Det har nu gått två år sedan vi lanserade Lyxor SEB Impact Fund – en fond som investerar i bolag som jobbar med lösningar på globala utmaningar. Två år är en kort tid, men det känns som en oändlighet med tanke på hur mycket som har hänt inom hållbara investeringar. För två år sen fanns det fortfarande investerare som frågade hur mycket avkastning man får ge upp för att investera hållbart. Idag ställer ingen den frågan. Det är ganska skönt, för jag har aldrig haft något bra svar. Jag ser det helt från andra hållet – hur tar man bäst till vara alla möjligheter som hållbara investeringar innebär?
Många delar upp hållbarhet i två dimensioner. För det första vad ett företag gör – det vill säga vilka produkter och tjänster företaget säljer. För det andra hur ett företag verkar – hur det behandlar sina anställda, hur mycket vatten och vilka energikällor det använder, och så vidare. Vilken av de här dimensionerna är då viktigast? Båda har såklart stor betydelse, men personligen lutar jag åt ”vad:et”. Det är också det vi fokuserar på i vår fond.
Historiskt sett, men även till stor del idag, har många investerare fokuserat på ”hur”. Jag vet inte varför det har varit så, men kanske för att den datan är enklare att förstå, såsom andelen kvinnor i ledningsgruppen, koldioxidmängden som släpps ut och liter vatten som används. Det är onekligen svårare att mäta effekten av ”vad” företagen gör. Låt mig ta ett exempel.
Vi kan nog alla vara överens om att vindkraft är bra, eftersom det ger förnybar energi. Samtidigt kan vindkraftverk till havs störa både flyttfåglar, växter och fiskar i den marina miljön. Alltså finns en risk att vindkraftverk kan skada den biologiska mångfalden. Hur ska man då ställa de positiva och negativa aspekterna mot varandra?
Ett sätt att mäta ”vad” är att titta på intäktströmmarna från eftersträvansvärda aktiviteter. I Lyxor SEB Impact Fund mäter vi intäktsströmmar utifrån fondens fem teman, det vill säga hållbar energi, mat & jordbruk, resurseffektivitet, sociala förbättringar och tillgång till vatten.
Vad är då objektivt ”bra” aktiviteter? Det finns ett antal olika dataleverantörer som mäter hur företagsaktiviteter bidrar till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det är ett sätt. Man kan argumentera att de 17 målen är för breda. Men å andra sidan kanske de 169 undermålen är för detaljerade. EU:s tekniska expertgrupp har också tagit fram en taxonomi – en klassificering – som ska hjälpa investerare att identifiera vilka bolag som hjälper oss att nå Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen. Men det finns många avvägningar som har visat sig svåra. Naturgas är exempelvis bättre än kol och diskuteras som en omställningsaktivitet. Men det är fortfarande ett fossilt bränsle som vi behöver ställa om ifrån för att kunna nå Parisavtalets mål. Vidare är det fortfarande oklart om vattenkraft kan klassificeras som en hållbar aktivitet eller inte...
En viktig sak att komma ihåg är att det inte är svart eller vitt – att det inte enkelt går att säga ”det här bolaget är hållbart, medan det här inte är det. Det är fråga om nyanser och att ha förhållningssättet “don’t let the perfect be the enemy of the good”. Min uppfattning är alltså att det är viktigare att agera och testa sig fram, snarare än att vänta på perfekta förutsättningar och mätverktyg.
Intresset för hållbara investeringar fortsätter att växa, vilket är kul. Vår fond har snart femdubblats i storlek och vi blir allt fler som jobbar med hållbarhet. Jag tror också att hållbarhet är ett sätt att få fler kvinnor att börja spara i fonder, men även att börja jobba inom finans. På SEB Investment Management är ungefär var femte portföljförvaltare kvinna. Det är visserligen en låg andel, men vi ligger i framkant i en global jämförelse. Jag hoppas och tror att jämställdhet kommer att få större fokus framöver – också som investeringstema.
SEB gör otroligt roliga samarbeten med både Ownershift och Feminvest. Jämställdhet handlar om alla led – vilka som investerar i våra fonder, hur vi på SEB och hur bolagen vi investerar i arbetar.
Utöver jämställdhet tror jag mycket på biologisk mångfald som framtida investeringstema – det vill säga att satsa på bolag som jobbar för att upprätthålla eller kanske till och med återställa biologisk mångfald. Det är bara två exempel. To be continued!
Att köpa fonder innebär en risk. Du kanske inte får tillbaka dina insatta pengar.
