Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Jakten på Net Zero – den eftertraktade nollan

Person går i skogen uppför en backe

Hur kan du som individ bidra till att vi når Parisavtalet? Och vad kan vi som kollektiv göra? Att nå Parisavtalet, det vill säga att den globala temperaturökningen ska stanna vid 1,5 grader, är egentligen en ”enkel” matematisk uträkning – om man bryter ner utsläppen på regioner/länder/städer/företag och individer.

Men om det då är så enkelt – varför tyder då forskningsrapporterna på att vi inte kommer att nå Parisavtalet? I den här bloggen vill jag lyfta fram tre frågeställningar som är viktiga att tänka på.

För att nå ett mål måste man veta hur man ska ta sig dit. När jag nyligen sprang ett maraton hade jag bestämt mig långt i förväg vad jag behövde förhålla mig till för att lyckas

  1. Ett tydligt tidsmål
  2. Träning
  3. Att ta hand om mig själv.

På samma sätt behöver individer, företag, regioner och länder sätta upp tydliga mål för hur de kan nå Parisavtalet genom att anpassa sin vardag, vara klimatsmarta och leva hållbart. Men att alla ska plöja rapporter från FN:s klimatpanel IPCC är inget man kan räkna med. 

Läs rapporterna på FN-organet Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC:s) webbplats

Kanske behöver vi framför allt fokusera på vad vi kan göra här och nu för att realisera Parisavtalet och inte förvärra den klimatkris som faktiskt pågår.

Vi skulle till exempel kunna ha med oss tre frågeställningar som fungerar som ett filter varje gång vi vill köpa en vara eller tjänst – för att se om vårt agerande idag bidrar till att vi når Parisavtalet:

  • Koldioxidminimera
  • Planetvårda
  • Skapa kolsänkor

Koldioxidminimera

Att koldioxidminimera är kanske det mest självklara, men också det svåraste. Här ligger fokus på att överväga varje ton som släpps ut – oavsett om det kommer från ”Biffen, Börsen, Bostaden, Bilen, Butiken eller Beachen”. Oavsett om det gäller privatpersoner, ett företag, en region eller land. Så istället för att minska måste vi minimera, det vill säga att släppa ut så lite som möjligt. På global nivå anses ett ton per individ och år vara en hållbar nivå. I Sverige släpper vi ut ungefär 9 ton per individ (vill du öka din klimatångest så kan du läsa om hur det påverkar utvecklingen av koldioxidhalten i atmosfären hos Global Monitoring Laboratory).

Läs mer på Världsnaturfondens webbplats, Biffen – uppgradera dina matvanor

Utsläppen kan minimeras exempelvis genom att öka takten på omställningen från fossila utsläpp till hållbar teknik. Som ett led i detta skriver exempelvis IPCC i sin senaste rapport att investeringstakten behöver öka 6–8 gånger jämfört med dagens nivå för att vi ska kunna nå Parisavtalet.

Skapa kolsänkor

Den senaste IPCC-rapporten visar tydligt att vi inte bara kraftigt behöver minska våra utsläpp, utan även skapa så kallade kolsänkor som fångar upp koldioxid från atmosfären, och binder den för att på så sätt skapa så kallade negativa utsläpp. Kolsänkorna kompenserar alltså för tidigare utsläpp som vi orsakat eller orsakar nu – och avlägsnar dessa. För att ett inköp inte ska leda till ännu mer utsläpp kan en idé vara att alltid balansera upp det med ett negativt utsläpp – så att halten av växthusgaser i atmosfären sänks eller i bästa fall inte ökar.

Träd har hjälpt planeten med detta i cirka 275 miljoner år. Nya träd kan binda gigantiska mängder koldioxid som annars skulle hamna i atmosfären, framför allt skogar under tillväxt. Då tar trädens fotosyntes upp rejält med koldioxid för att få energi till att växa. Detta bidrar inte bara till att skapa kolsänkor utan även till att stärka den biologiska mångfalden och skapa bättre klimatzoner. Vår planet skulle må bra av fler träd – och det finns ju gott om plats. Personligen planterar jag några träd i veckan bara genom att söka med sökmotorn Ecosia i stället för Google. För att ytterligare förlänga livslängden på en kolsänka efter att träet har nått sin livslängd, kan träet självklart bindas i byggnader och efter det bindas ytterligare genom framställningen av biokol. Kolet lagras då i marken under långt tid och på köpet får vi dessutom en bättre jordhälsa. Så med kolsänkor kan vi binda kol i mer än 300 år och minska koldioxidhalten i atmosfären under en lång tid.

På sikt kommer vi förhoppningsvis att kunna bidra till att permanent ta bort koldioxid från atmosfären genom olika tekniker för Carbon Capture & Storage. Men tills detta finns på plats måste vi fokusera på naturliga kolsänkor.

Planetvårda

Eftersom vi lever som om vi har fyra jordklot i Sverige – och årets Overshoot Day (dagen då jordens resurser skulle vara slut om alla levde som i Sverige) inträffade redan 3 april 2022 – behöver vi hushålla med våra resurser och tänka återbruk och cirkulär ekonomi. För att stå emot framtida extremväder behöver vi ägna oss mer åt planetvård och se till att vår planet blir mer motståndskraftig mot förväntade klimatförändringar. Vi måste värna om den biologiska mångfalden i varje nytt initiativ och till exempel välja ekologisk mat på vår tallrik.

The Race to Zero

När vi lägger ihop pusselbitarna koldioxidminimera och skapa kolsänkor når vi den eftertraktade nollan – Net Zero. Ägnar vi oss dessutom åt planetvård kan vi lämna efter oss en planet och värld som är ännu mer hållbar till kommande generationer.

Så på samma sätt som jag – när jag skulle springa ett maraton – behövde ställa mig frågan om målet och vägen dit, behöver du om du vill vara med i racet mot noll ställa dig frågan hur snabbt du/ditt företag vill nå nettonoll och vad som hindrar er från att nå dit idag?

Ett första enkelt steg för att göra skillnad – som IPCC pekade på – är investeringar. Här kan du som privatperson göra skillnad genom att tex placera i fonder som har hållbarhet som mål.
SEB har ett av marknadens största utbud av mörkgröna fonder, är du nyfiken så hittar du mer information om fonderna på sidan mörkgröna fonder.

Läs mer om hur SEB jobbar med hållbarhet.

John Carlbäck
Product Manager Mutual Funds & Sustainability Savings

John Carlbäck

Product Manager Mutual Funds & Sustainability Savings

John Carlbäck


Customer service