Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Covid-19 slår hårt mot tillväxtekonomierna

Airplane in the sky with a message to stay at home

På grund av covid-19-pandemin ser tillväxtekonomiernas (EM) BNP ut att krympa för första gången sedan andra världskriget. De flesta stora EM-länderna har stängt ner sina ekonomier, samtidigt som råvarupriserna sjunkit och den globala handeln minskat. Det finans- och penningpolitiska utrymmet är dessutom i de flesta fall litet.

I de två senaste Nordic Outlook har vi lyft fram tecken på återhämtning bland EM-ekonomierna, efter två år av svag tillväxt. Även om orosmoln fanns kvar pekade flera indikatorer uppåt. Sällan har utsikterna ändrats så radikalt på bara tre månader. Vår tidigare prognos om en viss ökning i tillväxttakten till 4,2 procent 2020 har nu reviderats till en nedgång av BNP med 0,6 procent.

Vad kan penningpolitiken bidra med för att rädda tillväxtekonomierna?

Vi väntar oss ytterligare räntesänkningar av centralbanker i EM. Men dörren för kvantitativa lättnader är stängd förutom för de flesta EM-länder. Att de penningpolitiska valmöjligheterna är begränsade, begränsar också möjligheterna till finanspolitiska åtgärder.

Statsskulden i tillväxtländerna har ökat från 34 procent av BNP 2008 till 53 procent 2019 enligt IMF. Det betyder att många EM-ekonomier har nått gränsen för hur mycket de kan låna utan att driva upp räntenivån till ohållbara nivåer.

Kina – först att stänga och öppna

Eftersom Kina var först med att drabbas av covid-19 påverkades ekonomin märkbart redan första kvartalet. Nedstängningar i flera regioner i februari gjorde att BNP föll med hela 6,8 procent i årstakt. Under andra kvartalet har aktiviteten börjat återhämta sig. Uppgången drivs främst av tillverkningsindustrin.

Risken för en ny våg av smittspridning utgör en motvind för kinesisk ekonomi. Inbromsningen i världsekonomin hämmar också, då den håller tillbaka exporten. Peking har varit relativt försiktigt med att stimulera ekonomin – då man vill undvika en stor uppgång av en redan hög skuldnivå – även om penningpolitiken blivit mer expansiv. Vi väntar oss fler lättnader de kommande månaderna. Sammantaget tror vi att ekonomin växer med 2,0 procent i år och med 9,0 procent 2021, när behandlingar och eventuellt vaccin mot Covid-19 finns tillgängliga.

Indien – världens största utegångsförbud

Indien stängde ner nästan all produktion den 22 mars. Myndigheterna har sedan gradvis börjat lätta på inskränkningarna, för att undvika en ekonomisk och humanitär katastrof. Att starta upp produktion igen försvåras samtidigt av brist på arbetskraft, då många gästarbetare hunnit återvända till sina hemregioner.
Centralbanken har sänkt styrräntan och lättat på kreditregleringar, för att underlätta utlåning. Fler penningpolitiska lättnader kommer att behövas. Vi förväntar oss att styrräntan, som för närvarande ligger på 4,40 procent, slutar på 3,90 procent 2020.

De finanspolitiska åtgärderna har uppgått till knappt 1 procent av BNP och främst bestått av utdelning av mat och kontanter till de fattigaste. En begränsning är budgetregleringar, som ska hindra stora budgetunderskott. Premiärminister Modi och hans regering lär bli tvungna att lätta på reglerna, men med en statsskuld nära 70 procent av BNP är utrymmet litet.

Covid-19-krisen slog till mot indisk ekonomi i ett redan svagt läge. Vi förväntar oss en BNP-tillväxt på 2,0 procent i år och 5,3 procent 2021.

Ryssland – tidiga men otillräckliga steg

Covid-19-pandemin påverkar rysk ekonomi både genom lägre oljeintäkter och genom nedstängningen av ekonomin. Ryssland var ett av de första länderna att stoppa besökare från Kina, men dröjde sedan med att ta ytterligare steg.

Kremls svar på krisen har hittills varit relativt försiktigt jämfört med Västeuropa och USA. De finanspolitiska åtgärder som annonserats uppgår till mellan 2 och 3 procent av BNP. Regeringen har samtidigt aviserat skattehöjningar för höginkomsttagare för att delvis finansiera stimulansåtgärderna. Försiktigheten speglar en ovilja att öka statsskulden.

Den ryska centralbanken (CBR) lämnade räntan oförändrad i mars, för att inte ytterligare försvaga rubeln. Vi tror att styrräntan stannar på 4,50 procent 2020 innan den höjs till 5,00 procent i slutet av 2021, i takt med att ekonomin börjar växa och inflationen stiger.

Sammantaget förväntar vi oss att BNP faller med mellan 5,5 och 6,0 procent i år.

Brasilien – faller tillbaka i politiskt krakel

Brasilien gick in i Covid-19-krisen från en svag position, med en tillväxt på endast 1,1 procent 2019. President Bolsonaro har också varit ovillig att se allvaret i hotet. Spänningarna mellan presidenten och kongressen har ökat och interna oenigheter i Bolsonaro-administrationen har förstärkts.

Konflikterna har lett till att Brasilien agerat sent och med dålig koordination mellan centrala och lokala myndigheter. De direkta finanspolitiska åtgärder som trots allt beslutats uppgår till endast runt 1 procent av BNP. Inflationen har hållit sig på historiskt låga nivåer, vilket har tillåtit centralbanken att sänka räntan till 3,75 procent, den lägsta någonsin. Vi väntar oss ytterligare en sänkning till 3,50 procent vid mötet den 6 maj 2020.

Exporten har inte fallit så mycket som befarat i mars, men nedgången lär accelerera de kommande månaderna. Liksom i andra länder är stora delar av Brasiliens ekonomi nu stängd och restriktionerna ser ut att bestå åtminstone till slutet av andra kvartalet. Vi väntar oss att BNP faller med mellan 5,0 och 5,5 procent i år och att återhämtningen nästa år blir långsam, bland annat på grund av politisk förlamning.

Ta del av hela rapporten - Nordic Outlook maj 2020

 

 

Customer service