Hoppa till innehållet
4 minuters läsning

Från global osäkerhet till svensk ljusning

Ett exceptionellt ekonomiskt år börjar gå mot sitt slut. Det som inledningsvis såg ut att bli det stora återhämtningsåret fick sig snabbt en törn när Trump under våren annonserade nya tullar som omkullkastade den globala handelspolitiken. Osäkerheten klättrade snabbt till rekordnivåer, börserna skakade till men återhämtade sig, företagen blev tveksamma kring framtiden och hushållen fortsatt återhållsamma. Under årets sista månader har dock en viss ljusning tagit fart och frågan är om det är tillräckligt för att göra 2026 till det nya återhämtningsåret?

Dåliga utsikter men bättre än väntat

Många upplever nog att ekonomisk turbulens tillhör det nya normala efter flera efterföljande år av ekonomisk och geopolitisk osäkerhet. Mätt som turbulens så har inte 2025 gjort någon besviken. Förhoppningarna var stora inledningsvis – inflationen hade bekämpats, räntesänkningarna tagit fart och Trump väntades driva en tillväxtorienterad politik för världens största ekonomi. Samlat skulle det skapa goda tillväxtutsikter för världsekonomin. I stället har vi sett ett upptrappat globalt handelskrig men också ett intensifierat krig mellan Israel och Hamas. Därtill kan man addera växande budgetunderskott för såväl den amerikanska staten som många europeiska länder. Stora inrikespolitiska problem som följd, inte minst i Frankrike för europeisk del men också i USA som under hösten genomgått den längsta nedstängningen av statsapparaten i dess historia. Störst ekonomiskt avtryck får ändå tilldelas USA:s beslut att införa omfattande tullar gentemot omvärlden. 

USA

Sedan inledningen på våren har mycket trots allt stabiliserats. Många avtal har kommit på plats och det som kanske har störst betydelse för världsekonomin och som dämpat den rekordhöga osäkerheten är avtalet mellan USA och Kina. I slutet av oktober enades USA och Kina om en tillfällig pakt. I praktiken en ettårig handelspakt som löpande ska förlängas. Detaljerna är, som många gånger förr vid liknande avtal, få men USA ska sänka tullarna mot Kina från nuvarande 57 % till 47 % och frågan om exportrestriktioner från Kina av sällsynta jordartsmetaller ska också vara löst. Sammantaget har resultatet av handelspolitiken och därmed den ekonomiska utvecklingen blivit bättre än väntat. I skrivande stund ligger den genomsnittliga amerikanska tullnivån runt 10 procent vilket är långt under de initiala 25–30 procent som USA annonserade. Alltså mycket bättre än förväntat och det trots att 10 procent i genomsnittlig tullnivå är 4–5 gånger högre än den nivån som fanns i början på 2025. Den positiva effekten kommer dels via lägre tullar än befarat, dels via en ökad geopolitisk stabilitet. Båda dessa är viktiga för att öka riskviljan hos både finansmarknader och företag. En grundförutsättning för att tro på en växande ekonomi.

En knackig amerikansk ekonomin får också ytterligare draghjälp när deras centralbank (Fed ) beslutat att sänka styrräntan efter att arbetsmarknaden fortsatt visa på svaghetstecken. SEB:s bedömning är att räntesänkningarna fortsätter under stora delar av 2026. Men ljusglimtarna har också spridit sig till Europa. Även om den europeiska centralbanken (ECB) beslutade att lämna styrräntan oförändrad finns nu mer positiva signaler från tysk ekonomi, som är nyckeln till en starkare Europakonjunktur, om än från låga nivåer.

En knackig amerikansk ekonomi får också ytterligare draghjälp när deras centralbank beslutat att sänka styrräntan.

Ekonomisk medvind väcker en försiktig optimism

Bilden kring svensk ekonomi börjar sakteligen klarna. Tillväxten kom in något starkare än väntat under hösten. Samtidigt uppvisar flera förtroendemätningar att både exportindustrin och det breda företagskollektivet visat på god motståndskraft under årets mycket osäkra ekonomiska klimat. Senaste månaderna har dessutom PMI, ett så kallat inköpschefsindex, som är ett vanligt mått på konjunkturen visat på en stabil uppåtgående utveckling inom både tjänste- och tillverkningsindustrin. En växande optimism som också nått hushållen. Senaste konjunkturbarometern visar att hushållen ser mer positivt på både den egna ekonomin och svensk ekonomi för de närmaste tolv månaderna, om än från låga nivåer. Det som skiljer sig från tidigare förlopp är att utvecklingen nu också återspeglas i faktiskt konsumtion. Möjligen är det ett tecken på islossning i hushållssektorn som tidigare visat på återhållsamhet och i stället prioriterat sparande. Årets räntesänkningar, en förbättrad köpkraft och flera skattesänkningar aviserade i regeringens senaste ”plånboksbudget” börjar nu alltså ge effekt.

Riksbanken väntas bidra till räntelugnet

Om dessa ljusglimtar försvinner bakom mörka moln eller om de omvandlas till starka solstrålar hänger delvis på vad Riksbanken beslutar att göra med styrräntan. Vid nästa räntebesked, i december, väntas Riksbanken hålla räntan oförändrad. I en första anblick kan det tolkas som ett negativt besked men det gäller att ta fasta på signalvärdet. Svensk ekonomi börjar sakteligen ta fart, inflationen har kommit ner nära målet, företagen indikerar inte några större prishöjningar framöver och hushållen har börjat konsumera. Samtidigt har den globala osäkerheten minskat under hösten men kan dock inte avfärdas för 2026. En oförändrad ränta bör alltså ses som ett tecken på att utvecklingen går i rätt riktning och möjligen kan det vara det räntelugn hushåll och företag behöver för att fortsätta på den inslagna vägen.

Svenska ljusglimtar trotsar ekonomisk dimma

Företagen har visat på god anpassningsförmåga under mycket osäkra tider. Många har valt att avvakta, ”No hire, no fire”, i stället för stora varsel. Förväntningarna på svensk återhämtning riktas i stället mot hushållen. Med goda förutsättningar för ökad stabilitet och förutsägbarhet väntas det generera konsumtion och i en förlängning tillväxt. Även om den ekonomiska osäkerheten fortfarande är närvarande så är utgångsläget för svensk ekonomi, hushåll och företag, starkt och hösten bör ses som en uppvärmning inför 2026, året då tillväxten gör comeback.

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Upp