Knappt hann nyårsraketerna tystna innan det började svaja på världskartan. I mitten av januari höjde Donald Trump tonläget kring planerna på att överta Grönland och meddelade att han var beredd att vidta varje tänkbart medel för att ön ska bli USA:s 51:a delstat. Bland annat hotade han med tullar för några europeiska länder som ansågs stå i vägen för hans planer, däribland Sverige. Det kastade in EU i ett möjligt handelskrig med USA, där eventuella mottullar, handelsrestriktioner och marknadsbegränsningar lades fram på bordet. De följande handelsdagarna var svajiga, men marknaderna tog ändå beskedet med ro. I såväl Europa som USA gick börsen ner ett par procent, medan amerikanska dollarn försvagades tydligt. Lugnet lade sig ytterligare ett par dagar senare när Donald Trump under sitt tal på Världsekonomiskt forum meddelade att USA inte kommer ta till militärt våld för att ta ”den stora isbiten” i besittning. Senare under dagen nåddes en överenskommelse gällande Grönland mellan Trump och NATO:s generalsekreterare. Vad avtalet innehåller finns det få detaljer om, men ska enligt Trump bland annat innefatta mineralrättigheter för USA. Till följd av detta kommer inte USA införliva hotet om ytterligare tullar, och EU kan vila på hanen beträffande motaktioner. Börsmarknaderna har sedan dess återhämtat sig medan dollarförsvagningen fortsatt.
EU blickar åt andra håll än väst
Att den amerikanska presidenten är högst oförutsägbar lärde vi oss redan under hans förra mandatperiod i Vita huset. De senaste vändorna kring Grönland har satt extra press på Europa och EU att minska sitt beroende till USA, som växt i samband med att vi frikopplat oss från Ryssland. Det gäller inte minst när det kommer till köp av naturgas. USA ligger också i framkant när det kommer till såväl AI som digitala valutor, medan Europa halkar efter. Med den stora osäkerheten gällande handel med, och beroendet av, USA behöver EU mer och mer se sig om efter andra handelspartners. Bland annat färdigställdes ett handelsavtal med Indien i dagarna och beslut ska fattas om ett omfattande avtal med Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. De internationella relationerna ändras och den globala spelplanen skrivs om.
Ekonomin i de europeiska länderna är samtidigt splittrad. Vi är vana vid att Tyskland driver på tillväxten, men än så länge har tysk ekonomi haft det fortsatt kämpigt. Tysk industri tragglar på med såväl konjunkturella som strukturella utmaningar tillsammans med internationell konkurrens från inte minst Kina. I stället har det varit de sydeuropeiska länderna som drivit EU:s ekonomi framåt, däribland Spanien som haft såväl växande arbetskraft till följd av hög migration och stor tjänsteexport. För 2026 pekar det mesta dock rätt riktning för EU-länderna. Tyskland ser ut att få en vändning med positiv tillväxt, arbetslösheten väntas sjunka något från redan historiskt låga nivåer och Europeiska centralbanken kan avvakta med förändringar av styrräntan då inflationen väntas hålla sig strax under målet på 2 procent. Euroområdets tidigare tillväxtmodell som till stor del var beroende av export kommer i allt högre utsträckning ersättas av hushållens konsumtion och investeringar. I alla fall kortsiktigt. EU står med andra ord inför ett antal förändringar såväl när det kommer till handelspartners som bakomliggande faktorer till tillväxten.
Svensk ekonomi står stabilt och växlar upp
Redan under slutet av förra året visade statistiken på att svensk tillväxt var starkare än väntat och att humöret bland svenska företag var relativt gott, med en export som accelererade. Varuexporten har ökat kraftigt inte minst inom försvarssektorn och läkemedel som har gått starkt. Att Tyskland och EU väntas få en starkare tillväxt spiller över på svenska exportföretag och prognosen visar en ökning av exporten på 5 procent under 2026.
Svensk inflation väntas samtidigt ligga en bit under målet de närmsta två åren. Riksbanken varnar däremot för att det kan bli ett lite stökigt inflationsår rent teoretiskt, bland annat med anledning av att matmomsen halveras från 1 april. En inflation under målet och det faktum att tillväxten växlar upp talar för att Riksbanken kan låta styrräntan vara orörd under en tid framöver. Vår prognos är att styrräntan kommer ligga oförändrad på 1,75 procent fram till slutet av 2027. En nivå som ger Riksbanken utrymme att kunna sänka räntan ytterligare om man anser att behovet finns.
Arbetsmarknaden är det stora frågetecknet
Vad som skulle kunna tala för en ytterligare sänkning av styrräntan är den eftersläpande arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger strax under 9 procent och väntas öka ytterligare något under året innan den börjar vända neråt. Och det finns flera ljusningar. Indikatorer för sysselsättningen visar tecken på att vända, med svagt fallande varsel och en ökning av antalet lediga jobb. Därtill har företagens framtidstro och anställningsplaner också vänt uppåt. Att Riksbanken väljer att låta styrräntan vara oförändrad skulle därmed kunna ses som ett tecken på att arbetsmarknadens problem börjar luckras upp och att svensk ekonomi kan stå på egna ben utan ytterligare stimulanser.
Svenska hushåll har däremot varit långsammare ut ur startfållan med fortsatt låg konsumtion trots en stigande optimism om ekonomin för såväl landet som det egna hushållet. Konsumtionen började dock ta fart på riktigt under slutet av 2025 och under 2026 väntas ett tydligt lyft för köpkraften, drivet av bland annat sänkta inkomstskatter och halverad matmoms från april, vilket också antas driva på konsumtionen.
Goda tillväxtutsikter trots global osäkerhet
Geopolitisk osäkerhet tillhör numera vardagen och vissa världsomvälvande stormar hinner blossa upp och dra förbi innan man ens hunnit reagera. Men trots att det stormar på världskartan har svensk ekonomi klarat sig från det värsta ovädret och i stället börjat återhämtningsresan, som inleddes 2025 och tilltar 2026 med en tillväxt på 3 procent. Det mesta visar på ljusning med stigande produktion, ökad export och positiva framtidsplaner för företag samtidigt som hushållens utökade plånboksutrymme har satt fart på konsumtionen och kommer fortsätta göra det under året. Något som i sin tur bidrar ytterligare till den ekonomiska återhämtningen. Så småningom kommer det goda humöret också spilla över på arbetsmarknaden. Den sista pusselbiten för en total vändning av svensk ekonomi.
