Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Sju frågor och svar om läget i Ukraina

Marknaderna reagerar med oro på risken för en eskalerande konflikt mellan Ryssland och Ukraina. Vi har frågat tre av SEB:s experter om deras syn på konflikten och vilka ekonomiska konsekvenser vi kan förvänta oss om en rysk invasion av Ukraina blir verklighet.

Spänningen stiger längs gränsen till Ukraina. Ryssland har mobiliserat stora styrkor och inte minst USA tror att en invasion kan vara nära förestående. Intensiva diplomatiska försök görs för att situationen ska få en fredlig lösning men resultaten hittills är klena och osäkerheten är fortsatt stor.

1. Per Hammarlund, ansvarig för SEB:s analys av Emerging Markets, vad beror konflikten på?

Per: Den bakomliggande orsaken till Ukrainakrisen är en diametralt motsatt uppfattning om hotbilden och säkerhetsordningen i Europa. Den ryska politiska ledningen med president Vladimir Putin i spetsen ser NATO:s expansion österut som ett existentiellt hot medan NATO menar att Ryssland inte har anledning att frukta en attack från NATO. Frågan har aktualiserats på grund av ökad rysk truppnärvaro runt Ukrainas gränser och ett skriftligt krav från Ryssland att NATO inte får utvidgas.

2. Hur ser du på läget?

Per: Läget är ytterst allvarligt. En exakt bedömning av sannolikheten för en attack på Ukraina är omöjlig men risken har ökat den senaste veckan då försök till samtal endast resulterat i att båda sidorna låst sina positioner angående nya NATO-medlemmar. Det råder ingen tvekan om att Ryssland är berett att betala ett högt pris för att inte bara hålla Ukraina utanför NATO utan även NATO (och dess vapen) utanför Ukraina. Det pågår för närvarande ett informationskrig där Ryssland hävdar att man inte har en intention att attackera Ukraina samtidigt som man ökar sina militära aktiviteter runt landet, både till sjöss och till land.

USA har gradvis skruvat upp varningarna för ryska skenmanövrar och för falska påståenden om ukrainska attacker på ryska trupper eller ryska minoritetsgrupper i Ukraina. Både rysk och amerikansk personal har evakuerats från ambassaderna i Kiev.

3. Vilka utvägar finns det?

Per: Det finns egentligen bara två alternativ. Antingen når man en förhandlingslösning, t.ex. genom att Ukraina ger upp sin ambition om ett framtida NATO-medlemskap, eller så angriper Ryssland Ukraina militärt.

Om Ryssland väljer att agera militärt kan man genomföra begränsade attacker mot militära mål i Ukraina eller genomföra en omfattande invasion i syfte att etablera en ny Moskva-vänlig regering i Kiev. Vid ett angrepp har västländerna (i huvudsak USA och EU) gjort klart att man inte kommer att ingripa militärt till Ukrainas försvar, däremot kommer omfattande ekonomiska sanktioner att riktas mot Ryssland.

4. Jens Magnusson, SEB:s chefsekonom, hur påverkar konflikten världsekonomin?

Jens: Det syns tydliga tecken på oro. Aktie- och råvarumarknaderna är volatila men det reses också frågor kring utsikterna för en fortsatt återhämtning efter pandemin. Vi ser redan oljepriser mellan 90 och 100 USD per fat och motsvarande priser för naturgas är ännu högre. Fortsatt oro i Ukraina håller priserna höga.

Om konflikten utvecklas till en invasion av Ukraina, med omfattande ekonomiska sanktioner från EU och USA som följd, riskerar de redan höga energipriserna att stiga ytterligare. Detta gäller särskilt för Europa, där 40 procent av all gas som används kommer från Ryssland. USA är mer självförsörjande på energi och påverkas därmed mindre. Höga energipriser gör att företagen får dyrare att producera och att hushållens köpkraft minskar, vilket påverkar tillväxten negativt.

Visserligen har USA och EU indikerat att handeln (bland annat med energi) med Ryssland inte ska drabbas av sanktionerna, men det kan visa sig svårt eftersom t.ex. Rysslands banker sannolikt drabbas. Vid ett omfattande anfall kan också användandet av den nya gasledningen Nord Stream 2 skjutas upp eller läggas ner för gott. Det skulle ytterligare bidra till fortsatt höga energipriser i Europa.

5. Hur påverkas Sverige?

Jens: Sverige är ingen storkonsument av naturgas men har ändå känt av de höga energipriserna. Priserna vid bensinmackarna är rekordhöga och vinterns elräkningar har grävt hål i många hushållsbudgetar. Ytterligare stigande energipriser skulle pressa upp även de svenska el- och drivmedelspriserna ännu mer vilket minskar hushållens köpkraft och utgör en risk för tillväxten. Sannolikt skulle även trycket öka på regeringen att genomföra fler kompenserande insatser för hushållen.

Vid sidan av energipriserna är det troligt att vissa handelsrelationer kan störas. Ryssland är inte någon av Sveriges största handelspartner (nummer 15 år 2021) men för vissa företag och sektorer skulle brutna eller hämmade handelsrelationer ändå bli kännbara.

Vidare skulle en invasion förmodligen påverka den svenska kronan negativt eftersom ökad osäkerhet brukar driva investerare till de stora ”trygga” valutorna (t.ex. USD och Euro), snarare än till de små. Hur svensk ekonomi påverkas i ett längre perspektiv beror på hur lång och svår konflikten blir, hur omfattande sanktioner vi får se och om det finns risk att det skapas en mer allmän riskkänsla i vår del av världen.

6. Fredrik Öberg, investeringschef på SEB Private Banking, hur ser du nuvarande börsnedgång?

Fredrik: Vi är redan i en osäker miljö ur ett investeringsperspektiv då vi är i färd med att gå från en återhämtningsfas från pandemin där centralbankerna växlar från en mycket stimulerande penningpolitik till en miljö där de först slår av på gasen och sedan successivt bromsar via höjningar av styrräntorna.

I nästa steg ska också balansräkningarna minskas. Detta gör man dels för att bromsa upp den höga inflationstakten, dels för att stödet från penningpolitiken inte längre behövs. Detta skapar volatilitet och osäkerhet trots att den ekonomiska grundbilden är god. I detta läge skapar situationen mellan Ryssland och Ukraina extra oro och förstärker marknadens svaghet. Därför faller också börserna på nyheter om att situationen förvärras.

7. Vad blir rådet till investerare och sparare?

Fredrik:  Rådet blir att dra ut investeringshorisonten och vara långsiktig. Det är lämpligt att se över risknivån i den egna portföljen och säkerställa att den överensstämmer med den fastlagda strategin, men samtidigt att inte överreagera och göra stora förändringar på grund av dagsläget.

Historien visar att krigsoro brukar bestå ett tag och skapa volatilitet i marknaden. Men sedan lägger sig oron och investerare fokuserar på annat och med facit i hand brukar marknadsreaktionerna i efterhand ses som överdrivna.

Customer service