Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

”Gymma” och pensionsspara – varför ska det vara så himla svårt?!

Det här året kommer vara året jag kommer igång med min träning, det är bestämt! Imorgon köper jag ett gymkort och jag tänker gå på spinning, lite cross-fit, springa på löparbandet, body-pump och boka in en PT. Det här blir mitt år – nu kör vi!

Ja, så brukar det låta för de flesta av oss när vi börjar med nyårslöften och intalar oss själva att vi kommer börja med en mer regelbunden träning. Nästa dag kommer och vi är inte ens i närheten av att gå till gymmet. Varför är det så? Det enkla svaret är att vi människor är världsmästare på att falla för så kallade hjärnmissar, vilket i det här fallet skulle vara ”Tidsinkonsekvens” (time inconsistency på engelska) som leder till att vi prokrastinerar svåra beslut. Det betyder att vi värderar saker som sker i framtiden mindre än det som sker här och nu. Ett konkret exempel: Du vet att frukt är nyttigare än godis och choklad. Står du inför beslutet att du ska börja äta nyttigt till fikastunden nästa vecka så kickar ditt rationella tänkande in – det är klart att du väljer frukt. Eftersom du inte kommer äta och uppleva frukten förrän om en vecka är det också ett lättare beslut att fatta här och nu. Men om du istället ska välja vad du ska fika idag, om ett par minuter, då blir det plötsligt svårare att vara rationell och våra impulser tar över mer och mer. Vips så har du bestämt dig för att du vill ha kexchoklad istället för den där frukten, även om du vet att det inte är lika nyttigt.

Träningsexemplet är på samma sätt. Du har bra koll på alla hälsofördelar med att börja träna – minskar stress, bra för muskler och hjärnan. Listan kan göras lång. Men saken är att det där sexpacket du kanske drömmer om inte kommer dyka upp redan efter första träningspasset. Förmodligen tar det 9-12 månader (har jag hört 😊) vilket gör att vinsten med träning inte sker här och nu utan i framtiden. Kostnaden av att träna, den är däremot direkt. Då tänker jag inte i första hand på medlemskapet utan på ansträningskostnaden av att träna, det är trots allt jobbigt att lyfta hantlar. Du behöver packa en väska med träningskläder, hitta en lucka i din annars stressiga vardag, om du lunchtränar behöver du dessutom snabbt duscha och säkert återgå till jobbet alldeles röd i ansiktet och med påtagliga eftersvettningar – inte supernice. Det gör att hela kostnaden av att träna upplevs på direkten medan vinsten sker i framtiden. Du gör snabbt den mentala kalkylen och inser att nedsidan överväger uppsidan och tar beslutet att gå och träna imorgon istället. Då får du både vinsten (sexpacket) och förlusten (ansträngningen) i framtiden vilket enligt ditt rationella tänkande, träning är bra för dig och din kropp, hamnar på plus.

Vad händer imorgon då? Tränar du då?

Nej, du gör samma mentala räkneövning och kommer fram till att nästa dag är bättre än idag och skjuter på beslutet till framtiden igen.

Om vi istället gör samma exempel fast med en av våra absolut viktigaste privatekonomiska frågor – pensionen – vad händer då?

Pension är en uppskjuten inkomst. Pengar du sätter av idag för att avnjuta någon gång i framtiden. Utan att gå in för mycket i detaljer på hur pensionssystemet fungerar eller vad det orange kuvertet visar så kan vi konstatera att de flesta bör förvänta sig runt 50-60 procent av sin slutlön i pension (allmän pension och tjänstepension). Samtidigt önskar sig de flesta runt 75-80 procent av slutlönen i pension för att ha ett bra liv som pensionär. Det finns alltså ett gap som behöver fyllas, oftast genom att spara själv till sin pension. Det finns alltså ett tydligt behov av att pensionsspara. Ändå har många idag svårt att komma igång med det. ”Tidsinkonsekvensen” kommer in även här, vinsten av ett pensionssparande kommer i framtiden medan t.ex. konsumtion ger en belöning här och nu. Därför vinner oftast konsumtion framför ett pensionssparande.

Hur ska man då lura hjärnan för att komma igång med ett pensionssparande?

Din hjärna behöver dels en kortsiktig belöning, dels luras så att den slipper fatta det jobbiga beslutet att spara till pensionen. Den kortsiktiga belöningen är viktig så du upplever att det ger dig något i närtid. Sätt upp tydliga sparmål så du aktiverar din tävlingsinstinkt – du ska uppnå ett visst siffersatt belopp, säg 10 000 kronor, och får då köpa dig något när du når det. Sen behöver din hjärna tro att det inte finns något beslut att fatta varje månad. Ett sätt skulle vara att lägga in en stående överföring till ditt pensionssparande varje månad. Då slipper du ta beslutet när lönen kommer in på kontot. Vips så har du både en fet pensionspåse och högst träningsfrekvens på gymmet!

Relaterat inlägg: ”Jag och min tjänstepension”

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Customer service