Efter sommarens miljökatastrofer runt om i världen med alltifrån översvämningar, nya värmerekord, bränder och tyfoner blir det allt tydligare att klimatkrisen inte bara är ett framtidsscenario utan en realitet som vi redan idag behöver förhålla oss till.
Den senaste rapporten från Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) som släpptes i slutet av sommaren bekräftar den bilden och belyser också det faktum att förändringarna sker snabbare än tidigare prognoser räknat med. Det ser med andra ord ganska dystert ut, men samtidigt framhåller rapporten att det ännu inte är för sent att stävja den negativa utvecklingen. Att det är en utmaning för samhället är de flesta ense om, men hur hänger utvecklingen egentligen ihop med begreppet finansiell stabilitet?
Redan 2015 gick dåvarande brittiske centralbankschefen, Mark Carney, ut och sa att klimatförändringarna riskerar att bli ett av de största hoten för framtida finansiell stabilitet.
För att förstå hur den finansiella stabiliteten hänger ihop med klimatförändringarna kan det vara bra att ta avstamp i Task Force on Climate Related Financial Disclosure (TCFD). Detta är ett ramverk, initierat av G20-länderna och som bland annat SEB har åtagit sig att jobba efter, för hur bolag kan arbeta med sina klimatrisker. TCFD delar in de klimatrelaterade riskerna i två kategorier – fysiska risker och omställningsrisker.
Fysiska risker
Fysiska risker innefattar de risker som uppstår som en direkt effekt av ett förändrat klimat. Dessa kan i sin tur fördelas i två kategorier:
- Akuta klimatrisker – exempelvis skyfall och översvämningar, bränder och akut torka. Försäkringsbolagen drabbas direkt av detta, och kan i vissa fall kompensera ökade kostnader med höjda premier. Men med mer frekventa akuta klimathändelser kan risken också öka för att tillgångar som till exempel bostäder i vissa områden kan bli väldigt dyra, och i vissa fall kanske till och med omöjliga, att försäkra. Utmaningarna för försäkringsbranschen kan överföras direkt till banker och investerare då man inte vill låna ut till eller investera i oförsäkrade tillgångar.
- Kroniska klimatrisker – Kroniska klimatrisker innefattar risker som orsakas av att den globala uppvärmningen successivt kan förändra klimatet världen över, påverka faunan och exempelvis skapa oförutsägbarhet i jordbruket. En möjlig konsekvens är risken för ökad inflation, då matpriser kan stiga till följd av ett mer oförutsägbart klimat. Detta skulle kunna ha särskilt negativ påverkan på matproduktionen i fattiga länder, vilket i sin tur skulle kunna leda till ökade flyktingströmmar.
Omställningsrisker
Omställningsrisker utgörs av de indirekta riskerna från klimatförändringarna som följer av olika intressenters svar på utmaningarna, såsom regelverksförfattare, näringsliv och civilsamhälle.
Regulatoriska risker: Denna kategori är kanske den mest uppenbara. Att världens länder har enats om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader leder till att allt fler anpassar lagstiftningen därefter. Inom Europa har man till exempel kommit överens om att utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent till och med 2030. För de stora utsläpparna, som också är väldigt kapitalintensiva, leder detta till stora utmaningar kring hur man på kort tid ska kunna ställa om sin affärsmodell. De regulatoriska kraven påverkar naturligtvis även de industrier som är stora konsumenter av fossila bränslen så som flyget och transportindustrin.
Marknadsrisker: Dessa risker handlar bland annat om hur konjunktur, världshändelser, räntor och tillgång på råvaror och kapital påverkas. Ett exempel är att den kraftigt ökade efterfrågan på elbilar har fått priserna på flera jordartsmetaller att skjuta i höjden.
Teknologiska risker: Stora teknikskiften sker som ett resultat av bolags ambitioner att skapa mer klimatsmart teknik, och kan också vara utmanande för många branscher. Bilindustrin är ett bra exempel. Återigen utgör Tesla ett känt exempel men även andra, som kinesiska BYD, ligger i framkant i utvecklingen av elbilar.
Ryktesrisker: Också ryktesrisken ökar för bolag som inte hänger med i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Ett dåligt rykte kan till exempel resultera i att företagen tappar kunder och samarbetspartners och att de får svårare att attrahera personal och kapital.
Tydligt är alltså att det finns starka kopplingar mellan klimatkrisen och ökade risker för den finansiella stabiliteten, och oavsett om vi lyckas ställa om för att nå klimatmålen eller inte så kommer det att påverka riskbilden framöver. Det är kanske lätt att bli lite nedslagen av allt detta, men man ska komma ihåg att än är det inte för sent och att tecken på tempoökning av omställningen redan syns – inte minst i vår del av världen. Stora investeringsstöd och omfattande regelverkspaket från EU, ny teknologi som snabbt växer fram och stora industrisatsningar, som byggandet av batterifabriken Northvolt i Skellefteå för att ta ett exempel. Med omställningen kommer också enorma kostnader och i och med det finns också stora affärsmöjligheter – och de behöver fångas.
