Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Valutaexperten: Starkare krona slår mot sparportföljen

Bild på Carl Hammer.

Vi har under lång tid vant oss vid att kronan varit svag och betraktats som undervärderad jämfört med dollarn och euron. Men under senare tid har kronan stärkts kraftigt, något som bland annat märks tydligt för ägare av USA-fonder. Vår valutaexpert Carl Hammer förklarar vad som hänt och hur dina placeringar påverkas.

Sommaren är på sluttampen och för många blev det kanske ingen semesterresa utomlands till skillnad från andra år. Därför kan det komma som en smärre, och tråkig, överraskning för den som kollar sina portföljplaceringar efter semestern för att se om utvecklingen på portföljvärdet varit lika stark som återhämtningen på världens börser. Har du inte på klassiskt vis – under semesterresan – märkt att du får mer för dina svenska kronor är det kanske inte alla som ännu upptäckt hur mycket kronan har stärkts under senare tid, konstaterar Carl Hammer, Head of Macro & FICC research på SEB. Och den starkare kronan påverkar dina utländska fonders värde.

– Vi har ju under en längre tid vant oss vid att ha en valuta som faller i värde, vilket gjort det extra attraktivt att placera i utlandet då vi kunnat få en extra boost i värdeutvecklingen tack vare växelkursen. Nu ser det inte ut så, säger Carl Hammer.

Sedan den 20 mars har istället den svenska kronan stärkts mot den amerikanska dollarn med cirka 18 procent, en utveckling som kanske inte är självklar för alla.

Generellt är vi ju vana vid att stormar i världsekonomin innebär att kronan tar stryk, då placerarna väljer att överge mindre trygga valutor för amerikanska dollar och euro.

Vad hände nu?

Inledningen av coronakrisen sent i vintras var inget undantag, förklarar Carl Hammer. När börsen världen över började rasa i februari och mars tappade kronan på kort tid i värde för att hamna på nivåer som vi inte sett sedan finanskrisen 2008/2009. Men därefter hände något. Bara ett par veckor in i coronakrisens utbrott bottnade kronan och har sedan dess gått åt andra hållet.

– Tack vare omedelbara krafttag från världens centralbanker hejdades oron för att konsekvenserna av covid-19 skulle ge upphov till en ny finanskris: QE-program* återstartades och amerikanska centralbanken adderade dollarlikviditet för att balansera bristen på dollar som uppstod när placerarnas efterfrågan på den amerikanska valutan kraftigt stärktes.

Att kronan började stärkas gentemot de stora valutorna kommer inte som någon överraskning, menar Carl Hammer, trots att världen ändå snabbt hamnade i en lågkonjunktur. I utsikterna för kronan har SEB:s analytiker redan under en längre tid flaggat för att nästa lågkonjunktur inte skulle innebära någon större, ytterligare försvagning av Sveriges valuta, utan att den tvärtom skulle kunna stärkas. Läs mer på DI Debatt från oktober 2018.

– Ett av de främsta skälen till det är att Sverige har en stark balansräkning, vilket vi förväntat oss skulle kunna ge Sverige vissa fördelar. Vi har alltså ett stort sparöverskott i utlandet och om börserna globalt börjar falla skulle det innebära att en del av de pengarna istället kommer hem till Sverige, säger Carl Hammer.

Kronan har också under en längre tid bedömts vara undervärderad, vilket innebar en redan attraktiv värdering av valutan i samband med att coronakrisen bröt ut, kommenterar han.

– Dessutom har USA och Fed som enda större centralbank haft en ränta som varit möjlig att sänka och det har i sin tur bidragit till att sänka den amerikanska dollarn, säger Carl Hammer.

Inte samma återhämtning för våra internationella placeringar

Efter att de globala finansmarknaderna andades ut till följd av centralbankernas kraftiga åtgärdsprogram har vi under våren och sommaren kunnat se en återhämtning på många av världens börser som överraskat i styrka. Sedan botten den 23 mars har världsbörsindex (MSCI AC World) stigit med över 50 procent, räknat i amerikanska dollar (till och med 25 augusti, red anm). Omräknat i svenska kronor är den uppgången däremot bara 29 procent och för många svenska fondinnehavare har den ökningen alltså ätits upp av den svenska valutaförstärkningen.

– Det gäller inte minst USA-fonder, som varit populära och framgångsrika under en ganska lång tid. De amerikanska techbolagen har gått bättre än indexen och tillsammans med en stark dollar har det fram till coronakrisen inneburit en fantastiskt bra kronutveckling på dina amerikanska fondinnehav, säger Carl Hammer.

Trenden med en starkare krona väntas fortsätta, enligt SEB:s analytiker. På ett års sikt kan dollarn komma att handlas ner mot 8 kronor och vid årsskiftet spår Carl Hammer en euro på cirka 10 kronor. Att positionera sin portfölj utifrån en fortsatt kronförstärkning tror dock inte Carl Hammer på. Den största valutaförstärkningen har redan skett och rörelserna från dagsläget väntas bli mindre än de som varit.
– Däremot är ju vår rekommendation att man ska kolla över sina USA-fonder. Där är det rimligt att fundera på om det är dags att ta hem en del vinst.

*QE står för quantitative easing, det vill säga kvantitativa lättnader, och innebär i korthet att centralbankerna köper statsobligationer för att öka mängden pengar i ekonomin.

© Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Customer service