Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

Ökad acceptans för nedtrappning av ränteavdraget

I våras väcktes det nytt liv i skattediskussionen och snart är det dags för regeringen att lägga mandatperiodens sista budget. Vilka skatter kring fastigheter och boende kan vi förvänta oss? Det finns ingen bred samsyn för ett återinförande av den gamla fastighetsskatten, men däremot är de flesta partier positiva till ett nedtrappat ränteavdrag, säger Américo Fernández, privatekonom SEB.

Fastighetsskatten på bostäder avskaffades den 1 januari 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. I perioder har diskussionen kring ett återinförande blossat upp och i våras kom Socialdemokraterna ut med ett arbetsdokument som tog upp flera skatteförslag.

Glödhet skattedebatt

Bland förslagen fanns ett nedtrappat ränteavdrag, skatt på investeringssparkonto och förmögenhetsskatt. Det väckte såklart nyfikenhet för om en återinförd fastighetsskatt låg i korten. Den dörren stängdes ganska omgående av både statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson. Trots en glödhet skattedebatt så finns ingen anledning att tro på ett återinförande under de närmsta åren, enligt Américo Fernández.

– Det var ett internt arbetsdokument från Socialdemokraterna som blev känt och det var startskottet på en intensiv skattedebatt. Inför alla riksdagsval, vilket kommer hållas hösten 2022, så är det naturligt att partier börjar arbeta på sina egna kammare för att utarbeta och profilera den politik som de vill gå till val på. Det är också ett sätt för de politiska partierna att testa sina förslag i opinionen. I denna diskussion kom fastighetsskatten upp tillsammans med diskussion kring nedtrappning av ränteavdraget, förmögenhetsskatt (även känd som ”miljonärsskatt”), skatt på investeringssparkonto med mera. Finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven var snabba med att stänga dörren för ett återinförande av fastighetsskatt men positiva till de övriga, säger Américo Fernández.

Inget stöd för fastighetsskatt

Fastighetsskatten finns alltid där som ett orosmoln för hushållen, och efter pandemin så behöver statens kassakista de facto fyllas på. Bostadspriserna har stigit kraftigt under många år och börsen har gått som tåget och det riskerar öka ojämlikheten mellan de som äger aktier, fonder och bostäder och de som inte har något av detta.

– Men just nu finns det i princip inget parti som är för fastighetsskatt och jag har svårt att tro att höstbudgeten kommer att innehålla några sådana kontroversiella delar. Med tanke på det parlamentariska läget så kommer regeringen behöva hitta en nyanserad och väl balanserad budget som tolereras av en majoritet i riksdagen, säger Américo Fernández.

Mest kritik mot skatt på ISK

Bland skatteförslagen var det nog skatten på investeringssparkonto som fick störst kritik och väckte spararkollektivets oro.

– I tider där hushållen önskar sig runt 80 procent av sin slutlön i pension för att bibehålla sin levnadsstandard som pensionär, krockar det med verkligheten som snarare ligger runt 60 procent (och sjunkande för yngre generationer). Där behövs personers egna sparande för att fylla gapet. Att beskatta människors långsiktiga sparande ses därför av många som en tydlig försämring av den framtida ekonomiska tryggheten.

Högre acceptans för nedtrappning av ränteavdrag

Något som också diskuterats i perioder är en nedtrappning av ränteavdraget. Det är något som har och har haft en ökad acceptans både bland hushållen och de politiska blocken.

– Hushållen är inte lika främmande för det, men man får komma ihåg att det också kan vara en effekt av att vi i dagsläget har ett så lågt ränteläge. Det kan verka som en enkel åtgärd att trappa ned ränteavdraget men det råder ganska stor oenighet kring utformningen. Hur man väljer att konstruera nedtrappning kan få kraftigt skilda effekter för olika hushåll. Ska man till exempel sänka skattesatsen eller ska man göra något åt de med allra högst ränteavdrag? Eller ska man begränsa det till bolån och därmed stänga dörren för andra krediter? I dagsläget saknas en politisk samsyn.

Bör vara del av skattereform

Att ge sig på enskilda skatter utan att göra det i samlad kontext är något som Américo Fernández ser kritiskt på.

– Börjar man röra på enskilda skatter så riskerar det att skapa ett ännu mer svårbegripligt skattesystem. Ska man sänka ränteavdraget så bör det vara som en del av en större skattereform med hög grad av transparens och tydlighet för hushållen. Både utformning och timing bör sättas i relation till de underliggande utmaningarna – är ett nedtrappat ränteavdrag det som kommer bidra till en mer välfungerad bostadsmarknad? Och hur kompenseras hushållen i en tid av ekonomisk återhämtning som i mångt och mycket kommer vara beroende av hushållens konsumtion?

Fler svar från våra Private Banking experter

Våra experter svarar – en av våra mest lästa och omtyckta artikelserier någonsin.

Läs fler artiklar

Låt oss på Private Banking ta dig vidare

Är du privatperson med mer än 2 miljoner kronor att placera? Eller entreprenör i stark tillväxt? Fyll i dina uppgifter så ringer vi upp och berättar mer om vårt erbjudande och hur det kan anpassas efter just dina behov.

Customer service