Inflation oroar börsen mer än virusvarianter

Det ska mycket till innan nya virusvarianter får någon större effekt på ekonomier och marknader. Det säger vår placeringsstrateg Johan Hagbarth och stödjer den hypotesen på bland annat de milda ekonomiska effekterna av förra höstens vågor av virusutbrott. Något som däremot fortsätter att störa marknaderna är inflationsoron.

Osäkerheten kring Omikron-utbrottet skapade inledningsvis en del börsoro. Den senaste tiden har dock rapporterna kring riskerna för allvarlig sjukdom varit lugnande, vilket stabiliserat marknaderna. Även om det ur ett mänskligt perspektiv finns fortsatta skäl att oroa sig är vår bedömning att det ska mycket till innan nya virusvarianter får någon större effekt på ekonomier och marknader. Den hypotesen stöds bland annat av de milda ekonomiska effekterna av förra höstens vågor av virusutbrott, samt det faktum att vi lär oss hanterera effekterna efter snart två år av pandemi.

Inflationsoron stör marknaderna

Å andra sidan fortsätter inflationsoron att störa marknaderna. Att den förväntade inflationsuppgången under de senaste månaderna blivit både större och mer långvarig än väntat har skapat en hel del oro men är i sig hanterbart för marknaderna. Likaså dagens förväntningar om att inflationen kan komma att stiga ytterligare in under början av nästa år innan den avtar. Det är fortfarande både vår, och de flesta bedömares huvudprognos – men den utmanas nu. Inte så att inflationen ska bita sig fast på de ovanligt höga nivåer vi ser nu, inte minst i USA, men att risken för att den inte ska falla tillbaka ända ner mot centralbankernas mål runt 2 procent har ökat. En varaktigt högre inflation än så kommer tvinga centralbanker till åtgärder, inklusive större räntehöjningar än vad som nu ligger i prognoserna.

Hanterbara räntenivåer

Det är dock inte vårt huvudscenario. Vi räknar fortsatt med att inflationen gradvis dämpas under loppet av nästa år. Den högre inflationsnivån bidrar dock till att den amerikanska centralbanken Federal Reserve, snabbare än tidigare prognoser, avvecklar sina obligationsköp under första halvåret och inleder en period med räntehöjningar under det andra. Vi bedömer att styrräntan i USA når nivån 1,5 procent om två år och att de långa räntorna, som är ett alternativ till aktieplaceringar, då är i trakten av 2,5 procent (avser 10-årig statsobligation i USA). Det är räntenivåer som vi tror är helt hanterbara för börs och placerare, särskilt om våra tillväxtprognoser slår in. Men oro för större/snabbare ränteuppgångar är en av de största riskerna att hålla ögonen på framöver.

Imponerande förmåga att skapa vinster

I vårt huvudscenario fortsätter återhämtningen i världsekonomin under nästa år, med tillväxt klart över det historiska snittet, för att, fram emot 2023 närma sig mer ”normala” nivåer. Det talar för fortsatt god vinstutveckling i börsbolagen, som också visat en imponerande förmåga att skapa vinster och hantera störningar under de senaste kvartalen.

Vi ser alltså viss fortsatt potential för börserna ännu en tid. Det förutsätter dock att virusvarianten Omikron kan hanteras utan större effekter rent ekonomiskt och att inflationsbilden i alla fall inte förvärras. Här gäller också att inflationen i sig inte är det enda problemet, om placerarnas inflationsoro tilltar leder det sannolikt till stigande räntor, i sig en motvind för börserna. Så länge räntorna inte stiger i alltför snabb takt finns det gott hopp om positiv börsavkastning även in under nästa år.