Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Grönt är det nya svarta

Arbetet för en mer hållbar värld intensifieras på flera håll. Inte minst inom EU, där två viktiga delar sjösätts under det närmaste året, den så kallade Disclosure-förordningen och den nya taxonomin. Båda tvingar marknadsaktörerna till stora anpassningar, men utgör bara början av en omfattande omställning, som får betydande effekter för finansmarknader, kapitalflöden och placeringar.

Detta är en sammanfattning – läs mer på sidan 24-27 i senaste Investment Outlook (pdf) 

EU har de senaste fem åren arbetat med en mängd olika initiativ för att skapa en mer hållbar ekonomi. Bland de första åtgärderna är en etablering av ett klassificeringssystem för hållbara aktiviteter, EU-taxonomin, vars första del träder i kraft vid nästa årsskifte.

"Taxonomi = konsten att utforma klassificeringssystem"

Vad är EU-taxonomin?

EU:s nya taxonomi kommer att göra det möjligt för kapitalmarknadsaktörer att identifiera och klassificera företag ur ett hållbart perspektiv. Taxonomin utgör en ny gemensam standard, vilket minskar risken för vilseledande information kring investeringar avseende hållbarhetsfrågor.

Taxonomiförordningen kräver att samtliga större bolag inom EU ska redovisa omsättning, kapitalinvesteringar och operativa kostnader i enlighet med det nya regelverket. Förutom bolagen behöver även finansmarknadsinstitutioner rapportera hur stor andel av deras produkter som är hållbara.

Hur fungerar taxonomin?

Taxonomin klassificerar inte bolaget i sig, utan utgår från bolagets olika ekonomiska aktiviteter. Om bolaget uppfyller relevanta kriterier och visar ett väsentligt bidrag till taxonomins mål ger det en procentsats som visar hur stor andel av företagets aktiviteter som är miljömässigt hållbara enligt EU:s definition.

För att en ekonomisk aktivitet ska betecknas som miljömässigt hållbar ska den inte bara bidra väsentligt till minst ett av de sex målen nedan, utan samtidigt inte väsentligt skada något av de andra målen. Dessutom behöver aktiviteterna uppfylla vissa minimikrav inom sociala mål, som arbetsrättigheter och hänsyn till mänskliga rättigheter.

Taxonomiförordningens 6 mål:

  1. Begränsning av klimatförändringarna
  2. Anpassning till klimatförändringarna
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Omställning till en cirkulär ekonomi
  5. Att förebygga och begränsa föroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

"I startläget ingår sektorer som tillsammans står för 93,5 procent av direkta utsläpp inom EU"

Taxonomins implementering och effekter

Taxonomin kommer att implementeras i flera steg. Vid införandet nästa år omfattas de två första målen. I startläget ingår ett antal sektorer som tillsammans står för 93,5 procent av de direkta utsläppen inom EU enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG). Drygt 70 ekonomiska aktiviteter som kan ge ett betydande bidrag till klimatförändringarna har identifierats inom dessa branscher. För varje aktivitet finns ett tröskelvärde definierat för att kunna räkna ut om ett bolags aktivitet uppfyller målen.

Aktiviteter med låga koldioxidutsläpp är inte de enda som får bra betyg i taxonomin. Den tillåter även omställningsföretag att kalla sig hållbara, genom att räkna in kapitalinvesteringar i underlaget. Bolag som idag är verksamma i en ”smutsig” bransch kan alltså kvalificera sig om de gör investeringar som främjar målen.

Det räcker dock inte att vara verksam i rätt bransch, med rätt aktiviteter. Vattenkraft, exempelvis, bidrar i sig till målen, då den kan ersätta fossila bränslen, men taxonomin tar hänsyn till hela livscykeln. Det finns ett tröskelvärde för hur mycket koldioxid som totalt får genereras från såväl framställningen av kraftverket som elproduktionen från det. Detta tröskelvärde måste understigas för att verksamheten ska betecknas som ”grön”.

Det gradvisa införandet innebär att långt ifrån alla bolag och ekonomiska aktiviteter omfattas av taxonomin i första steget. För en del aktiviteter som omfattas saknas än så länge dessutom tröskelvärden.

"Endast cirka 20 procent av de globala börsbolagens intäkter omfattas av taxonomins första steg"

Enligt våra beräkningar omfattas endast ungefär 20 procent av de globala börsbolagens intäkter av taxonomins första steg. Av dessa bedöms 2-5 procent vara helt i linje med taxonomin, det vill säga intäkter som härrör från gröna aktiviteter och klarar tröskelvärdena. Det kan tyckas vara en oroväckande låg siffra, men syftet är att identifiera just de verksamheter som kan bidra till vissa hållbarhetsmål – inte att allmänt klassificera företagens hållbarhetsarbete.

Taxonomins betydelse för placerare

För placerare innebär taxonomin inte bara en möjlighet att bedöma en enskild aktieinvestering, utan också hur miljömässigt hållbar hela portföljen är enligt EU:s regelverk. Inledningsvis kommer de flesta portföljer att innehålla en låg andel verksamheter som anses hållbara enligt taxonomin, men den kommer att öka när arbetet med EU:s nya klassificering breddas framöver.

Disclosure-förordningen

Till skillnad från taxonomin, som beskriver graden av hållbarhet i ekonomiska aktiviteter hos företag, handlar EU:s ”Disclosure-förordning”, som träder i kraft redan nu i mars, om hur finansiella aktörer agerar. Syftet är att öka transparensen kring hållbarhetsarbetet i finansiella produkter och inom investeringsrådgivning.

Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska upplysa investerare om hur de tar hänsyn till hållbarhetsrelaterade aspekter i sina processer och produkter. Fonder kommer exempelvis i framtiden att kategoriseras i tre grupper som kallas Artikel 7, 8 och 9. Artikel 7 omfattar fonder som inte tar någon särskild hänsyn till hållbarhetsfrågor, i artikel 8 beaktas hållbarhetsfrågor i fondförvaltningen, medan det för artikel 9 krävs att fondens investeringar har hållbarhet som främsta syfte.

Några slutsatser

Hållbarhetsanalys har blivit en alltmer central del i kapitalförvaltningen, även om definitionerna lämnar stort utrymme för tolkningar. EU-taxonomins screeningkriterier är däremot oftast exakta och kvantifierbara, där bolag inte längre kommer att kunna hävda att intäkterna är ”gröna” (om de inte är det).

Bolag som omställningsmässigt redan har kommit en bit på vägen kommer tydligare att synliggöras och har över tid rimligen bättre förutsättningar på de finansiella marknaderna.

Trots att det är en liten andel av de börsnoterade bolagen som initialt berörs av regelverket är riktningen tydlig. Högre krav kommer att ställas på bolagens hållbarhetsarbete, redovisning och transparens. Inledningsvis finns en hel del frågetecken kring implementeringen, bland annat kring fastställandet av tröskelvärden.

Vi har redan märkt en tydlig omsvängning från de noterade bolagen, inte minst i Sverige. Här bidrar taxonomin med både tydlighet och utvecklingstryck. Det märks också allt tydligare bland placerare. Kapitalflöden styrs alltmer till placeringar som betecknas som hållbara. Under förra året levererade hållbara fonder i de flesta fall bättre avkastning än alternativen. Givet de starka ambitionerna på området räknar vi med att den trenden håller i sig och det pågår en mycket omfattande konvertering av befintliga fonder till hållbara sådana.

Sofia Magnér
Johan Hagbarth

Investment Strategy

Läs mer

Läs gärna mer på sidan 24-27 i senaste
Investment Outlook (pdf) 
Sammanfattning (pdf) 

 

Customer service