Vad är Omikron och hur påverkar det mig?

Vad är egentligen Omikron och hur skiljer sig denna variant från ursprungsvarianten av SARS-CoV-2? Hur många varianter kan vi räkna med och varför uppkommer de? Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet hjälper oss att räta ut frågetecknen. ”Det är alltid fördelaktigt för ett farligt virus att bli snällare”, säger han.

Omikron är en variant av SARS-CoV-2 som har visat sig kunna vara mer smittsam än andra varianter av viruset. Men det är inget som säger att viruset i sig är farligare än de andra varianterna. Omikron har dock många fler mutationer än till exempel deltan. Deltan har i sin tur muterat en hel del i förhållande till ursprungsvarianten, men där fungerar fortfarande vaccinet. De första resultaten från laboratorieexperiment tyder på att vaccinerna kommer att fungera även mot omikron.

– Det kommer kanske inte fungera fullt lika bra som mot deltan, men ändå bra, och sannolikt avsevärt bättre om eller när man fått en tredje dos, säger Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet

Några av de mutationerna som finns i omikron gör så att en del av spikeproteinet ser annorlunda ut jämfört med ursprungsvarianten. Spikeproteinet är som virusets nyckel – den nyckel som viruset behöver för att låsa upp cellen och komma in i cellen. Antikropparna binder till nyckeln så nyckeln inte kan låsa upp cellen.

– Men om spikeproteinerna skiljer sig kraftigt åt så kan det göra att de antikroppar som vi fått via vacciner som bygger på ursprungsviruset skyddar lite sämre mot nya varianter än mot andra varianter, förklarar Niklas Arnberg och tillägger att det tar ungefär tre månader att ta fram ett nytt vaccin om det skulle visa sig behövas.

Det här är sannolikt inte heller den sista varianten av viruset som vi kommer att se, men det som är positivt i sammanhanget är att virus generellt sett inte ”tjänar” på att vara farliga.

– I evolutionsläran brukar man prata om att starkast överlever. Det gäller även för virus, fast vi normalt sett inte definierar virus som ”levande”. Det innebär att de varianter som är mest smittsamma alltid konkurrerar ut sina föregångare. Ett virus, eller en variant av ett virus, som bara orsakar lindrig sjukdom och gör så att vi ”bara” hostar eller nyser är därför mer konkurrenskraftigt jämfört med ett virus, eller variant, som gör att vi blir jättesjuka. För blir vi väldigt sjuka och blir sängliggande så kan ju inte viruset smitta lika effektivt. Eller inte alls, om vi dör, säger Niklas Arnberg.

Kommer inte att kunna utrotas

För ett pandemiskt influensavirus brukar det ta två till tre år från att det börjar sprida sig bland människor tills det att det har blivit ett vanligt säsongsinfluensavirus. Niklas Arnberg gör bedömningen att även SARS-CoV-2 kommer att bli ett säsongscoronavirus.

– Det här viruset kommer vi inte att lyckas utrota. Vi ska nog inte ens sträva efter att utrota det helt och hållet, det kommer att vara för svårt. Vi får leva med det här framöver och det kommer sannolikt att utvecklas till ett vanligt säsongscoronavirus som vi redan har fyra stycken av. Hur lång tid det tar innan det ”snällar till sig” vet vi inte eftersom vi aldrig varit med om någon coronavirusorsakad pandemi tidigare.

Klev över artbarriären

Att just SARS-CoV-2 blev ett så farligt virus beror på att det lyckades kliva över den så kallade artbarriären, som normalt sett skyddar oss effektivt från virus som annars ”bara” infekterar djur.

– Det kommer med stor sannolikhet från fladdermöss som är dess naturliga värddjur. Den här gången hade vi otur såtillvida att viruset lyckades smita igenom artbarriären och redan från början var kapabelt att infektera våra celler och sedan sprida sig mellan människor, vilket är väldigt ovanligt, säger Niklas Arnberg.

Att vi exponeras för främmande virus som finns hos andra djur händer troligtvis väldigt ofta, menar han. Men tack vare att vi och våra celler är mer eller mindre annorlunda än djuren och deras celler så är vi ofta skyddade.

– Det är det vi kallar för artbarriär, men som vi sett här så är vi inte 100 procent skyddade. Det här viruset var inte anpassat till att infektera människor och föröka sig i våra celler, men på något vis så lyckades det ändå. Det är inte heller märkligt att det är just från fladdermöss som viruset bedöms komma ifrån, eftersom fladdermöss också är däggdjur och därför har celler som är ganska närbesläktade med människoceller, trots att vi utseendemässigt är väldigt olika.

Fler pandemier oftare

Niklas Arnberg flaggar för att vi, så länge som vi saknar så kallade antivirala läkemedel mot nästan alla kända virus, kommer att drabbas av fler pandemier och att de kommer att komma oftare.

De senaste tolv åren har Världshälsoorganisationen, WHO, utlyst deklaration av internationellt hot mot människors hälsa – globala nödlägen – inte mindre än sex gånger. Samtliga nödlägen har orsakats av olika virus. Svininfluensan 2009, ebolaviruset 2013–2016 och 2019–2020, poliovirus 2014, zikavirus 2016 och coronavirus 2019.

– Av det här bör – eller kanske måste – vi tänka tanken att vi har drabbats av sex virusorsakade globala nödlägen varav två har blivit pandemier och vi bör nog räkna med att vi kommer drabbas av utbrott av pandemier igen. Kanske har vi en annan pandemi redan inom en tioårsperiod. Vi måste ställa oss frågan: Vad lär vi oss av det här?

På väg att utveckla läkemedel

WHO har en lista som de kallar för WHO:s R&D blueprint list of priority diseases där de pekar ut ett tiotal infektionssjukdomar som de anser bör prioriteras med avseende på forskning, eftersom de är farliga, smittsamma och det saknas läkemedel för dem. Alla dessa sjukdomar orsakas av virus.

– Trots problem med resistens så finns effektiva antibiotika mot nästan alla bakterier, men när det gäller virus så saknar vi motsvarigheten – antivirala läkemedel. Så länge vi inte har sådana läkemedel så är vi sårbara, och vi kommer därför att drabbas av pandemier i framtiden, säger Niklas Arnberg och fortsätter:
- Något som dock är väldigt positivt i den här pandemin är att vi är på väg att utveckla antivirala läkemedel mot coronavirus. De här läkemedlen kommer sannolikt att fungera om vi skulle drabbas av en annan coronavirus-orsakad pandemi i framtiden.

Vaccinet som vi har nu kommer inte att bita på andra coronaviruspandemier. Då behöver nya vacciner utvecklas, vilket tar 1–2 år, men där kan antivirala läkemedel hjälpa oss från dag ett i pandemin.

– Antivirala läkemedel fungerar ungefär på samma sätt som antibiotika och de tar man när man håller på att bli sjuk. Helst så tidigt som möjligt för det är då de har som bäst effekt. Då minskar risken för att bli svårt sjuk och dö. Antivirala läkemedel bromsar även smitta och bryter smittkedjor.

Nästa pandemi blir inte corona

Men nästa pandemi kommer troligtvis inte att orsakas av ett coronavirus, berättar Niklas Arnberg.

– Nu är det också virusforskarnas uppgift att försöka förklara att nästa pandemi sannolikt inte orsakas av ett coronavirus, utan kanske ett nytt poliovirus. Coronavirusfamiljen är bara en av drygt 20 virusfamiljer som orsakar sjukdomar hos människor, och de antivirala läkemedel som nu utvecklas mot coronavirus kommer sannolikt inte att fungera om vi drabbas av en pandemi som orsakas av poliovirus, parainfluensavirus, eller något annat virus som tillhör de andra familjerna, säger han och fortsätter:

– Vi behöver forska fram fler antivirala läkemedel mot fler virus, och ha som ambition att stå lika rustade mot virusorsakade infektioner som vi är rustade mot bakterieorsakade infektioner, som kan behandlas med antibiotika.

Niklas Arnberg är en av initiativtagarna till Virus- och pandemifonden. Fonden, som är en del av den ideella föreningen Svenska Sällskapet för Virologi, har byggts upp av svenska virusforskare och fick i fjol ett startbidrag på 700 000 kr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

– Vår vision är att ge sjukvården och samhället kunskap och verktyg som saknas mot virus. Vi vet idag att det finns flera hundra kända virus som orsakar sjukdomar hos människor, och det nya coronaviruset är bara ett av dessa. Utöver dessa kända virus finns sannolikt många andra virus i naturen som vi ännu inte känner till, och som kan, eller kommer att, orsaka pandemier i framtiden.

Så här uppkommer en ny variant av ett virus

Mutationer sker när de enzymer som kopierar virus arvsmassa gör fel. Ungefär som om man stavar fel när man manuellt översätter en bok från svenska till engelska, från engelska till svenska, svenska till engelska väldigt många gånger. Lite nu och då stavas olika bokstäver fel, och då blir budskapet och innehållet till slut annorlunda. På samma sätt blir det ibland fel när molekylära byggstenar sätts in på fel plats i virusets arvsmassa. Arvsmassan för coronavirus består till exempel av 30 000 byggstenar med fyra typer av byggstenar som kan liknas vid bokstäver.

Det här är antivirala läkemedel

Antiviraler kan användas för att behandla personer som insjuknat i en virusinfektion, eller som har blivit exponerade för virus, och de är effektiva under den tid som läkemedlen tas. Ett vaccin däremot ges långt före exponeringen och kan ge skydd över en lång tidsperiod. Vid en pandemi kan antiviraler användas dels för att behandla de som insjuknat, men också i förebyggande syfte för att skydda individer i riskgrupp.