtion vilket är precis vad som behövs för att Sverige ska ta sig ur rådande lågkonjunktur.

En uppmärksam läsare kanske drabbas av déjà-vu. Vi såg en ekonomisk ljusning för ungefär ett år sedan, men den mörknade efter Trumps tillträde som USA:s president och det tullkaos som följde. Denna gång framstår utvecklingen dock som mindre bräcklig och dessutom väntas ytterligare ekonomiskt stöd i form av skattesänkningar 2026. Det bör hjälpa till att säkra att den negativa utvecklingen bryts, givet att inga nya större bakslag inträffar. Efter fem år av den ena krisen efter den andra kan en viss respit kännas motiverad.

Riksbanken går in i farthållarläge

Oktoberinflationen kom in något högre än väntat men det finns ännu ingen anledning till oro. Därtill har Riksbanken varit tydliga med att de inte kommer att finjustera styrräntan framöver. Den väntas därför ligga still under en längre period. SEB:s prognos är att nästa steg mest sannolikt blir en höjning från 1,75 till 2,0 procent men först i slutet av 2027 då Sverige väntas lämna lågkonjunkturen bakom sig.

Bostadsrättsföreningarnas ”budgetförhandlingar” drar också ihop sig

Fastigheter
Det nya K3-regelverket ger ökat fokus på underhållsplaner och långsiktig ekonomisk hållbarhet.

Många bostadsrättsföreningar är sannolikt redan långt gångna i sin budgetplanering för 2026. Turligt nog tycks de vara bättre på ekonomisk planering än många politiker. Vid årsskiftet införs det nya K3-regelverket som ger ökat fokus på underhållsplaner och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Förhoppningen är att detta ska underlätta planeringen framöver.

Vad gäller långsiktig planering och ränterisk är det viktigt att fortsätta fatta aktiva beslut kring föreningens lån.

Idag är de rörliga bolåneräntorna på eller mycket nära botten. Prisgapet mellan rörlig och bunden ränta upp till tre år är fortfarande förmånligt. Det innebär att de kortare bindningstiderna fortfarande är attraktiva. Långa marknadsräntor väntas försiktigt fortsätta stiga framöver eftersom Sverige och andra länder gradvis lånar upp alltmer till försvaret. Ökad skuldoro i omvärlden, såsom i Frankrike, kan sprida sig och komma att sätta ytterligare press på de långa räntorna. Sammantaget lär de lite längre bindningstider bli dyrare. Om man letar läge att binda på längre tid bör man inte vänta.

Elsa Boyer de la Giroday
Privatekonomisk analytiker

Elsa Boyer de la Giroday

Privatekonomisk analytiker

Elsa Boyer de la Giroday


Upp