Men vad blir effekterna på ekonomin, och på börserna? För att svara på frågan behöver vi titta lite på vad inflation är. Kan tyckas självklart – det är ju när priserna stiger. Och det är ju sant, men inte riktigt hela sanningen. Vi möter inflation genom att jämföra priset på ett antal utvalda varor och tjänster jämfört med deras pris för tolv månader sedan. Det betyder att om till exempel bensinpriset föll snabbt och kraftigt för ett år sedan för att sedan lika snabbt gå tillbaka upp och ligga still så kommer det bidra till högre inflationssiffra idag, när vi jämför med den låga siffran för tolv månader sedan, utan att vi idag ser någon prishöjning.
Och om vi, som nu, haft en period med snabbt stigande priser så kommer inflationen att vara hög i början av uppgången när vi jämför med låga priser perioden innan. Men när uppgången varat i över tolv månader så börjar vi ju jämföra med priser som rådde under uppgången. Då faller inflationstakten, trots att priserna inte gör det. Och om priserna sedan skulle liga still på höga nivåer i tolv månader då skulle inflationen falla till noll, priserna har ju inte förändrats. Det här kallas för baseffekter och är huvudskälet till att vi och många andra räknar med att inflationen kan börja gå ner framöver när vi inte längre jämför med de låga priserna i början av förra året, även om priserna på det vi köper inte går ner.
Vi räknar dock med att inflationen inte blir så låg som den var för några år sedan, även om den går ner framöver. Det brukar ses som en varningssignal för aktiesparare. Men högre inflation behöver i sig inte vara dåligt för börsen. Inflation betyder ju att företagen som levererar varor och tjänster höjt sina priser och det är ju bra för företagets resultat allt annat lika. Om nu inte deras kostnader för att köpa in de råvaror och annat som behövs (och för löner) stigit ännu mer, då kostar det mer än det smakar. Bland börsbolagen finns det både vinnare och förlorare. Men för börsen som helhet uppstår andra bekymmer. Om placerarna tror på högre inflation kommer de att vilja ha högre ränta för att låna ut sina pengar (värdet på pengarna urholkas ju av inflationen). Och det riskerar att knäcka konjunkturen när det blir dyrt att låna till investeringar och mer attraktivt att spara (och då inte konsumera lika mycket). Det är skälet till att centralbankerna har ett inflationsmål, oftast att inflationen bör ligga på runt 2 procent. När då inflationen stiger, som nu, då höjer centralbankerna sina styrräntor för att dämpa efterfrågan och inflationen samtidigt som de långa räntorna stiger.
Kombinationen av lägre tillväxt (konsumtionen faller) och stigande räntor är ofta en giftig cocktail för börsen. Och just nu är vi mitt i ett sådant skeende. Besvärande hög inflation (och centralbanker som började signalera räntehöjningar) tryckte ner börserna redan innan det hemska kriget i Ukraina bröt ut. Och det bidrar till ännu högre inflation, via energi- och matpriser vilket slår mot konsumtionen och därmed tillväxten.
Betyder det tack och go’natt för oss som har pengar på börsen. Det är absolut inte självklart, det finns andra, positiva krafter. Vi gick in i året med en världsekonomi i återhämtning efter pandeminedstängningar, det finns en underliggande tillväxtkraft. Även om räntorna stiger så hamnar de sannolikt inte på så väldigt höga nivåer, och både hushåll och företag har bra ekonomi och en del pengar på kontot – det finns buffertar. Vi ser också stödåtgärder från politiker till hushåll och företag för att kompensera för högre kostnader (inflation).
Vi tror de positiva krafterna räcker för att hålla tillväxten i ekonomin på hyggliga nivåer, vilket ger stöd till bolagsvinsterna och därmed börsen. Avgörande blir nog om inflationen faller tillbaka som förväntat, då minskar nog trycket på stigande räntor – och som alltid blickar börsplacerare framåt. Vi kan leva med hög inflation och stigande räntor idag, om vi räknar med att de faller tillbaka inom rimlig tid. Men risken har ökat, om inflationen biter sig fast längre och pressar ner konsumtionen och upp räntorna då lät börsreaktionen bli negativ. Det gör ont – men den obotliga optimisten påpekar att då uppstår ett bra köpläge, när bilden är som mörkast då är ofta aktier som billigast.
