Trumps första månader – mer dramatiska än väntat
Donald Trumps första månader i Vita huset har visat sig vara mer dramatiska än väntat. Det som på förhand väntades bli en tillväxtorienterad agenda med ett ständigt öga på de finansiella marknaderna som måttstock för framgång, har i stället bytts ut mot en kraftig omläggning av tullpolitiken som lagt sig som en våt filt över världsekonomin.
De initiala effekterna av USA:s tullar mot omvärlden blev en förhöjd inflationsrisk, när konsumtionen väntades bli dyrare för amerikaner, svagare dollar och lägre långränta när förtroendet för världens mäktigaste ekonomi började vackla. Dessutom orsakade den höga osäkerheten om framtiden ett börsfall som storleksmässigt påminde om det vid inledningen av pandemin. I sin kulmen fick det IMF (Internationella valutafonden) att skrota sina tidigare prognoser och höja recessionsrisken för USA. Sedan dess har en del tullar pausats och ett nytt tidsbegränsat avtal har slutits mellan stormakterna USA och Kina. Det sistnämnda fick börserna att återigen få hopp om den ekonomiska framtiden och i skrivande stund har OMX30 återhämtat den stora nedgången från april och ligger dessutom på plus för 2025.
Mycket är dock fortfarande osäkert och kan förändras snabbt. Även om de amerikanska tullarna mot omvärlden skulle stanna på de nu lägre nivåerna så är de fortfarande 4–5 gånger högre än vid årsskiftet vilket, allt annat lika, bör dämpa världshandeln och den globala tillväxtutsikten.
Effekterna av turbulensen i omvärlden för svensk ekonomi
För svensk ekonomi innebär denna turbulens både direkta och indirekta effekter. Den främsta direkta effekten från tullar är en lägre efterfrågan på svensk varuexport. Under våren har svenska kronan genomgått en tydlig förstärkning, vilket på kort sikt försämrar utsikterna för exporten ytterligare. De indirekta effekterna kommer bland annat från en hög osäkerhet om framtiden. Det har bidragit till en lägre riskaptit hos hushållen och mer avvaktande företag.
