Ränteråd för brf:er maj 2026

Kriget i Mellanöstern skakar världs­ekonomin och driver upp oljepriserna till nivåer som väcker minnen från tidigare energi­kriser. Samtidigt som tillväxten bromsar in globalt står Sverige relativt starkt. Kraftiga ränterörelser skapar dock ny osäkerhet för bostads­rätts­föreningar.

Global energikris skakar om

Kriget i Mellanöstern är inne på sin tredje månad och det viktiga Hormuz­sundet förblir stängt. De värsta effekterna av det bortfallna oljeutbudet har hittills kunnat stävjas genom frigjorda reserver globalt och ransoneringar i främst Asien. Trots detta har oljepriset rusat, och ju längre kriget pågår desto svårare blir det att dämpa prisuppgången. EU:s kommissionär för energifrågor varnar för en energikris som kan motsvara oljekrisen på 70-talet och energikrisen 2022 kombinerat. 

Även om alla länder inte köper olja som går genom sundet sätts priset globalt och kriget sätter därför också spår globalt. USA:s tillväxt väntas bromsa in något men ekonomin står fortsatt stark, delvis skyddad av att USA är ett oljeexporterande land. Euroområdet, inte minst Tyskland, drabbas hårdare och dessa ekonomier väntas också bromsa in mer. Samtidigt ökar risken för att inflationen åter tar fart.

Goda förutsättningar för svensk ekonomi 

Sverige går in i krisen med ett bra utgångsläge. Olje- och gasberoendet är lågt samtidigt som finans­politiken har stöttat och kan stötta upp ytterligare. Dessutom är hushållens köpkraft rekordstark. Den ekonomiska utvecklingen har, under årets inledning, visserligen lämnat en del att önska och arbets­marknaden fortsätter vara svag men i grunden finns goda förutsättningar för ökad tillväxt.

Inflationen väntas stiga i takt med att de högre energipriserna slår igenom på företagens produktions­kostnader. Det tenderar att förr eller senare vältras över på konsumentpriser. Det är dock hanterbart under en period eftersom inflationen utgår från låga nivåer, i april preliminärt 0,8 procent med en kärninflation på runt 0 procent (!). Den låga inflationen som tidigare var ett bekymmer har nu blivit en styrka.

Riksbanken letar efter tydlig riktning

En räntehöjning i detta skede kan vara skadlig för den svenska ekonomin, samtidigt som osäkerheten är hög kring utvecklingen framöver, inte minst vad gäller inflationen. Det talar för att Riksbanken ändå väljer en ”vänta-och-se”-strategi. SEB:s bedömning är att styrräntan hålls oförändrad på 1,75 procent fram till slutet på 2027. Men både höjningar och sänkningar kan ligga i korten beroende på utvecklingen i Mellanöstern.

Vid det senaste räntebeskedet var Riksbanken förhållandevis neutral i sin vägledning. Däremot kan Riksbankens ton komma att bli strängare ju längre kriget pågår, även om inflationen förblir under målet på 2 procent. Det skulle då handla om att signalera en hög beredskap och att hålla företagens och hushållens inflationsförväntningar i schack, inte minst i ljuset av att många ansåg att Riksbanken var sena att agera när inflationen skenade 2022. Om tron på Riksbankens förmåga sviktar kan det orsaka problem för såväl inflationen som ekonomin framöver.  

Dramatiskt på räntemarknaden

Ränterörelserna har varit dramatiska i både Sverige och omvärlden. Det påverkar främst kostnaden att låna på längre sikt (indirekt priset på att binda lån) men trycket har varit så högt att det även spillt över på korta räntor och därmed räntan på rörliga lån. Det betyder att räntemarknaden stramat åt utan att Riksbanken och andra centralbanker själva behöver agera. Rörelserna har varit större än vad som kan motiveras av högre inflationsförväntningar, vilket förmodligen beror på den rådande osäkerheten. 

Försäkra, försäkra, försäkra…?

Kostnaden att binda har stigit under våren men samtidigt har den ekonomiska osäkerheten återigen tilltagit. Det gör att försäkringstänket kring föreningsekonomin återigen aktualiseras för många. 

För föreningar med ekonomiska marginaler finns dock fortfarande skäl att ha is i magen innan man binder lån. För föreningen med mindre marginaler finns det däremot skäl att söka trygghet i stället för att spekulera i ränterörelser som nu svänger från dag till dag. Ibland är det klokaste beslutet inte att försöka ha rätt utan att skydda sig mot att ha fel. 

Utöver beslut kring föreningens lån kan det vara aktuellt att se över andra delar av ekonomin. Om det finns överskottslikviditet i föreningen kan det till exempel vara läge att placera överskott på fasträntekonton med en högre ränta.