Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Grön vänstersväng med Biden eller Trump i fyra år till?

Gröna investeringar, höjda skatter på höginkomsttagare och bolag samt minskad dramatik på handelsområdet. Det är några av de policyförändringar som kan väntas om opinionsfavoriten Biden tar över presidentposten. Osäkerheten är denna gång inte bara kopplad till kandidaterna utan också själva valprocessen. Hög andel poströster gör att det kan ta veckor innan valet är avgjort och att den slutliga vinnaren blir en annan än vad de första resultaten från valnatten indikerat. Det skapar risk för volatila marknader och ökade politiska spänningar.

Covid19 och krisen i ekonomin har ändrat förutsättningarna för USA:s presidentval den 3 november. Vi ser nu störst sannolikhet för demokraternas Joe Biden att vinna, men utgången kan förbli osäker in i det sista. Utvecklingen för coronaviruset, takten i återhämtningen samt utsikter till ett vaccin är tre faktorer som kan fälla avgörandet. Ekonomin ses som viktigast i väljarkåren, och det är det område där Trump har störst förtroende.
Viktigast för Bidenanhängare är dock coronaviruset. Ett starkt polariserat vallandskap ökar risken för bråk vid ett jämnt resultat. Det gäller särskilt som andelen poströstande väntas bli rekordstort, vilket kan göra att det dröjer veckor innan det slutliga resultatet är klart.

Joe Biden var Obamas vicepresident och tillhör mitt-fåran inom partiet. Men både USA och demokraterna har påverkats av fyra år med Donald Trump. Biden kommer behöva följa med sitt parti åt vänster och anpassa sig till en förändrad syn på klimatfrågan och globalisering. På samma sätt som republikanerna efter Obama vill bittra demokratiska kärnväljare nog se en radikal omläggning av politiken och en president som i likhet med Trump inte tvekar att testa gränserna. Sedan primärvalskampanjen har en arbetsgrupp med representanter från Bidens och Sanders kampanj tagit fram gemensamma förslag på politik. Dessa har vid sidan av Bidens tidigare kampanjlöften utgjort input till den valplattform som klubbades igenom på Demokraternas virtuella konvent i augusti.

Bidenomics: från Wall Street till Green Street

Grön industripolitik, skattehöjningar för höginkomsttagare och företag, höjda minimilöner, stöd för fackliga rättigheter, välfärdssatsningar och stopp för utflyttning av amerikanska industrijobb är några av huvudpunkterna inom Bidens ekonomiska politik. Flera av de faktorer som gynnat börsen under Trump – sänkta bolagsskatter och avregleringar – reverseras med Biden. ”Gröna” sektorer inom t ex förnyelsebar energi flyttar fram positionerna, medan ”bruna” som olja får det tuffare. Vad gäller graden av stimulanser ser vi mindre skillnader jämfört med Trumperan. Behovet av att fortsätta att stimulera ekonomin efter pandemin innebär att finanspolitiken förblir expansiv även under 2021.

Bidens giv – köp grönt och gör det i USA

Bidens egna version av Kongressens ”Green New Deal” kombinerar marknadslösningar med grön industripolitik och kvantifierade utsläppsmål. Biden lovar under de kommande fyra åren att investera 2 000 mdr i grön infrastruktur och gröna jobb och med särskilt fokus på områden mer exponerade mot utsläpp och klimatförändringar. USA:s elproduktion ska vara fri från koldioxidutsläpp år 2035 och utsläppen av växthusgaser elimineras till 2050. Klimat-, miljö- och hälsoregleringar från Obama som skrotats av Trump ska återinföras och USA ska stanna inom Parisavtalet för klimatet. Höjda skatter på höginkomsttagare och bolag.

Biden lovade under primärvalskampanjen att ta tillbaka

Trumps skattesänkningar för höginkomsttagare och höja löneskatter på höga inkomster. Individer som tjänar mer än en miljon USD per år ska dessutom betala samma skatt på kapitalvinster som på lön. Bolagsskatten höjs tillbaka till 28 procent. Skatten på utländska dotterbolag fördubblas. Därtill vill Biden införa en ny minimiskatt på 15 procent för att tvinga vinstrika bolag som t ex Amazon att betala skatt.

Ingen återgång till Obamas handelspolitik

Trumps första mandatperiod präglades av den aggressiva handelspolitiken, en skarp kontrast mot Obama-administrationens och Bidens egna frihandelsvänliga linje. Men bilden av demokratisk handelspolitik är mer splittrad idag. Ett av slagorden i kampanjen är ”köp amerikanskt”. Tonläget mot Kina har skärpts. Biden är kritisk till Trumps ensidiga tullar som han menar skadat amerikanska industrijobb och jordbrukare. I stället ska USA agera gemensamt med allierade och partners, för att isolera Kina handelspolitiskt.

Minimilön men ingen allmän sjukförsäkring

Sandersfalangens krav på allmän sjukvård kommer inte att drivas av Biden. Skälet är bl a att många amerikaner inte ser ut att vilja släppa sina privata sjukförsäkringar. I stället ska Obamas sjukvårdsreform kompletteras med möjligheter att välja ett publikt alternativ. Ett annat förslag som kan få stor påverkan på näringslivet är Bidens löfte om att mer än fördubbla den federala minimilönen från 7,25 till 15 USD per timme. I praktiken blir höjningen på många håll dock mindre eftersom 30 av 50 delstater redan lagstiftat om minimilöner på högre nivå, från ca 8,50 i Florida till 13,50 i Washington State.

Får Biden igenom sin agenda?

Demokraterna tog 2018 tillbaka makten över representanthuset och bedöms ha goda chanser att behålla den efter 2020, även vid en seger för Trump. Makten över senaten blir avgörande. En delad kongress skulle göra det mycket svårt för Biden att få igenom sin politik. Alla 435 platser i representanthuset står på spel, tillsammans med 35 av totalt 100 platser i senaten. För att få majoritet måste demokraterna försvara 12 av sina egna och vinna minst tre från republikanerna. Det är vanligt att presidenter inleder sin period med makt över båda husen, men tappar mark i mellanårsvalet två år senare.

Poströstning ny utmaning

Polariserad befolkning, oro för coronaviruset och ökat antal poströster innebär att valet 2020 kan bli en rysare. Valet 2016 röstade 21 procent per post; inför 2020 har det talats om siffror på upp till 70 procent. Eftersom många delstater saknar en infrastruktur för att räkna alla dessa röster kan det ta veckor innan det slutliga resultatet står klart. Även poströstandet har blivit en politisk fråga; 58 procent av Bidens anhängare planerar att rösta per post mot bara 17 procent av Trumps.

Kan det blåa skiftet ge segern till Biden?

Att demokraterna poströstar i högre grad innebär att valutslaget kan skifta under rösträkningen. Ett nytt fenomen är det s k blåa skiftet (”blue shift”) under 2018 års mellanårsval, där republikanska kandidater inledningsvis såg ut att ha klarat sig bättre än förhands¬tipsen för att sedan förlora mot demokrater i den slutliga rösträkningen. Ett scenario är att Trump utropar sig som segrare på valnatten men att Biden vinner i den slutliga sammanräkningen.


Nordic Outlook september 2020

© Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Customer service