Stark återhämtning efter pandemichocken

Coronapandemin har gett världen en ordentlig prövning. I Sverige såg det riktigt dystert ut förra våren med stigande arbetslöshet och varseltal i nivå med 90-talskrisen och finanskrisen. Men ljusningen kom snabbare än många kunnat ana och återstarten av Sverige är nu nära. SEB:s nytillträdde privatekonom Américo Fernández delger oss sina tankar om hur Sveriges ekonomi påverkats av pandemin och vilka utmaningar och möjligheter som står för dörren.

När pandemin lamslog världen i mars 2020 påverkades i stort sett alla länder mer eller mindre likadant. De globala värdekedjorna stoppades helt och ingen visste vad effekten skulle bli. Vi ekonomer såg mörkt på framtiden, arbetslösheten steg snabbt och i mars och april 2020 hade vi i Sverige varseltal som var två till tre gånger högre än de värsta månaderna under krisen på 90-talet och finanskrisen. Sedan började en rad olika stimulanspaket pumpas ut i världen. För svensk del var det absolut största stödet permitteringsstödet. Det bidrog till att många av de konkurser som vi befarade uteblev. Under 2020 låg antal konkurser mer eller mindre på samma nivåer som de gjort de senaste åren.

Välbalanserade svenska företag

Det här visar att de företag som startat i Sverige på senare år varit såväl välrustade som välbalanserade och förmodligen i rätt branscher. Vår digitala mognad och vårt stora engagemang för de hållbara och gröna frågorna har troligtvis varit en bidragande orsak. Därtill har tillverkningsindustrin repat sig – och är till och med på en starkare och mer optimistisk nivå än den var före pandemin. Det är dock viktigt att vara ödmjuk i detta eftersom tidigare kriser visat oss att stigande konkurser kan dröja, inte minst inför en höst där krispolitiken kommer att trappas ner. Än kan vi inte ropa faran över.

Extraordinära åtgärder under extraordinära tider

Det ekonomiska utgångsläget för Sverige, jämfört med många andra länder, var starkt. En låg statsskuld möjliggjorde en aktiv krispolitik, motsvarande 12–13 gånger reformutrymmet i jämförelse med ett vanligt budgetår, utan att för den delen riskera den finansiella hållbarheten.
De flesta länder prioriterade snabbhet och bredd framför träffsäkerhet i sina akuta krisåtgärder. Checkarna som delades ut i USA är ett exempel på en väldigt bred åtgärd. I Sverige valde regeringen att prioritera riktade stöd. Det har en uppsida – att man förhoppningsvis är lite mer träffsäker. Nedsidan är att man oftast behöver ett godkännande av EU-kommissionen för att stöden inte ska riskera att snedvrida konkurrensen på den inhemska marknaden och ett sådant godkännande tar tid. Därför dröjde det innan vi fick ut alla stödåtgärder.

Rekordår för nystartade företag

Under 2020 startades över 73 500 företag, en ökning med 14 procent från 2019. Vi ser flera anledningar. Dels har vi riktiga entreprenörssjälar som ser möjligheter i en kris, till exempel på det digitala området (hemleveranser, e-handel med mera).
Dels drabbades många av arbetslöshet och passade då på att bli egenföretagare.
Vi har även permitteringsstödseffekten – många anställda gick hemma med en stor del av sin lön utbetald och kraftigt reducerad arbetstid. Det gav dem tid till att fundera på vad de egentligen ville göra för att därefter ta klivet till att bli företagare.

Prisuppgångar på bostadsmarknaden

En annan effekt som var svårt att förutspå i mars 2020 var att det skulle bli ett rekordår för svensk bostadsmarknad. När vi gjorde vår boprisindikator i början av pandemin såg det allt annat än ljust ut med prisförväntningar rakt ner i källaren bland hushållen. Nu, med facit i hand – bostadsmarknaden har haft ett rekordår! Störst inverkan på bostadspriserna hade de så kallade pandemieffekterna. När vi inte längre kunde resa utomlands och blev hänvisade till att arbeta hemma skiftade hushållens konsumtion till bostad och större boende. Lägg därtill ett lågt ränteläge och en ”mismatch” mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden som ytterligare en injektion.

Förvånande stark börsåterhämtning

Turbulensen och efterföljande nedgångar var väntade, men att det skulle bli en så kraftig uppgång – där vi passerat ”all time high”–nivåer flera gånger om – var nog svårt att prognostisera för de flesta. De stora uppgångarna och rusningarna har varit kopplade till vaccinrelaterade nyheter och enorma stimulanspaket från regeringar och centralbanker. Vid sidan pandemieffekterna fanns också TINA (there is no alternative) som en underliggande kraft för den goda börsutvecklingen. Vill man ha avkastning under det rådande ränteläget så har börsen varit mer eller mindre det enda alternativet

Vaccinutrullning styr takten framåt

Framtiden ser positiv ut, på det stora hela. En kraftig ekonomisk återhämtning är att vänta under andra halvåret i år men 2022 kommer att vara det stora återhämtningsåret. Det här är dock helt och hållet kopplat till hur framgångsrika vi blir i vaccinutrullningarna. Håller vi samma takt som nu kommer en stor del av befolkningen vara vaccinerad efter sommaren. Då håller prognoserna.

Mer pengar i mandatperiodens sista budget

En annan faktor som bidrar till den positiva framtidssynen är det låga ränteläget, både i Sverige och i omvärlden, som fortsätter att stimulera ekonomin och ligger som en möjlighet för acceleration även efter pandemin. Från regering och riksdag har vi en förväntansbild på en ganska expansiv budget som kommer att vara fokuserad på att återstarta svensk ekonomi. Frågan är hur mycket av dessa pengar som kommer ut redan 2022.
Sverige har tagit upp kampen om att vinna den digitala och gröna kapplöpning som pågår runt om i världen. En stor del av alla de stimulansmedel som har pumpats ut på marknaden via regeringar och centralbanker riktas mot dessa områden. Det kommer därmed finnas goda möjligheter för svensk ekonomi och näringsliv att attrahera både inhemskt och utländskt kapital framöver.

En del orosmoln i sikte

På det ekonomiska planet ser det mesta positivt ut, men det som möjligen skulle kunna hota den bilden är den förnyade inflationsoron som dykt upp på senare tid. Den handlar inte i första hand om att vi här i Sverige ser en stigande inflation utan är framför allt driven av USA där vi ser ganska höga inflationssiffror. I Sverige ser vi inte samma prisuppgångar i närtid, men det är en utveckling som kommer följas noga under 2022. En snabbt stigande inflation, och därmed högre inflationsförväntningar, kan genera en uppåtpress för ränteläget i syfte att kyla ner ekonomin. I förlängningen kan det både skapa en del turbulens på börserna och hämma den ekonomiska återhämtningen.

Kompetensförsörjning – en utmaning

Kompetensförsörjningen är ytterligare ett orosmoln, om än på något längre sikt. Ambitionen att vara världsledande inom det digitala och det hållbara kräver rätt kompetens. Vi har en ständig utmaning där branscher och näringsliv skriker efter arbetskraft. Här behöver vi fundera på hur vi nyttjar befintlig kompetens i Sverige och hur vi attraherar rätt kompetens utanför vårt lands gränser. Vi behöver fler initiativ från näringsliv och politik, till exempel inom utbildningsväsendet, för att få in fler människor i de yrken som företagen behöver för att ligga i framkant.

Summerar vi pandemins ekonomiska effekter på Sverige så kan vi konstatera att svensk ekonomi återhämtat sig starkt efter den inledande chocken. När vi blickar framåt, och förhoppningsvis kan lägga pandemin bakom oss, har vi goda förutsättningar att inleda en långsiktig ekonomisk tillväxtresa.

Vill du ha hjälp med att investera hållbart?

Kontakta din Private Banker och berätta om vad hållbarhet är för dig i dina investeringar. Vi hjälper dig gärna att hitta alternativ och att skräddarsy din portfölj.

Fler svar från våra Private Banking experter

Våra experter svarar – en av våra mest lästa och omtyckta artikelserier någonsin.

Läs fler artiklar