Vad är ett sparande för dig? Det är en fråga jag ofta ställer i möten med kunder när sparande kommer på tal. Som svar får jag ibland en lång utläggning, men många gånger möts jag av total tystnad.
För många kan sparande vara en komplicerad fråga. Möjligheten att spara ser också väldigt olika ut. Faktorer som sysselsättning, inkomst, familj- och livssituation påverkar hur mycket man kan och bör spara. Under mina år på SEB har jag träffat många kunder med olika ekonomiska förutsättningar. Vissa med ett klart och uttalat sparmål, och andra som behöver hjälp och guidning för att bena ut frågor kring sitt sparande.
Jag träffade en kund för många år sedan vars stora passion i livet var att stå vid grytorna i köket. Sparande var däremot inget han var intresserad av. När jag skulle förklara hur han skulle se på de olika delarna i sitt sparande försökte jag mig på en liknelse kopplat just till mannens matintresse:
- Buffertsparandet ska du se som ditt skafferi där du har pastan eller riset för att snabbt kunna svänga ihop en middag vid kortsiktiga behov.
- Det allmänna sparandet ska du se som din kyl där du förvarar lördagsmaten som du ska njuta av längre fram i veckan.
- Pensionssparandet ska du se som din frys där du lägger matvaror som ska användas längre fram, till exempel när du är trött och inte orkar handla mat.
På något sätt fick det mannen att förstå att även sparandet behöver delas upp i olika behov och mål, beroende på när pengarna ska användas och till vilka syften.
Hur mycket ska man spara och hur sparar andra?
Som tumregel brukar man säga att man bör ha 1–3 månadslöner i buffertsparande för oväntade utgifter, beroende på boende- och familjesituation, medan avsättningarna till pensionssparandet varje månad generellt bör uppgå till cirka 5 procent av bruttolönen.
Hur mycket du bör sätta av i allmänt sparande handlar mycket om vad du drömmer om och vill kunna använda dina sparade pengar till. När vi nyligen gjorde en undersökning om hur mycket våra kunder i snitt sätter av i allmänt sparande varje månad, utöver buffertsparande på vanligt sparkonto och sparande till pensionen, visade sig följande:
- Att 70-talister sparar 2118 kr/månad i fonder och allmänt sparande.
- Att 80-talister sparar 1775 kr/månad i fonder och allmänt sparande.
- Att tidiga 90-talister (1990–1994) sparar 1528 kr/månad i fonder och allmänt sparande.
- Att sena 90-talister (1995–1999) sparar 1195 kr/månad i fonder och allmänt sparande.
Vad sparar då våra kunder i?
I undersökningen tittade vi också närmare på vilken typ av fonder som var mest populära i våra kunders månadssparande. I samtliga åldersgrupper hamnade så kallade helhetsfonder i topp, det vill säga fonder som placerar i flera olika tillgångsslag och därmed ger en bra riskspridning, tätt följt av breda globala och svenska aktiefonder. Därefter skiljde det sig åt, där till exempel kunder födda på tidigt 90-tal visade sig välja spetsiga branschfonder i högre grad än övriga åldersgrupper.
