Grönare tillväxt - utmaningar och möjligheter

Världens ekonomiska utveckling är inte ekologiskt hållbar och måste förändras dramatiskt framöver. Kostnaderna för denna transformation kommer att vara enorma, men alternativet är betydligt dyrare. Vi ser lyckligtvis redan idag många lösningar och produkter som väsentligt förbättrar hållbarheten. Många företag som säljer sådana har förutsättningar för stark strukturell efterfrågetillväxt det kommande decenniet och vi menar att det bland dessa finns många mycket attraktiva investeringsmöjligheter.

Den ekonomiska utvecklingen i världen är inte hållbar

Den snabba ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer, framförallt i Asien, innebär inte bara att flera miljarder människor stegvis lyfts upp ur fattigdom och att den adresserbara marknaden för nordiska börsbolag utökas med ett par miljarder nya konsumenter. Det innebär tyvärr även att miljöbelastningen blir allt mer ohållbar, med bland annat stora hälsoproblem som direkt följd, men även en förhöjd havsvattennivå och ökad risk för extremväder och dess följdeffekter. Det är inte en hållbar utveckling vi nu ser när ytterligare 4 miljarder människor önskar leva med den materiella standard vi i Europa sedan länge är vana vid, i synnerhet inte om de kraftkällor, material och den teknik som har varit förhärskande under de senaste decennierna ska användas.

Utsläpp och nedskräpning måste minska, inte öka ytterligare, energieffektiviteten förbättras, återvinningen utökas kraftigt och en betydligt större andel energi och material måste baseras på förnybara källor.

Två tydliga och oroväckande exempel

Två mycket synliga exempel på det ohållbara i den nuvarande utvecklingen är utsläppen av växthusgaser och medföljande hälso- och klimateffekter samt nedskräpningen av världshaven med plastavfall.

Utsläppen av växthusgaser har varit någorlunda stabila i EU och USA de senaste decennierna, men trefaldigats i Kina och Indien på 20 år. Kina släpper numera ut mer än EU och USA tillsammans, medan Indien snabbt närmar sig EU:s nivåer, men per capita är utsläppen i både Kina och Indien fortfarande bara en bråkdel av USA:s.

Ohållbar trend för utsläpp av växtgaser

Källa: BP, Bloomberg

Diagrammet visar de årliga koldioxidutsläppen i miljoner ton per geografi och år för Kina, USA, EU och Indien 1980-2017.

Effekterna av denna utveckling syns tydligt i form av både globalt extremväder och hälsoproblem, inte minst i de stora städerna i Indien och Kina. Den genomsnittliga nivån av ”PM2,5-partiklar” i Peking och New Delhi låg under 2016 på en nivå som var 10 respektive 20 gånger högre än i New York (små partiklar i luften som är mindre än 2,5 mikrometer, vilka vid höga halter medför en betydande hälsorisk).

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg är luftpartiklar nu den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen med 4 miljoner dödsoffer per år. Partiklarna från smutsig luft andas in och leder till problem med andningsvägar, lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och infektioner.

Givetvis har invånarna i Kina och Indien, med flera snabbväxande och folkrika ekonomier, en önskan om att nå samma ekonomiska välstånd som oss, men vad blir konsekvenserna för miljön om även koldioxidutsläppen per capita skulle öka till västerländska nivåer?

Ohållbar materialhantering, global hantering av använda plastförpackningar

Vi är oroade över den försämring som vi ser i underskott i bytesbalansen och särskilt den senaste nedgången i Sydafrika.

Källa: The New Plastics Economy, World Economic Forum 2016

Diagrammet visar hur den årliga produktionen av plastförpackningar,
78 miljoner ton år 2013, hanteras efter användning.

Plast i skottgluggen

Ett annat avskräckande exempel är den pågående föroreningen av planeten med plast och i synnerhet plastavfall i havet. Att just plastföroreningar i havet är en fråga som fått mycket uppmärksamhet är inte konstigt. Plastföremålen är mycket synliga och hela 84 procent av allt skräp på stränder i Europa är gjort av plast. Mängden plast i världshaven har ökat 20 gånger på 50 år och nästan dubblerats sedan millennieskiftet. Åtminstone 8 miljoner ton plastskräp tillkommer varje år i världshaven. Givet att nuvarande trender består kommer mängden plastskräp i haven att motsvara en tredjedel av all fisk år 2025. Samtidigt är återvinningen av plast idag anmärkningsvärt låg. Bara drygt 10 procent av världens årsproduktion om cirka 80 miljoner ton plastförpackningar återvinns. Det kan jämföras med att mer än 70 procent av allt papper återvinns, medan 75 procent av all aluminium som producerats de senaste 100 åren fortfarande bedöms vara i bruk, i många fall efter upprepad återvinning/omsmältning.

Produkter som bidrar till en mer hållbar utveckling kan ge god tillväxt

Ovanstående problembeskrivning ger tyvärr bara en liten glimt av omfattningen på de hållbarhetsproblem världen kommer att fortsätta brottas med under lång tid framöver men syftet med detta tema är inte att borra djupare i dessa utmaningar och problem utan att belysa de möjligheter som redan idag finns för en mer hållbar utveckling och de investeringsmöjligheter som detta öppnar. Stora problem kräver stora förändringar, vilket även betyder stora affärsmöjligheter. 

Lyckligtvis finns det många, mer hållbara, alternativ till konventionella lösningar/produkter tillgängliga redan idag. Det finns en lång rad bolag som framgångsrikt säljer sådana med god lönsamhet.  Vi menar att detta är ett långsiktigt vinnande koncept och ser lockelser med en rad relaterade branscher, exempelvis förnybara drivmedel, förnybar kraft, förnybara biomaterial, energieffektivisering och återvinning.

Klimatsmarta transporter

En av de kanske mest uppmärksammade samhällsförändringarna i riktning mot en mer hållbar utveckling är elektrifieringen av transportsektorn, i första hand personbilar, tvåhjulingar och nyttofordon för kortare transporter. Hur stor den positiva effekten av elektrifieringen blir avgörs dock, enligt ICCT (International Council on Clean Transportation), av hur elektriciteten till de aktuella fordonen genereras. I Europa är en elbil nästan alltid att föredra framför en diesel- eller bensinbil som körs på konventionellt bränsle men i energisystem med en stor del fossileldad kraft som Tyskland är effekten ganska liten. En typisk elbil i Tyskland släpper över sin livstid ut ungefär 30 procent mindre koldioxid än en genomsnittlig bil med explosionsmotor. I länder med större andel koldioxidfri elproduktion ser ekvationen betydligt bättre ut. En typisk elbil i länder som Norge och Frankrike ger upphov till cirka 70 procent lägre koldioxidutsläpp över sin livstid än en bil med explosionsmotor som körs med konventionellt bränsle. Även med koldioxidfri elproduktion har elbilarna en akilleshäl i form av litiumbatterierna. Över fordonets livstid ger de upphov till lika mycket koldioxidutsläpp som bilen i övrigt, men trots det medför elektrifieringen en dramatiskt positiv effekt på utsläppsnivåerna givet att rätt kraftkällor används. Indirekt exponering mot elinfrastruktur, elektrifiering och elkraft finns här i Norden. Investerare behöver dock söka utanför de nordiska börserna för att finna stora lönsamma bolag med direkt exponering mot elektrifieringstrenden.

Förnybar diesel eller HVO (hydrerad vegetabilisk olja) är ett mycket intressant komplement till elektrifieringen av transportsektorn, på kort sikt primärt för tunga transporter och personbilar, men på sikt framförallt inom luftfart. Här finns världsledande företag börsnoterade i Norden.

Förnybara drivmedel minskar utsläppen av växthusgaser med 50-90 procent (beroende på råvara) jämfört med konventionella bränslen. Till skillnad från gammaldags biodiesel kan förnybar diesel blandas med traditionell fossilbaserad diesel i valfri omfattning. Tack vare användandet av t ex Nestes förnybara bränslen (den största producenten av förnybar diesel i världen) minskades koldioxidutsläppen med 8,3 miljoner ton 2017, jämfört med om motsvarande mängd konventionellt bränsle hade använts. Notervärt är även att de totala utsläppen av växthusgaser över en personbils livscykel blir ännu lägre för den mest bränslesnåla dieselbilen i marknaden idag om den körs på förnybar diesel, än för en elbil som drivs med el från Europas länder med minst koldioxidintensiv elproduktion. Fördelen med förnybar diesel ur koldioxidutsläppssynvinkeln blir givetvis ännu mycket större i länder med smutsigare elkraftkällor som Tyskland, USA eller Kina.

Fördelarna med förnybara drivmedel blir ännu mer uppenbara inom sektorer där elektrifieringsvägen ännu ligger mycket långt borta, såsom flyget. Norge var nyligen först i världen med att kräva iblandning av 0,5 procent förnybart flygbränsle i allt flygbränsle som säljs i landet från 2020 och en planerad stegvis uppjustering till 30 procent 2030.

Den primära råvaran för förnybar diesel är avfall från slakterier och livsmedelsindustri, vilket innebär att den inte konkurrerar om jordbruksmark med livsmedelsproducenter. Användandet av palmolja har decimerats och bör på sikt rimligtvis fasas ut helt.

De potentiella miljömässiga fördelarna med avfallsbaserad biogas, inte minst i utvecklingsländer som Indien är närmast svindlande, men utvecklingen där går långsamt och är svår att få exponering mot på den nordiska aktiemarknaden.

Sol och vind växer snabbare än vatten

Källa: IEA

Årlig tillväxt i elproduktionen per kraftkälla 1990-2017 i OECD.

Vindkraft

Energiförsörjningen är en av de största utmaningarna för en hållbar global samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. En hållbar elproduktion är även kritisk för att andra klimatförbättrande initiativ ska vara meningsfulla, exempelvis elektrifieringen av fordonssektorn.

En kraftverksturbin från danska Vestas genererar under sin livstid 25-50 gånger mer energi än den tar i anspråk för produktion, transport och installation. Jämfört med ett kolkraftverk med motsvarande kapacitet orsakar en vindkraftsturbin endast en hundradel så stora koldioxidutsläpp över sin livstid. Vindkraft är ett förnyelsebart alternativ som redan nu är kommersiellt konkurrenskraftigt med naturgas, kol och kärnkraft. Det är också en av de snabbast växande energikällorna i världen. Tillväxten kommer dock från en låg nivå, cirka 10 procent av världens kraftproduktion väntas 2020 komma från vindkraftsturbiner. En av de faktorer som begränsar vindkraftens potential är tillgången på strategiskt belägen mark med rätt vindförhållanden. Blickar vi däremot ut till havs är tillgången på blåsiga lägen närmast oändlig.

Vindkraft till havs, ännu endast i sin linda

Utbyggnaden av offshorevindkraft är ännu endast i sin linda. Europa är ledande i denna utveckling, där t ex danska Ørsted är en viktig aktör. Men endast 2 procent av Europas kraft kommer från offshorevindkraft jämfört med 9 procent från landbaserad vindkraft. International Energy Agency (IEA)räknar med att andelen förnybar kraft i Europa ska öka från 39 procent idag till 55 procent år 2030. Tillväxten förväntas vara relativt jämnt fördelad mellan offshorevindkraft, solkraft och landbaserad vindkraft, vilket innebär överlägset störst procentuell tillväxt för offshorevindkraft. Utanför Europa är andelen havsbaserad vindkraft knappt mätbar, men fler länder inklusive Kina, USA och Taiwan är intresserade av att satsa på denna kraftkälla.

Solenergi, den snabbast växande förnybara kraftkällan

Solenergi är den snabbast växande förnybara kraftkällan globalt. IEA räknar med att elkraftproduktionen med solpaneler fyrfaldigas 2016-2025, och förväntas över tid bli en viktigare del av elförsörjningen, men stod 2016 för mindre än 1,5 procent av världens elproduktion.

Många bolag i solenergisektorn har tyvärr varit dåliga investeringar det senaste decenniet, trots branschens enorma marknadsframgångar, eftersom framgångarna i stor utsträckning drivits av kraftigt fallande enhetspriser. Trots stora effektivitetsförbättringar har det medfört en svag lönsamhetsutveckling för tillverkare av solpaneler samt insatsvaror till dessa. Samtidigt är det givetvis de snabbt minskande enhetspriserna som förbättrat solenergins konkurrenskraft och det finns affärsmodeller som kan hantera de fallande enhetskostnaderna väl.

Energieffektivisering

Ett bra sätt att minska miljöbelastningen från världens stora och växande energibehov är genom en mer effektiv användning av den energi som redan produceras. Den kanske viktigaste skillnaden mellan IEA:s huvudscenario för energimarknadens utveckling från idag till 2040 och dess teoretiska, hållbara utvecklingsscenario, är att världens totala energibehov i det hållbara scenariot inte ökar nämnvärt, medan ny kapacitet motsvarande Kina + Indiens nuvarande konsumtion adderas i huvudscenariot. Enligt IEA kan idag befintlig teknologi medföra en utsläppsreduktion motsvarande 40 procent av den som är nödvändig för att IPCC:s klimatmål ska kunna uppnås. För att detta ska bli verklighet behövs klok politik som ger hushåll och företag rätt incitamentsstrukturer. Byggnader, industri och transportsektorn kan energieffektiviseras dramatiskt kommande decennier. Det största effektiviseringsutrymmet finns i utvecklingsekonomier. För att dessa effektivitetsvinster ska kunna uppnås krävs det dock att de globala investeringarna i energieffektivisering, som idag uppskattas till mer än 200 miljarder dollar årligen, dubbleras till år 2025 och därefter dubbleras igen till år 2040. I gengäld blir gigantiska investeringar i nya energikällor och kraftgenereringskapacitet överflödig och kan sparas in. Det finns många företag på de nordiska börserna vars produkter bidrar till förbättrad energieffektivitet. Med rätt politiska beslut internationellt kan det ge ännu viktigare konkurrensfördelar/försäljningsargument i framtiden.

Förnybara material och energi från skogen

Enligt ett lagförslag i EU ska engångsartiklar i plast förbjudas i stor utsträckning, samtidigt som en internalisering av kostnaderna för andra artiklar införs. Det kan ske genom striktare återvinningskrav, exempelvis ska 90 procent av alla plastflaskor återvinnas 2025. Det kan också vara företag som säljer plastartiklar tvingas ta ett utökat ansvar, t ex för hur föremålen hanteras efter användning och bekosta upplysningskampanjer kring produkternas miljömässiga kostnader (t ex våtservetter och fiskeutrustning). Det senaste året har en strid ström av stora bolag, inklusive välkända multinationella varumärken, aviserat sina ambitioner att fasa ut användningen av diverse plastartiklar och förpackningar. Vi menar att utvecklingen bådar gott, inte bara för planeten utan även för företag som säljer återvinningslösningar och för användandet av träfiberbaserade produkter för förpackningar och andra engångsartiklar.

Ett utökat användande av förnybar råvara från skogen även till annat än förpackningar, exempelvis vedbaserade textilier, kemikalier, bränslen och byggmaterial, är potentiellt viktiga dellösningar för att minska världens beroende av fossilbaserade material. Ett hållbart användande av mark i kombination med industrier som försörjs med förnybara energikällor kan erbjuda förnybara material och drivmedel för att ersätta de konventionella fossilbaserade alternativ som idag dominerar. Vi ser redan idag en växande preferens för förnyelsebara och återvinningsbara förpackningar. Den växande globala medelklassens behov behöver tillgodoses med förnybara materialalternativ i form av färskfiber såväl som returfiber, från hållbart brukade skogar snarare än plast och andra syntetiska råvaror.

Andelen syntetiska textilfiber är 10 gånger större än de vedbaserade

Källa: Lenzing

Diagrammet visar den globala textilfibermarknadens fördelning per råvarutyp, totalt cirka 105 miljoner ton per år.

Förnyelsebara textilier

Debatten är redan het kring plastförpackningar och engångsartiklar i plast, men även inom textilier finns liknande problem och affärsmöjligheter.
De sorgliga och skrämmande effekterna av våra omfattande utsläpp av mikroplaster, som är desto svårare att se, har också fått stor uppmärksamhet i media, men ännu inte adresserats lika kraftfullt från myndigheter eller andra makthavare som de mer synliga plastförpackningarna. I Kalifornien diskuteras dock varningsetiketter på kläder av polyester och andra syntetfibrer på grund av de mikroplastfibrer de släpper ifrån sig vid tvätt.

Idag kommer nästan två tredjedelar av alla textilfibrer från fossila källor, det vill säga i praktiken av plast, medan drygt en tredjedel av alla fibrer baseras på förnybara material. Den överväldigande majoriteten av de förnybara fibrerna utgörs av bomull, som ensamt står för knappt en fjärdedel av den totala fiberproduktionen. Bomullsodlingar är extremt vattenintensiva. Det är en stor utmaning att öka denna produktion ytterligare och det kan argumenteras att en sådan utveckling inte vore önskvärd ur ett miljöperspektiv.

Volymen syntetiska fibrer är idag drygt 10 gånger så stor som andelen baserad på cellulosa från skog. I vikt är den jämförbar med den totala globala marknaden för avsalupappersmassa. Om och när en starkare opinion mot plasttextilier får effekt kan cellulosa till textilfibrer, som redan växer starkt från en låg nivå, bli ett mycket viktigt användningsområde för förnybara fibrer från skogen.

Effektivt skogsbruk, en dellösning på klimatproblemen

Trä och skog är även ett klimatsmart och kostnadsmässigt mycket konkurrenskraftigt alternativ för att binda koldioxid från atmosfären i fast form på jorden och därmed minska klimatpåverkan. Forskning vid Norwegian School of Economics i Bergen visar att cirka 28 procent av den årliga reduktion av koldioxidutsläpp i atmosfären som IPCC menar krävs till år 2050 för att nå Parisavtalets mål, kan åstadkommas genom ett mer effektivt och hållbart skogsbruk, i kombination med omfattande lagring av koldioxid i form av trävaror som skyddas från att förmultna (till exempel byggnader av trä). Ytterligare koldioxid kan över en hundraårsperiod bindas upp genom att nyplantera och återplantera skog som tidigare skövlats (beräkningen exkluderar mark som idag används ekonomiskt effektivt för exempelvis jordbruk). Kostnaderna för att binda koldioxid via trä och skogar bedöms vara mindre än hälften av dem för olika typer av industriell koldioxidfångst, t ex lagring av koldioxid i gamla oljefält.

Biokemikalier kan kraftigt minska växthusgasutsläpp

Nordiska biokemiföretag tillverkar förnyelsebara specialkemikalier från vedråvara som utgör mer miljövänliga alternativ till petrokemiska produkter. Ur vedråvara utvinns fibrer till specialcellulosa, bindemedel i form av lignin och stärkelse för produktion av bioetanol. Exempel på produkter är naturliga bindemedel till byggmaterial som cement och gips, nedbrytbara jordbrukskemikalier, bioplast och färgpigment samt vanillin.
Ett särskilt omnämnande inom biokemi förtjänas av nano/mikrofibercellulosa som potentiellt har en lång rad fantasikittlande applikationsområden.

Flera av dessa vedbaserade kemikalier medför en mer än 80-procentig reduktion av växthusgasutsläpp jämfört med syntetiska alternativ. Flera produkter har dock historisk fört en ojämn kamp mot petroleumbaserade alternativ på grund av högre produktionskostnader. För att jämna ut spelplanen krävs sannolikt politiska initiativ, liknande de på plastområdet i Europa, för att internalisera kostnaderna från nedsmutsning för petroleumbaserade produkter.

Återvinning

En kraftigt ökad återvinning av såväl biobaserade material som metaller och syntetiska material samt en optimerad resursanvändning inom livsmedelsindustrin är alla kritiska ingredienser för ett mer hållbart samhälle. Tillväxtförutsättningarna är mycket goda i denna nisch redan nu och de tidigare nämnda lagförslagen i Europa rörande plaståtervinning kan få stor positiv effekt för efterfrågan på återvinning och sorteringslösningar. Förhoppningsvis kommer flera andra länder att följa. Även inom återvinning finns världsledande företag noterade på de nordiska börserna.

Transformerade bolag från den gamla världen

Världsekonomin behöver förändras till att bli mer hållbar, men allt kan inte och kommer inte att ske över en natt. Ett mycket intressant fenomen ur investerarperspektiv är bolag som är sprungna ur en helt annan, icke förnyelsebar verksamhet, men som under en längre period investerar stort i ny förnyelsebar teknik som över tid medför en fullständig transformation av bolaget. Det finns flera exempel på där en sådan strategi skapat stora värden åt aktieägarna. Det kanske mest uppenbara exemplet är Ørsted, tidigare DONG (Dansk Olja och Naturgas), som numera är världens största producent av offshorebaserad vindkraft och det bolag som projekterat överlägset mest vindkraftverk offshore. De har sedan börsnoteringen 2016 sålt sin oljerelaterade verksamhet och bytt namn. Ytterligare ett exempel är finska Neste, ett petroleumraffinaderi som efter mer än ett decennium av massiva investeringar i förnybara drivmedel och många år av stora förluster från dessa satsningar numera genererar en klar majoritet av vinsterna från förnybara produkter. Andra företag har inte kommit lika långt ännu, men kommunicerar motsvarande ambitiösa transformationsplaner för framtiden.

Sammanfattning

Världens ekonomiska utveckling är inte ekologiskt hållbar och måste förändras dramatiskt framöver. Kostnaderna för denna transformation kommer att vara enorma, men alternativet är betydligt dyrare. Vi ser lyckligtvis redan idag många lösningar och produkter som väsentligt förbättrar hållbarheten. Många företag som säljer sådana har förutsättningar för stark strukturell efterfrågetillväxt det kommande decenniet och vi menar att det bland dessa finns många mycket attraktiva investeringsmöjligheter.

Kontakta gärna din rådgivare på SEB för att får reda på mer on gröna investeringsidéer!