Tillväxtutmaningar i en splittrad och oviss värld

Vi är inne på årets andra månad men mycket har redan hunnit hända. I USA har president Trump återvänt till Vita huset och rivstartat genom ett rekordstort antal presidentdekret och utspel om tullar. USA har medvind i sin tillväxt medan Europa jobbar i motvind. I Europa fortsätter utmaningarna då Rysslands invasion av Ukraina går in på sitt tredje år. Tysklands hackiga ekonomiska utveckling fortsätter tynga tillväxten och den politiska osäkerheten förblir hög då nyvalen duggar tätt. Sammantaget förblir osäkerheten i vår omvärld stor och det ekonomiska landskapet blir alltmer svårnavigerat. 

Efter drygt tre år av mer eller mindre ekonomisk stagnation i Sverige kan vi till sist ana att den ekonomiska återhämtningen inletts. Hushållen som fått en starkare köpkraft i takt med sjunkande räntor, skattelättnader och stigande reallöner har lett till att konsumtionen har börjat öka. Något som många företag har haft på sin önskelista. Vårt huvudscenario är att tillväxten kommer i gång under året och att återhämtningen fortsätter 2026.

Vi tror fortfarande att Riksbanken kommer att behöva sänka styrräntan en gång till senare i vår till 2,0 procent men det beror i stor utsträckning på hur inflationen utvecklas framöver. Inflationen har kommit ner globalt och i Sverige har den varit strax under 2 procent under det andra halvåret 2024. Den höga osäkerheten i omvärlden gör dock att tillväxten och inflationen kan utmanas framöver. Stora osäkerheter riskerar att dämpa konsumtion och investeringar om hushåll och företag väljer att avvakta med ekonomiska beslut, ett eventuellt tullkrig mellan EU och USA kan ge högre inflation på kort sikt men också tynga de ekonomiska utsikterna. Sverige som en liten öppen ekonomi blir särskilt utsatt när frihandeln utsätts för prövningar, även om exporttillväxten hittills visat på en imponerande motståndskraft i oroliga tider. 

Medan mycket talar för att svenskarna kommer fortsätta att öka sin konsumtion framöver kan priskänsligheten fortfarande vara hög. Hushållen har inte vant sig vid de nya högre prisnivåer som råder efter inflationschocken och många upplever inflationen som högre än vad den faktiskt är. Det kan göra det fortsatt svårt att höja priserna utan att se en lägre efterfrågan. 

Extra viktigt med riskanalys och stresstester

Det är viktigt att göra riskanalyser och stresstester allra helst i denna snabbt föränderliga miljö. Extra viktigt blir det för företag som säljer varor att göra en genomlysning av sin sårbarhet vid eventuella tullar. Kronan tenderar att försvagas när osäkerheten ökar vilket kan öka importkostnader och de globala värdekedjorna är långa och komplicerade. Även om en produkt inhandlas inom Sverige kan den ha delar från ett företag i Kina eller USA som drabbats av högre kostnader på grund av tullar. 

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp normalt 2025 efter att tidigare varit fryst för beskattningsåret 2024. Den räknas upp med inflationen (2,6 %).

För den som inte fyllt 66 år vid årets ingång blir skiktgränsen 625 800 kronor och den så kallade brytpunkten för 2025, den inkomst man kan tjäna utan att betala statlig inkomstskatt på 20 procent, går vid 643 100 kronor det vill säga en månadsinkomst på 53 592 kronor.

Brytpunkten är alltså olika beroende om du är över eller under 66 år. För den som är 66+ är brytpunkten 733 200 kronor och det motsvarar en månadsinkomst på 61 100 kronor.

Det ordinarie jobbskatteavdraget för personer upp till 66 år förstärks ytterligare för de som arbetar. Även pensionärer får sänkt skatt genom förstärkning av det förhöjda grundavdraget samt slopad avtrappning av detsamma. Det förhöjda grundavdraget, som gäller för dem som är över 66, i form av ett särskilt belopp som läggs till det vanliga grundavdraget, förstärks också. Det innebär en bred skattesänkning eftersom den kommer att gynna såväl pensionärer som personer som fortsätter att arbeta efter 66 års ålder. Avtrappningen av det särskilda beloppet i det förhöjda grundavdraget slopas också, vilket tidigare började trappas av vid en årsinkomst på cirka 730 000 kronor. 

Skattefri grundnivå för sparande på ISK och kapitalförsäkring

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring har införts i år. Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor. Den första januari 2026 kommer den skattefria grundnivån höjas till 300 000 kronor.

Basbelopp och inkomsttak

När det kommer till taket för den så kallade pensionsgrundande inkomsten (PGI) räknas det upp med förändringen av det så kallade inkomstbasbeloppet (5,7%) och blir 650 400 kronor 2025. Det betyder att man i år behöver betala statlig inkomstskatt för att nå upp till PGI-taket. 

Inkomsttaket för beräkning av pensionsgrundande inkomst är 650 442 kronor (8,07 × inkomstbasbelopp). Den högsta pensionsgrundande inkomsten är 604 500 kronor (7,5 × inkomstbasbelopp). Enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension ska man vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten bortse från inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Det innebär att den högsta inkomsten, inkomsttaket, som är pensionsgrundande är lika med 8,07 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2025 är 80 600 kronor.

Från årsskiftet ska du som arbetsgivare lämna uppgifter om frånvaro från arbete på grund av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (vab) i arbetsgivardeklarationen.

Du som är enmansföretagare och som anställer en första person får sedan tidigare en nedsättning av arbetsgivaravgifterna, även kallat växa-stöd. Nedsättningen innebär att du som arbetsgivare enbart betalar ålderspensionsavgiften om 10,21 procent i stället för full arbetsgivaravgift av lönen till den anställda under 24 månader Denna nedsättning utvidgas nu till de två första anställda. Beloppsgränsen för hur stor lön som omfattas av nedsättningen höjs från 25 000 till 35 000 kronor per månad och gäller för ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Utvidgningen av stödet från en till två anställda tillämpas på anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024.

Växa-stöd, särskild beräkning av arbetsgivaravgifterna (Skatteverket)

Höjda förseningsavgifter för sent inlämnade årsredovisningshandlingar

Det kommer bli dyrare att lämna in årsredovisningar för sent. Förseningsavgifterna höjs för privata företag. Företaget kan behöva betala totalt tre förseningsavgifter. Redan vid en dags försening ska privata aktiebolag betala en förseningsavgift på 7 500 kronor. Förseningsavgift två, som också är 7 500 kronor, ska företaget betala om du inte har skickat in årsredovisningen inom ytterligare två månader. Fortsätter förseningen i ytterligare två månader därefter blir den tredje förseningsavgiften 15 000 kronor.