Ränteråd för brf:er februari 2026

Global osäkerhet till trots står ekonomier stadigt. I Sverige drivs tillväxten framöver av hushållens konsumtion, men arbetsmarknaden förblir en utmaning. Riksbanken väntas hålla räntan oförändrad en tid framöver, men högre långräntor innebär att hushåll och bostadsrättsföreningar bör se över sina räntebindningstider noggrant.

Global motståndskraft trots geopolitisk turbulens

”Fred på jorden” var president Trumps nyårslöfte inför 2026. Kort därefter genomförde USA en militär operation i Venezuela och hotade om ett möjligt övertagande av Grönland, med militära eller ekonomiska medel. För stunden har Trump sagt att han kommer låta Grönland vara, men skadan är gjord. Oavsett vilka avtal som finns på plats kan USA vända sig mot allierade. 

Trots den globala osäkerheten och sämre handelsvillkor har ekonomier visat på stor motståndskraft. I USA har ekonomin bromsat in men trots allt växt i god takt, dels drivet av stora investeringar i AI, dels av motståndskraftiga hushåll vars konsumtion fortsatt. Under året kommer ekonomin dessutom få ytterligare stöd av att centralbanken Fed sänker styrräntan. 

I Kina har exporten trots tullar varit bra, vilket i kombination med finanspolitiska stöd gjort att ekonomin växt i linje med landets politiska ambitioner, trots en kroniskt svag inhemsk efterfrågan. I vår presenteras en ny femårsplan som kommer visa omvärlden hur Kina planerar att navigera det nya ekonomiska klimatet.

I euroområdet skiljer sig den ekonomiska utvecklingen åt mellan länder, där den tyska ekonomin tycks ha stagnerat medan den spanska blivit något av en tillväxtmotor. Framåt fortsätter försvars- och infrastruktursatsningar stödja euroområdets ekonomi som helhet. Dessutom blickar EU framåt och bortom USA, exempelvis sluts nya viktiga handelsavtal, bland annat med det snabbt växande Indien.

Stabil svensk ekonomi men fortsatta orosmoln

Svensk ekonomi har också varit motståndskraftig, dels tack vare en export som trots handelsklimatet gått bra, dels genom relativt goda investeringar, om bostadssektorn exkluderas. Under hösten har dessutom hushållens konsumtion och förtroende växlat upp och väntas fortsätta bidra till en bra tillväxt 2026. Dessutom kommer sänkta skatter stärka hushållens köpkraft ytterligare i år  vilket kan ge ekonomin ytterligare skjuts. Samtidigt är framtidstron bland hushållen fortfarande relativt låg trots förbättring vilket utgör ett möjligt hinder för återhämtningen framöver. 

Den mycket höga arbetslösheten kan ha påverkat hushållens humör. Det finns dock tidiga vårtecken på att arbetsmarknaden kan vara på väg att vända, såsom låga varsel (trots bakslag som synts i nyhetsflödet) och fler företag som planerar att nyanställa. Det skulle kunna vara precis det hushållen behöver för att känna sig trygga med att svensk ekonomi faktiskt börjat vända.

Styrräntan förblir oförändrad

Inflationen är nära målet samtidigt som tillväxten väntas fortsätta förbättras under 2026. Riksbanken beslutade att hålla styrräntan oförändrad i januari och bedöms av SEB att fortsätta göra det till slutet av 2027, då en höjning ligger i korten. I närtid är dock inflationstrycket något dämpat, vilket innebär att en sänkning inte kan uteslutas om det skulle krävas. Riksbanken väntas dock   inte vilja finjustera styrräntan.

Långa marknadsräntor fortsätter stiga

I Europa såväl som i Sverige syns ett tydligt tryck uppåt för långa marknadsräntor. Det beror på ökande obligationsutbud när länder lånar upp till framför allt försvars- och infrastrukturinvesteringar. För svensk del lånas det även på grund av expansiv finanspolitik och stöd till Ukraina. Det påverkar finansieringskostnaden för bundna bolån som redan stigit och väntas fortsätta göra det framöver. 

Dyrare att  binda – men ändå prisvärt

Jämfört med perioden före pandemin är prisskillnaden mellan rörlig och bunden bolåneränta på kortare löptider något större. För längre löptider är gapet lika stort eller lägre. Då jämför vi också med en period som karaktäriserades av en styrränta omkring 0 procent över många år, liksom förhållandevis god politisk stabilitet.

I dagens ränteklimat får ändå prisskillnaden mellan rörlig och bunden ränta ses som måttlig. Sett till hushållens snitträntor är merkostnaden för att binda bolånen på 1 till 3 år cirka 0,1 till 0,2 procentenheter och för det får man en försäkring mot svängningar i boräntan. Skillnaden mellan längre löptider och den rörliga räntan är större, men den extra kostnaden att binda ändå inte är dyr sett i ett historiskt perspektiv. 

Men se upp! Skillnaden mellan rörlig och bunden ränta väntas fortsätta öka framöver. Mer prisvärt att binda räntan än vad det är idag lär det inte bli på länge. Om bostadsrättsföreningen har lån som behöver läggas om är det läge att noga se över bindningstider och fundera på vad som är bäst för föreningens medlemmar.