Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

Underskatta inte aktieutdelningen!

”Utdelning” är kanske inte det sexigaste ordet för den som jagar snabba klipp, som hoppas hitta nästa Facebook när det är billigt eller vill undvika att köpa nästa Gamestop när det är som dyrast. Men bolagens årliga utdelning till aktieägarna ska inte underskattas. I alla fall inte om du, som jag, har ambitionen att bygga värde över tid – långsiktighet är ett betydligt säkrare sätt att bli vinnare på börsen.

Det är kanske onödigt att påpeka, men ibland lätt att glömma bort: När du köper en aktie blir du delägare i ett bolag. Du köper in i en affärsidé du tror på och låter bolaget använda dina pengar för att förverkliga idén (nej, det är inte bara dina pengar, men du fattar).

Själva grundidén är då att bolaget, om det går bra, betalar tillbaka till dig genom att ge en aktieutdelning. Det är den avkastning man som aktieägare får från bolaget. I teorin ska bolaget, som genererar vinst och därmed har pengar ”över”, dela ut de pengar man inte tror att man kan skapa en god avkastning på i bolaget genom att investera i verksamheten (och därmed höja värdet på bolaget över tid).

I verkligheten har de flesta bolag en tydlig utdelningspolicy av typen ”vi delar ut minst 50% av vinsten till aktieägarna varje år”. Detta för att skapa en stabilitet i avkastningsströmmen till ägarna. För vissa typer av ägare (exempelvis stiftelser och livförsäkringsbolag) kan utdelningen vara extra viktig. En trevlig sidoeffekt om bolaget går bra och ger utdelning är sannolikt att aktiekursen stiger, men det är marknaden som avgör det. Relationen mellan dig som ägare och bolaget hanteras via utdelningen.

De flesta svenska börsbolag delar ut en gång om året. Vanligtvis vid årsstämman som oftast ligger på våren, så vi närmar oss utdelningssäsongen. Hur ska man då tänka? Till att börja med, den som äger aktien vid årsstämman har rätt till årets utdelning. Någon dag efter noteras aktien exklusive utdelning. Den som köper då ”missar” årets utdelning. Men det är ingen katastrof, normalt går aktiekursen ner ungefär i linje med den lämnade utdelningen (pengarna kommer ju efter att utdelningen gjorts inte längre finnas i bolaget).

Så den som ägde aktien vid stämman och därmed fick utdelning får i regel se kursen gå ner, utdelning är inga ”gratispengar”. Så varför ska man då bry sig?

Återigen, om du är på börsen för att jaga snabba klipp finns det nog intressantare saker att leta efter. Men ibland, när bolag skapat en stor överlikviditet, till exempel genom att sälja av ett dotterbolag, kan man fatta beslut om att lämna en extrautdelning till aktieägarna. Vid ett sådant besked (om det inte är väntat) kan man se kursen stiga. Och omvänt, om ett bolag går dåligt och (oväntat) annonserar en minskad eller utebliven utdelning straffas ofta det på börsen.

Men på lite sikt då? Historiken visar att utdelningar ofta står för 30-50% av den totala avkastningen en aktieägare får över tid (resten är kursuppgång). Och under perioder med mer skakig börs kan utdelningar fungera som en ”kudde”, ett skydd vid nedgångar. För att förstå det behöver vi förstå begreppet direktavkastning.

Det är inte svårt, tänk att ett bolag beslutar om en utdelning på 4 kronor per aktie och att aktiekursen är 100. Då är direktavkastningen 4% (4/100). Oräknat kursrörelser får man alltså 4 % procent i avkastning om man köper aktien idag (givet dagens kurs och att utdelningen faktiskt kommer). Tänk nu att börsen går dåligt, aktien faller till 80. Utdelningen är fortfarande 4 så nu är direktavkastningen 5% (4/80). På den nivån kanske en stiftelse eller någon tycker det är så intressant att man vill köpa aktien.

Jag är inne på mitt femte årtionde på börsen (ja, det stod årtionde i föregående mening). När jag började arbeta med det här var direktavkastningen runt 2-3 procent. Idag är den mer 3-5. Då var räntan 5-10%, idag är den i stort sett 0. Det är i relation till alternativet för oss placerar, räntan, som dagens utdelningar blir intressanta. På 80-talet kunde man alltså räkna med 2-3 procent ”säker” avkastning på aktier medan bankkontot gav det dubbla, och det till mycket lägre risk.

För att köpa aktier på den tiden behövde man alltså räkna med kursuppgångar på kanske 10 % för att få vettigt betalt för risken. I dag kan man sätta ihop en portfölj med bra bolag som (sannolikt) ger 3-5 % i utdelning. Så även om aktiekurserna skulle ligga helt still i ett år (i sig inte så sannolikt!) så ger en aktieplacering 3-5% mer avkastning än ränteplaceringen. Det är, som vi märkt, ingen garanti mot börsnedgångar. Men goda utdelningar och fortsatt låga räntor ger onekligen ett stöd till kurserna. Det tackar vi extra för i dessa tider. 


Relaterat inlägg: Aktier – få dina pengar att växa på börsen | SEB

Foto: Johan Hagbarth
Placeringsstrateg

Johan Hagbarth

Placeringsstrateg

Johan Hagbarth


Customer service