Moderna trender i Östasien

Digitaliseringen tar fart i snabbväxande ekonomier

Solen reser sig i öster, likaså flera moderna trender numera. I detta tema fokuserar vi på moderna trender i Öst- & Sydostasien. Snabbt växande ekonomier, ökande internethandel och ljusa utsikter för fortsatt förbättrat välstånd präglar regionen. Asien som helhet är hem för ca 60 procent av jordens befolkning, 40-45 procent av den globala ekonomin och runt 26 procent av den globala aktiemarknadens värde. Nästan 1 miljard människor i Asien har lämnat fattigdom bara sedan millennieskiftet och digitaliseringen påskyndar detta.

Moderna trender i Öst- och Sydostasien, ett långsiktigt tema att successivt investera i

Asien är en bred benämning. Nära 50 länder finns på denna kontinent som sträcker sig från den ryska nordostkusten ned till södra Indonesien, och ända bort till medelhavets Västasien. 4,5 miljarder människor bor i Asien, eller 60 procent av jordens befolkning. Det är stora ekonomiska och kulturella skillnader inom Asien varför vi valt att fokusera på Öst- och Sydostasien i detta tema. Östasien utgörs av Kina, Japan, Sydkorea, Hongkong och Taiwan. Nordkorea och Macau är exkluderade. Sydostasien inkluderar Indonesien, Filippinerna, Vietnam, Thailand, Myanmar, Malaysia, Kambodja, Laos och Singapore.

Målet med att fokusera på moderna trender i snabbväxande ekonomier i Öst- och Sydostasien handlar till mångt och mycket om att utbilda kring ekonomiska storheter, digitala trender och några av de mest framstående moderna bolagen i varje land.

I tabellen nedan finns en lista med aktuella länder, deras ekonomiska storlekar, nuvarande tillväxt, välstånd per person och till vilken grad dess befolkning bor i städer (urbanisering). Nästan 2,3 miljarder människor bor i de utvalda regionerna och nominellt BNP uppgår till ca 23 biljoner dollar (prognos 2018). BNP-tillväxten uppgår till 5 procent och 50-60 procent av människor bor i städer.

Korta fakta för länder i Öst- och Sydostasien

Land Befolkning, milj Nom. BNP 2018 USD mdr BNP-tillväxt 2018, % BNP/ capita i USDk Urbani-sering i %
Kina 1 412 13 000 6,5 17 59
Japan 127 4 900 1,5 40 95
Sydkorea 52 1 600 2,5 37 83
Taiwan 24 610 2,5 50 78
Hongkong 7 360 3,5 58 100
           
Indonesien 261  1 080  5,0  11 56
Filippinerna 106  330  6,3  8 44
Vietnam 95  240  6,8  7 35
Thailand 69  470  4,8  17 53
Myanmar 53  72  6,0  6  36
Malaysia 32  350  5,0  27  76
Kambodja  16  24  7,0  4  21
Laos  7  18  7,0  7  41
Singapore  6  330  3,0  98  100
Östasien 1 622  20 470  4,8  20 63
Sydostasien  645  2 914  5,1  12  49
Totalt  2 267  23 384  4,9  18  59

Källa: World Bank

Grafen nedan visar köpkraftjusterad BNP-utveckling för Östasien (exkl. Japan) och Sydostasien jämfört med Europa och USA, för att belysa den starka tillväxten. På nominell basis har dessa två asiatiska regioner tillsammans ca 20 procent kvar att växa till att nå Europas och USA:s BNP-nivåer, men justerat för olika prisnivåer är de tillsammans långt förbi. Den ekonomiska aktiviteten växer så det knakar. Östasiens BNP (exkl. Japan), som till 86 procent består av Kina, har under det senaste årtiondet mer än dubblerats, medan Sydostasien vuxit med 60 procent. Europa och USA har samtidigt vuxit med 8 respektive 15 procent. För närvarande stormar det på östasiatiska börser, men på lång sikt bör digitala trender på dessa marknader ge intressanta investeringsmöjligheter.

Stark ekonomisk tillväxt i Öst- och Sydostasien

Källa: World Bank, SEB, fasta växelkurser (2011)

Grafen nedan visar den snabba ekonomiska tillväxten som för närvarande präglar nästan hela östliga Asien. Tio länder med en total befolkning om över 2 miljarder människor växer ekonomiskt strukturellt med över 4 procent. Från Thailand, Indonesien och Malaysia runt 5 procent, till Kina, Vietnam, Kambodja och Laos på nära 7 procent.

Ekonomisk tillväxt för Öst- och Sydostasien (%)

Källa: World Bank, SEB


Tabellen nedan har visar hur många som har internet i respektive land, hur många som äger en mobil, använder sig av sociala medier och datorer och hur många timmar som dagligen läggs på internet och sociala medier. Intressant nog är att det finns ett samband mellan högt välstånd och lägre tidkonsumtion; inte tvärtom.

Digitala fakta för länder i Öst- och Sydostasien

Land Internet-penetration
i %
Äger mobil-telefon
i %
Social
media-användning
i %

Dator- användning
i %

Tid på internet/ dag
Kina 59 80 67 53  6h 30m
Japan 93 80 57 80  4h 12m
Sydkorea 93 84 84 71  5h 10m
Taiwan 88 79 80 67  7h 50m
Hongkong 87 83 78 60  6h 40m
           
Indonesien 50 68 49  22  8h 50m
Filippinerna 63 58  63  38  9h 30m
Vietnam 67 73  57  43  6h 50m
Thailand 78 80 74  25  9h 40m
Myanmar 34 101 34    
Malaysia 79 68 75 41  8h 30m
Kambodja 50 181 43    
Laos 35 91 35    
Singapore 84 82 83 71  7h 10m
Östasien 62 80  67 56  6h 20m
Sydostasien 58 74 55  27  7h 40m
Totalt 61 78 64 48  6h 40m

Källa: SEB, Wearesocial, Statista, andra databaser


En annan slutsats är att internetpenetrationen är högre ju rikare ett land är, samt ju mer urbaniserat det är (se graf nedan till höger). Vidare är högre mobila datahastigheter på över 30 megabytes per sekund fallet i rikare länder, mer än dubbelt så snabbt som i exempelvis Indonesien, Filippinerna, Vietnam, Thailand och Malaysia.

Urbanisering och internetpenetration i symbios

Källa: SEB, Wearesocial, Statista, andra databaser


Grafen nedan visar internethandelns andel av den totala detaljhandeln. Från Vietnams 1 procent ända upp till Kina och Sydkorea på runt 18 procent. Det är noterbart att de två sistnämnda har lika stora andelar, trots att det är gigantisk befolknings-, digital (internetpenetration) och ekonomisk skillnad (välstånd per kapita). Därför står Kina för hälften av världens totala internethandel. Kineser har en hög befolkningsdensitet i landet då 94 procent av befolkningen bor i den östra halvan, samtidigt som arbetskostnaderna är låga och skalfördelarna stora. På kommande sidor diskuterar vi liknande aspekter, exempelvis varför skillnaden mellan Filippinernas (2 procent) och Indonesiens (11 procent) internetandelar är så pass stor, trots att den förstnämnda har högre internetpenetration och fler använder PC.

Internetandel av total detaljhandel (%)

Källa: SEB, Wearesocial, Statista, andra databaser


Svag börsutveckling under 2018, men alla utvecklingsekonomier är inte likadana

2018 har varit ett mycket svagt år för investeringar i Öst- och Sydostasien. De flesta börser har tappat i värde. En höjd temperatur i den begynnande ekonomiska konflikten mellan USA och Kina är en stor anledning till att världens näst största ekonomi (Kina) har reverserat sin fina utveckling från ifjol. Addera en stärkt amerikansk dollar till följd av högre inflation och höjd styrränta i landet samt ökade energipriser, så kan det finnas fog för en portion av försiktighet för att investera i utvecklingsekonomier.

Konjunkturcykeln har i många delar av västvärlden nått den senare fasen av en traditionell cykel, vilket visas av flera ekonomiska indikationer. I Öst- och Sydostasien kan låga arbetslöshetssiffror ur ett historiskt perspektiv synas, men endast i några få mindre länder. Historiskt är låg arbetslöshet en varningsklocka vid högkonjunktur (för kommande börsnedgång). Den strukturella tillväxten, med långsiktigt ökat välstånd som följd, är däremot i högre grad en drivande komponent för utvecklingsekonomier – medan andra faktorer kan störa den ekonomiska utvecklingen i större utsträckning då stabiliserings-/försvarskrafter inte är lika starka. Ett svagare banksystem, mindre utvecklad politik och centralbanker, volatila valutor och högre beroende av råvaror – har historiskt sett tyngt utvecklingsekonomier.


Men, alla utvecklingsekonomier är inte likadana och i ökad utsträckning är det konsumtion och digitalisering som driver fler företag i dessa länder. Låt oss därför diskutera vad som händer i dessa länder. Först ut är Kina, sedan kommer Japan, Sydkorea, Indonesien, Filippinerna, Vietnam, Thailand, Malaysia och slutligen Singapore.

 

Många av länderna i Öst- och Sydostasien hoppar över köpcentrumskulturen och detta borgar för hög tillväxt för internethandeln. Men trenderna är olika, vi är fortfarande i den digitala erans begynnelse. Internethandeln är fokusämnet för vårt tema och i följande sektioner diskuterar vi digitala och ekonomiska trender i varje enskilt land.

Kina – draken växer sig större,

Meituan-Dianping revolutionerar tjänstenäringen

Under det senaste året har vi skrivit extensivt om det ekonomiska miraklet som under de senaste 40 åren medfört enorma välståndskliv för landets befolkning. Den kinesiska ekonomiska tillväxten visar robust ökning och Kina är den enskilt största bidragsgivaren till världsekonomins tillväxt. BNP kan i det närmaste fördubblas fram till 2030, även med en gradvis lägre tillväxttakt (ner till 3 procent).

Sedan 2010 har tjänster och konsumtion vuxit snabbare än kapitalinvesteringar i Kina för första gången sedan slutet av 1990-talet – detta ser ut att vara starten på en årtionden lång epok av konsumtionsexplosion. Det kinesiska ekonomiska välståndet per person (PPP) om cirka 17 000 dollar årligen (från 4 procent 1990) är hälften mot stora urbaniserade städer på landets östkust samt endast 25 procent av USA:s nivå. Tillväxtpotentialen är fortsatt stor. Internetanvändningen är endast runt 59 procent, vilket är avsevärt lägre än de flesta rika länderna i världen. Andelen bör öka till uppemot 80 procent. Det förändrade beteendet till nya digitala tjänster överskuggar de flesta länder i västvärlden. Den kinesiska konsumenten tar till sig nya produkter och tjänster snabbare.

Vi har tidigare skrivit om bolag som Alibaba, internethandelns läromästare och fortsatta gigant, samt spelbolaget Tencent som även driver världens näst största kommunikationsnätverk WeChat – som även är världens största vardagsverktyg eftersom denna plattform kopplar tusentals företag med över 1 miljard människor. Även sökmotorföretaget Baidu, bilhandelsplattformsbolaget Autohome och den digitala tjänsteaktören Baozun har diskuterats.

Under de senaste två åren har antalet börsnoteringar av kinesiska digitalt konsumentexponerade bolag vuxit kraftigt. Bara under de senaste månaderna har giganter som Meituan-Dianping och Xiaomi börsnoterats, till börsvärden om cirka 50 miljarder dollar vardera.

Meituan-Dianping är ett ungt men kraftigt växande tjänstebolag som kopplar samman i princip alla tjänster konsumenter kan behöva. Det kallas populärt för ”Alibaba of services”, med rätta, då det är en unik app där konsumenten i princip kan finna allt inom tjänster, från matleveranser, boka hotell, flygresor, restaurangbesök, taxitransport, klipptid, barnpassning, städning, biobiljetter, cykeldelning och mycket mer. Meituan har cirka 350 miljoner månatligen aktiva användare.

Xiaomis mål är att tillverka allt från telefoner, datorer och klockor, till luftrenare och dammsugare. Det är dock telefoner som är kronjuvelen, men på sikt väntas övriga produkter ta allt större andel.

Tidigare i år noterades även den snabbväxande internet-
handlaren Pinduoduo, det digitala videobolaget iQiyi och den moderna tjänsteplattformen inom hälsovård Ping An Good Doctor – till börsvärden om 24, 13 respektive 7 miljarder dollar. Den digitala ekonomin i landet vibrerar. En konsekvens av detta är en våg av börsnoteringar, och fler lär det bli. Alibabas finansbolag Ant Financial Services Group har goda möjligheter att bli ett av världens 10 största börsnoterade finansbolag när det väl noteras, börsvärdet spekuleras till uppemot 150 miljarder dollar. Vidare finns Lufax, Didi Chuxing, Toutiao och Tencent Music Group på listan över bolag som kan börsnoteras. Dessa bolag väntas nå börsvärden om 25 till 60 miljarder dollar. Den kinesiska digitala tjänstesektorn kommer högst sannolikt att växa i både antal och även börsvärde på lång sikt.

Japan – Softbank är en digital urkraft i detta konservativa samhälle, ekonomin växer som i väst

Japan är världens tredje största ekonomi efter USA och Kina. Framväxten av landets stora välstånd kommer dock inte från de senaste 20 åren, då den årliga tillväxten varit skrala 1 procent. En minskande befolkning och hårdare konkurrens i regionen, särskilt från Kina, är två primära anledningar till att Japans ekonomi växer långsamt. Under de senaste fem respektive tio åren har Japans välstånd per person (BNP per kapita) dock vuxit i samma takt som både Europa och USA, på 0,6 respektive 1,4 procent årligen. Den japanska ekonomin är mycket konkurrenskraftig i flera högteknologiska industrier såsom elektroniska system till bilar, robotar, kretskort, sensorer, flera delar av telefoner och andra kritiska elektroniska komponenter. För de som varit i Japan är det lätt att slås av dess mycket moderna (och speciella) samhälle.

Av Japans befolkning på 127 miljoner människor bor 95 procent i städerna och 93 procent är uppkopplade till internet. Dessa nivåer är höga ur ett internationellt perspektiv, om inte högst. Jämförs Japan med Sydkorea ser vi två länder vars BNP per kapita (köpkraftjusterat) är på cirka 40 tusen dollar, där ca 90 procent har internet och där 80 procent använder mobiltelefoner – men där endast 57 procent av japanerna är aktiva på sociala medier medan 84 procent av sydkoreaner är det. Vidare utgörs ca 10 procent av detaljhandeln av internethandel i Japan medan motsvarande siffra är omkring 17 procent i Sydkorea (samt Kina). Japaner spenderar ”endast” cirka 4 timmar dagligen på internet, medan sydkoreaner tillbringar 5 timmar och kineser 6,5 timmar. Japan framstår något konservativt ur dessa digitala jämförelsemått.

Japans största digitala bolag heter Softbank. Det är landets näst största totalt sett, efter biljätten Toyota. Vidare finns Sony, Keyence, Nintendo, Canon, Fanuc, Hitachi, Panasonic och Toshiba bland större digitala bolag. Flera känns säkerligen igen på olika sätt. Softbank har vuxit mest under de senaste tio åren. Receptet har bland annat varit ett 27-procentigt ägarskap i kinesiska Alibaba, 43 procents ägarskap i Yahoo Japan, förvärvet av den tidigare brittiska processortillverkaren ARM, ägarskap i taxiplattformarna Uber och Didi Chuxing, internethandlarna Tokopedia och SnapDeal – men även teleoperatörsverksamheter i Japan och dels i USA (Sprint).

Den japanska internethandeln utgör ca 10 procent av den totala detaljhandeln i landet. De två största marknadsaktörerna är Amazon och Rakuten med 15-20 procent vardera av marknaden, därefter kommer Yahoo Japan (ägs av Softbank).

Sydkorea – ett hyperdigitalt samhälle, från Samsung Electronics till Naver

Sydkoreas drygt 50 miljoner människor är till 93 procent uppkopplade mot internet och 84 procent använder sig av mobiltelefone och lika många är aktiva på sociala medier (högst i hela Öst- samt Sydostasien). Omkring 18 procent av detaljhandeln är digital, dvs över internet. Snitthastigheten för mobila digitala enheter är över 40 megabytes per sekund, vilket är mycket högt ur ett globalt perspektiv. Sydkorea, med en befolkning 5 gånger större än den svenska, är mycket framstående ur ett digitaliseringsperspektiv.

Den största internethandlaren är Gmarket (ägt av eBay), därefter kommer 11street (ägt av teleoperatören SK Telecom), Lotte och Naver. Marknaden är dynamisk, bred, modern och konkurrensutsatt. Logistikbranschen har attraherat stora investeringar på senare tid, då en ny generation av logistikbolag når marknaden och kan erbjuda fin avkastning till ljusa tillväxtutsikter.

Det går inte att diskutera det digitala Sydkorea utan att nämna Samsung Electronics, världens största tillverkare av mobiltelefoner och TV-apparater, samt stora tillverkare av batterier, hårddiskar, processorer, halvledare, minneskort, handhållna datorer och nätverksutrustning.

Vidare är även Naver Corp. spännande, då denna sökmotorgigant har cirka 70 procent av sökmarknaden i landet. Anledningen till att amerikanska Alphabets Google inte är särskilt stora på denna marknad är att Naver är betydligt mer användarvänligt och innehållsrikt för konsumenten. Sammantaget är Sydkorea hypermodernt, ekonomin växer med 2-3 procent och utsikterna för den fortsatta digitaliseringen är mycket ljusa.

Indonesien – tungviktaren i Sydostasien

Med en befolkning om cirka 260 miljoner människor har Indonesien den fjärde största befolkningen globalt. Både befolkningsmässigt och ekonomiskt står landet för nära 40 procent av Sydostasien. I den urbana regionen runt huvudstaden Jakarta bor cirka 30 miljoner människor. Landets ekonomi växer med cirka 5 procent, hälften av människorna har ett bankkonto och en internetanslutning. Nästan 70 procent av befolkningen äger en mobiltelefon men många av telefonerna är ”dumma”, dvs. äldre och billigare, många utan internet. Noterbart är även att antalet människor som är aktiva på sociala kommunikationsplattformar ökar för närvarande kraftigt med cirka 30 procent.

Indonesier använder liknande amerikanska digitala verktyg som oss i västvärlden. När indonesier söker efter information på internet gör de det på Google, som driver över 4 gånger så stor månatlig trafik som det näst mest använda digitala verktyget, Facebook. Därefter kommer Blogspot, YouTube, japanska Line och indonesiska nyhetsverktyget Detik. Även Whatsapp och Instagram används flitigt. Vidare använder omkring 15 procent av befolkningen digitalt distribuerade videosändningar via internet (hög andel jämfört med övriga Sydostasien).

Över 135 miljoner människor använder Facebook, dvs över hälften av befolkningen. Den årliga tillväxttakten är cirka 20 procent, i antal användare. Vidare utgör internetandelen av detaljhandeln cirka 11 procent, liksom i Sverige. Denna marknad växer för närvarande med över 20 procent. Det är god tillväxt inom både sociala medier och internethandel och varit så under flera år.

De två största digitala detaljhandlarna, bägge med över 100 miljoner månatliga aktiva användare, är återförsäljaren Lazada (grundades av tyska Rocket Internet) samt inhemska annonsplattformen Tokopedia. Kinesiska Alibaba Group är storägare i Lazada och mindre ägare av Tokopedia. Vidare finns återförsäljare som Blibli (inhemsk aktör), Shopee (från Singapore) och JD (från Kina). Bukalapak är den näst största annonsplattformen.

Vidare finns Go-Jek, Indonesiens första digitala nystartade miljarddollarbolag. Det driver en plattform för samåkare, som utvecklats till att även erbjuda matleveranser, betalningar och diverse vardagstjänster.

Sammantaget är Indonesien en tungviktare i Sydostasien. Användandet av sökmotorer och sociala medier är tätt kopplat till amerikanska leverantörer, medan internethandel präglas av hög konkurrens mellan inhemska och framförallt kinesiska aktörer. Tillväxttakten är hög, både för ekonomin och digitaliseringen av samhället.

Filippinerna – stort och mobilt, men svårframkomligt

I Filippinerna bor cirka 106 miljoner människor och är därmed näst störst i Sydostasien. Landets ekonomi är värd cirka 330 miljarder dollar, dvs. lika stort som Singapore. Det köpkraftjusterade välståndet per person är på cirka 8 000 dollar årligen. Cirka 60 procent av befolkningen är anslutna till internet, främst via mobiltelefoner. Nästan alla med en internetanslutning är registrerade på olika sociala mediaplattformar, främst Facebook. Kännetecknande för Filippinerna är också att datahastigheten på mobiltelefoner är mer än tre gånger så hög jämfört med fasta internetanslutningar. Det är anmärkningsvärt och grundas i att landet är ett utspritt örike där trådlösa nätverk är mer lönsamma att bygga. Nästan alla mobiltelefoner är kontantkortsbaserade, dvs inte abonnemang. Intressant är även att internetanvändningen från datorer minskar med cirka 15 procent i årstakt, medan den ökar med cirka 30 procent för smarta telefoner.

De största sociala mediaplattformarna är Facebook, YouTube, Twitter, Google+, Instagram, Skype och LinkedIn. Alla förutom Skype är framtagna i USA. Många ute på öarna använder sig av Facebook vid röstsamtal.

Den filippinska internethandeln står för mindre än 2 procent av den totala detaljhandeln i landet. Anledningen är svår framkomlighet då vägarna är undermåliga, vilket återigen är en funktion av att landet är en utspridd ögrupp.

Trots att internethandeln är liten i Filippinerna väntas den växa snabbt (just nu med ca 20 procent), då urbana områden utvecklas i hög takt. Även i Filippinerna är kinesiskt ägda Lazada en dominerande digital aktör med en marknadsandel om hela 80-90 procent. Shopee är näst störst. På tredje plats finns modeaktören Zalora medan Metrodeal, Globe Online Shop, eBay och Carousell också finns med på rankinglistan över de sju största.

När man söker på nya digitala bolag från Filippinerna peppras man av nya namn samt positiva analyser med framtidsanda. Det filippinska samhället förändras snabbt och och ekonomin växer, men internethandeln har onekligen en del utmaningar som måste överkommas.

Vietnam – ung befolkning, kraftigt växande välstånd

I Vietnam bor cirka 95 miljoner människor, det tredje mest befolkade landet i Sydostasien efter Indonesien och Filippinerna. Ekonomin är dock den sjätte största i regionen med ett ekonomiskt värde om cirka 240 miljarder dollar, eftersom Thailand, Malaysia och Singapore har betydligt högre välstånd per person. Exempelvis Singapore har en befolkning om endast 6 miljoner, men en ekonomi som är nästan 40 procent större än Vietnams på cirka 330 miljarder dollar. Vietnam är däremot betydligt mer utbildat och hälsosamt än vad det var för 30 år sedan. Landets ekonomi har vuxit kraftigt och för närvarande uppgår tillväxttakten till omkring 7 procent. Tillverkningssektorn växer just med 13 procent, med anledning av att stora multinationella företag ser Vietnam som ett kostnadseffektivt tillverkningsland. Vietnam har en ung befolkning som till ungefär tre lika delar arbetar inom jordbruket, industrin och tjänstesektorn.

Vietnam har ett lågt välstånd per person, endast en tredjedel bor i urbana områden och lika många arbetar inom jordbruk – trots detta är internetpenetrationen nära 70 procent. Omkring 25 procent fler människor har internet idag jämfört med för bara ett år sedan. Cirka 73 procent av befolkningen har en mobiltelefon, vilket möjliggör internetanslutning. Av dessa 70 procent som har internet är cirka 60 procent aktiva på sociala medier.

Vietnam är ett ungt land där genomsnittsåldern är cirka 30 år, internethastigheter ökar snabbt och ekonomin växer. Även här är amerikanska Google, Facebook och YouTube de största internetverktygen i termer av trafik. Därefter kommer den vietnamesiska nyhetssidan VNexpress, samt den allsidiga internetplattformen Zing.

Internethandeln i Vietnam är ännu mycket liten (1 procent av total detaljhandel) men är ändå relativt andra länder skapligt konkurrensutsatt. De fyra största internetspelarna, Shopee, Tiki, Lazada samt The Goi Didong har alla marknadsandelar om 18-20 procent.

Befolkningen bor mest utanför städerna, vilket gör befolkningsdensiteten lägre än i andra länder. Landet har inte heller kommit lika långt vad gäller välstånd, samtidigt som det fortfarande är ett kontantbaserat samhälle. Vietnams totala detaljhandel är däremot Östasiens snabbast växande, eftersom välståndet ökar i takt med att ekonomin stärks. Antalet fysiska butiker är relativt de flesta länder i regionen väldigt få, jämfört med den stora befolkningen – varför antalet butiker växer kraftigt. Detta är onekligen är en helt annan verklighet än är i västvärlden. Vietnam har inte kommit så långt på sin välståndsresa, men nuvarande takt är mycket hög. De digitala aktörerna har goda erfarenheter från andra marknader, varför de positionerar sig för att på lång sikt försörja en befolkning om 100 miljoner människor med produkter. Internethandeln lär kunna växa med cirka 30 procent årligen under de närmaste åren, från en mycket låg bas.

Sammantaget är Vietnam en stor möjlighet på sikt, flera utländska konsument- och industrinära företag investerar för närvarande kraftigt i regionen. De flesta har telefoner och internet, men internethandeln väntar fortsatt på den stora explosionen – det lär ta lite tid innan den kommer.

Thailand – ekonomin och digitaliseringen vibrerar

Cirka 70 miljoner människor bor i semesterklingande Thailand, fjärde störst befolkning i Sydostasien. BNP uppgår till cirka 470 miljarder dollar, näst störst i regionen, medan köpkraftjusterade BNP/kapita är på ca 17 000 dollar, på tredje plats. Andelen fattiga i befolkningen har fallit från över 40 procent vid millennieskiftet till omkring 8 procent idag. BNP har samtidigt ökat med 300 procent under dessa 18 år. Det thailändska samhället har sammantaget tagit gigantiska kliv de senaste decennierna.

Cirka 80 procent av befolkningen är uppkopplad till internet, en betydligt högre andel än de 55 procent som bor i urbana områden. Tre fjärdedelar av befolkningen är aktiva på sociala mediaplattformar, en andel som även tangerar nivån med smarta mobiltelefoner bland vuxna. Cirka 70 procent av all datatrafik på hemsidor kommer från telefoner. Främst används amerikanska digitala plattformar – ”the usual suspects” – som Google, Facebook och YouTube. Den thailändska forumplattformen Pantip är den fjärde mest använda i landet, där människor diskuterar allt mellan himmel och jord, samt delar videos eller information med varandra. Vidare finns Sanook (”kul” på thailändska); landets största inhemska internetportal som sedan 20 år vuxit till att erbjuda en marknadsplats för konsumenter, men även digital återförsäljning, spel och nyheter. Bolaget ägs numera av kinesiska Tencent och sedan två år har bolaget bytt namn till Tencent. Den kinesiska giganten driver även musikplattformen JOOX som har över 20 miljoner aktiva användare (Sanook har över 30 miljoner).

De appar som används flitigast är japanska Line, Facebook, Instagram, K-Mobile Banking, JOOX Music (Tencent), Lazada (Alibaba), Twitter och Whoscall (koreanska Naver).

Internethandeln i Thailand växer med ca 20 procent för närvarande. Marknaden är näst (eller tredje) störst i Sydostasien. Internetpenetrationen av total detaljhandel är cirka 3-4 procent, en andel som växer snabbt och väntas nå cirka 10 procent inom fem år.

Den stora giganten i landet är Lazada (ägs till stor del av Alibaba), som bedriver en marknadsplattform för företag att nå ut till konsumenter. Denna plattform dominerar i Thailand med nära hälften av internethandeln i landet. Vidare finns Shopee, vilka är breda i hela Sydostasien, 11street (koreanskt bolag), JIB (thailändskt, elektronikfokuserat), samt Tarad (thailändskt). Det finns fler, men Lazada är den överlägset största aktören, samtidigt som kinesiska JD.com håller på att expandera i landet. Landet fortsätter att utveckla sin logistikförmåga, där ett tiotal är betydande aktörer.

Sammantaget ser Thailand ut som ett mycket spännande tillväxtland för moderna detaljhandlare. Marknaden är ännu i sin linda men det digitala beteendet på exempelvis sociala medier är utbrett. Både inhemska och utländska internethandlare aktörer ser ut att kunna slåss om marknaden under många år framöver. De utländska bolagen är även här främst kinesiska.

Malaysia – goda möjligheter att växa internethandeln

Näst upp är Malaysia, hem för omkring 32 miljoner människor. Landets ekonomi är värd cirka 350 miljarder dollar och är den tredje största i Sydostasien. Ekonomin har vuxit med 5-6 procent i snitt sedan 2010. BNP per kapita uppgår till cirka 27 000 dollar – nära 60 procent högre än Thailand.

Nästan 80 procent av befolkningen, eller 25 miljoner människor, är uppkopplade till internet och i princip alla dessa är aktiva på sociala medier. Urbaniseringen i många länder världen över brukar vara i närheten av dess internetpenetration, så är även fallet i Malaysia (nära 80 procent).

Även i Malaysia, som de flesta länder i Sydostasien, har de amerikanska informationsjättarna gripit tag i befolkningens nöjes- och kommunikationsvardag. Facebook, Google, YouTube, Whatsapp, Instagram och Yahoo är alla ledande och frekvent använda plattformar i landet följda av WeChat, Twitter, Skype, Line och LinkedIn.

Internethandeln utgör ca 5 procent av den totala detaljhandeln och marknadens värde under 2018 (prognos) uppgår till cirka 3,1 miljarder dollar, 31 procent högre i årstakt. Nära hälften av landets befolkning har någon gång under det senaste året varit köpare av fysiska ting över internet. Det som håller tillbaka internethandeln är nödvändig infrastruktur, som fortsätter att förbättras, men det tar tid att bygga ett effektivt nätverk. Lazada har nära 50 procent av internethandeln, därefter kommer 11Street, Shopee, inhemska Lelong och Zalora.

Den i Asien välkända taxiplattformen Grab grundades i Malaysia av två studenter som efter studier på amerikanska Harvard fick idén efter att ha studerat den ineffektiva taximarknaden i huvudstaden Kuala Lumpur. Grab finns numera i nära 170 städer i 8 länder, och expanderar bland annat inom matleveranser, digitala betalningar och försäkring. Tidigare i år förvärvade Grab amerikanska Ubers verksamhet i Sydostasien.

Sammantaget är Malaysia en spännande marknad för de flesta digitala bolag, med en relativt stor befolkning och välståndet per person är ungefär lika högt som i exempelvis Shanghai. Internetpenetrationen av detaljhandeln lär växa snabbt under lång tid framöver.

Singapore – en absurt rik liten ö, men trots goda förutsättningar är internethandeln relativt långsam

Singapore är regionens överlägset rikaste land per kapita. Trots att det endast bor cirka 6 miljoner människor på denna lilla ö är dess ekonomi värd omkring 330 miljarder dollar (2018p), dvs lika stor som Malaysia trots en befolkning som är mindre än en femtedel i antal.

I princip alla vuxna är uppkopplade mot internet, dvs cirka 85 procent av befolkningen. Nästan lika många är aktiva på sociala medier och äger en smart mobiltelefon. Faktorer som verkligen särskiljer Singapore är att hela 40 procent äger en handhållen dator samt att den trådlösa internethastigheten uppgår till höga 54 megabyte per sekund.

Singapore är likt övriga Sydostasien vad gäller sociala medier, då främst de amerikanska apparna används. En ytterligare särskiljande faktor är att taxiappar som Grab och Uber hamnar betydligt högre i rankinglistan vad gäller månatlig aktiva användare – troligen är det kopplat till att landet är en stad och att taxitransport av naturliga orsaker är mer utbrett i städer.

Internethandeln växer med cirka 10 procent årligen och utgör cirka 6 procent av den totala handeln. Höga löner i landet, en kulturell kärlek till affärer (t.ex. på Orchard Road) och en relativt liten adresserbar marknad är troliga anledningar till att marknaden inte är större än så. Det är förvånande att internethandeln inte är större, men även internethandeln i Hongkong är lika liten som andel. Det är kanske en tidsfråga innan det digitala beteendet får större fotfäste även i dessa storstadsländer.

Den största internethandelsaktören heter Qoo10 (inhemsk aktör) och drar över 30 procent av marknadens månatliga besökarstatistik. Bolaget fokuserar på kläder, särskilt till kvinnor. Sedan kommer Lazada med 24 procent av marknaden, och därefter en lång svans av aktörer med Shopee, Ezbuy, Redmart, samt en handfull andra aktörer. Den konsumentbaserade annonsmarknaden (som svenska Blocket) domineras av Carousell medan eBay är en marginell spelare.

Daglig tid på internet (timmar)

Källa: We Are Social, SEB

Daglig tid på sociala medier(timmar)

Källa: We Are Social, SEB

Indexerad BNP-utveckling (PPP) sedan år 1990

Källa: World Bank, SEB

Nominell BNP 2018p (miljarder dollar)

Källa: Trading Economics, World Bank, SEB

BNP per capita, köpkraftjusterat (tusen dollar)

Källa: Trading Economics, World Bank, SEB