Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Amerikansk stimulanspolitik sänker utsikterna för världens reservvaluta

När den globala ekonomin drabbas av recessioner brukar USA vara det land som snabbast agerar för att stötta inhemsk efterfrågan. Coronakrisen är inget undantag. Hur påverkar det dollarns framtid?

De amerikanska finanspolitiska stimulanspaketen är långt mer omfattande än de europeiska. Även den amerikanska centralbanken, Fed, har tagit krafttag för att stötta tillväxten. Men Feds penningpolitiska lättnader har samtidigt försvagat den amerikanska dollarn, en trend som vi tror består de kommande två åren.

Svårt att utmana dollarn i närtid

För drygt tre år sedan, i Nordic Outlook september 2017, skrev SEB:s ekonomer på temat ”Världen mår bättre av en svagare dollar”. Tesen som framfördes grundade sig i att framförallt Emerging Markets-ekonomierna, EM-ekonomierna, och global handel skulle gynnas av en något svagare dollar. Samtidigt trodde vi inte att dollarns dominans som global reservvaluta skulle utmanas i närtid. SEB:s ekonomer håller fast vid dessa ståndpunkter. Trots att Kina och Europa tillsammans står för cirka 35 procent av global BNP är varken Kinas officiella valuta renminbin eller euron tillräckligt attraktiva för att utmana dollarn i närtid.

Dollarn blir kvar som reservvaluta

Kina har som ambition att låta sin valuta flyta mera fritt, men den är inte nära den flexibilitet och konvertibilitet som krävs av en reservvaluta. Euron är förvisso tillräckligt likvid för att utgöra ett alternativ men Europas interna obalanser, avsaknad av gemensam finanspolitik och ständiga kriser diskvalificerar valutan från att ersätta dollarn. Kvar är dollarn som den reservvaluta vi nu haft i snart 50 år. Sedan 2015 har dollarn trots utmaningar varit stark, delvis med stöd av Trumps skattesänkningar, samt amerikanska aktiemarknadens starka utveckling i jämförelse med omvärlden.

Coronakrisen gör dollarn till slagpåse

Feds räntehöjningar mellan 2015 och 2018 bidrog också till utvecklingen genom att göra det kostsamt att valutasäkra dollarn. Coronakrisen har dock ändrat på förutsättningarna och gjort dollarn till något av en slagpåse och vi tror att det finns utrymme för ytterligare försvagning. Får vi rätt kommer centralbanker som Europeiska centralbanken, ECB, och Riksbanken få det kämpigt med sina inflationsmål givet att både euron och kronan fortsätter att stärkas.

Läs hela artikeln i Nordic Outlook november, sida. 21.

Customer service