Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Trender ger hälsosam tillväxt

Hälsovårdssektorn har en fundamental roll i samhället, är väl underbyggd av både demografiska och kulturella trender, och drivs dessutom av en exponentiell utveckling inom teknik och innovation. Gener kartläggs och modifieras, populationsdata digitaliseras och studeras, och även läkaren kan numera operera på distans.

Detta är en sammanfattning – klicka här  för att läsa en längre artikel på sidan 18-21 i senaste Investment Outlook.

 

Pandemin har inneburit många personliga tragedier, men också medfört en ny respekt för god hygien och ventilation samtidigt som digitaliseringen har tagit fart. Forskarsamhället har samarbetat globalt och på rekordtid har läkemedelsindustrin visat att den kunde anta utmaningen med att ta fram inte bara ett, utan ett flertal bra vaccin.

Under 2020 har ord som antikroppar, T-celler, flockimmunitet, cytokinstorm och spike-protein har blivit en del av den allmänna vokabulären och gemene man vill veta skillnaden mellan ett mRNA-vaccin (Pfizer/BioNtech, Moderna) och ett vaccin baserat på adenovirus-vektorn (AstraZeneca, Johnson&Johnson, ryska Sputnik).

Ett mRNA-vaccin har många fördelar

Proteiner är kroppens arbetshästar, de används för att bygga muskler och organ, och hanterar också de flesta av kroppens kemiska funktioner. Byggets ritning kommer från DNA, som finns i våra gener. För att producera proteiner måste kroppen först läsa av DNA, vilket görs med hjälp av en ”mellanhand” – RNA.

Ett mRNA-vaccin tillför kroppens celler ritningen för virusproteinet, varpå cellen påbörjar tillverkningen. Immunförsvarets celler kommer sedan upptäcka att detta är ett främmande protein och oskadliggöra det med hjälp av antikroppar eller T-celler.

Teknologins styrka är att den låter kroppens eget cellmaskineri göra huvuddelen av jobbet samtidigt som RNA bryts ner fort i kroppen, vilket minskar risken för biverkningar. Det har i annan läkemedelsutveckling varit ett hinder, men blir en fördel vid vaccinering då substansen inte behöver lagras i kroppen. Dessutom är det ”bara” att ändra RNA-sekvensen vid framtagning av nya vaccin. Pfizer, BioNtech och Moderna kommer, utöver andra generationens covid-vaccin, också kunna ta sig an influensa, RSV, Cytomegalovirus, och till och med cancer.

Revolutionerande tekniksprång avlöser varandra

Utvecklingen av mRNA-vaccin är endast ett av många revolutionerande tekniksprång som pågår. "Big data", artificiell intelligens (AI) och bioteknik är ett mycket produktivt giftermål som revolutionerar utvecklingen av mediciner. En av de största uppfinningarna inom området gick dock relativt obemärkt förbi under 2020.

DeepMind, ett brittiskt AI-bolag som förvärvades av Google 2014, har lyckats lösa en av den biologiska världens största utmaningar; att förutsäga den tredimensionella strukturen, som är det som bestämmer funktionen på ett protein, utifrån dess aminosyrasekvens. Detta kommer att kunna användas för att simulera komplexa biologiska samband i alla möjliga forskningssammanhang; läkemedelsforskning, materialteknik, växtförädling för att nämna några.

Mer uppmärksammat var Nobelpriset i kemi 2020, som tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för gensaxen crispr/cas9. Den används både i grundforskning och för att ta fram nya behandlingsformer, och en uppsjö av bolag har grundats på denna teknologi. Ett annat område som har utvecklas med rasande fart är cellbaserade terapier, som innebär att man tar ut celler ur kroppen och behandlar dem på olika sätt, till exempel med gensaxen, och sedan sätter tillbaka de modifierade cellerna.

Området är väl underbyggt av kulturella och demografiska trender

Vi har i tidigare utgåvor av Investment Outlook redogjort för megatrender som åldrande befolkning och Health Tech. Människor lever visserligen allt längre, men så kallade välfärdssjukdomar ökar också stadigt. Medvetenheten kring de långsiktiga effekterna av den moderna livsstilen ökar dock bland konsumenter. Vi har generellt mindre acceptans än tidigare generationer för att åldrandets sjukdomar ska utgöra ett hinder för en aktiv tillvaro.

Generellt är sektorn mycket ESG-vänlig. Den har inga större problem med miljö eller arbetsförhållanden, och syftet med sektorns produkter är att rädda liv. De områden som har utrymme för förbättring är jämställdhet på ledningsnivå och prissättning av läkemedel. Det senare löser sig dock oftast när patenttiden är slut, vilket i snitt ligger runt tio år efter produktlansering.

Nya tekniska verktyg håller på att revolutionera vårdupplevelsen

Nya tekniska verktyg inom hälso- och sjukvårdsteknik håller på att revolutionera vårdupplevelsen, och ett flertal av dessa verktyg har fått en skjuts under pandemin. Health Tech är innovationer, tekniska verktyg med syfte att öka vårdens effektivitet, produktivitet samt underlätta att ta fram nya läkemedel och behandlingar. Ett exempel på en Health Tech-innovation är sensorer. Dessa kan exempelvis mäta blodsocker hos diabetessjuka i realtid, vilket innebär mer optimal reglering av insulindosen, samtidigt som systemet kan larma om patienten faller i diabeteskoma.

Ökad tillgång på sensorer gör att mängden tillgänglig medicinsk data växer explosionsartat, och med det kraven på IT-säkerhet. Pandemin har som bekant påskyndat utvecklingen av alla IT-tjänster. En av de mest synliga är nätläkare.

"I snitt kostar utvecklingen av ett nytt läkemedel 2,6 miljarder dollar om man tar hänsyn till alla misslyckanden på vägen"

Läkemedelsbolagen får ofta kritik för att de tjänar för mycket pengar på människors sjukdomar, men att ta fram nya originalläkemedel är också en dyr process. Enligt Tufts Center for the Study of Drug Development kostar det i snitt 2,6 miljarder dollar om man tar hänsyn till alla misslyckanden på vägen, inklusive 10 år av utveckling. Utvecklingstiden förbrukar också en del av tiden man har patentskydd, vilket är cirka 20 år.

Flytande gräns mellan läkemedel och bioteknik

Den ursprungliga definitionen av bioteknikbolag är att de utvecklar proteinläkemedel, som måste odlas fram och ges med spruta, medan läkemedelsbolag gör små kemiska substanser som man kan ge som piller. Numera gör dock läkemedelsbolagen båda delarna.

I Sverige brukar bioteknikbolag symbolisera bolag utan intäkter och vinst, så kallade förhoppningsbolag. I USA är branschen mycket mer mogen, där det finns gott om bioteknikbolag som går med vinst – en del lika stora som de största läkemedelsbolagen. De mindre bolagen blir ofta uppköpskandidater när de närmar sig kommersialisering. De stora bolagen har hög andel egen forskning. Efter att kostnaderna dragits brukar de lägga 30-50 procent av det fria kassaflödet på utdelningar och aktieåterköp, och resten på förvärv.

Oddsen inom läkemedelsutveckling är brutala

Ett läkemedel i den första utvecklingsfasen har bara 10 procent chans att nå marknaden. Resterande 90 procent stupar på biverkningar eller på att de inte har tillräcklig effekt på sjukdomen. Om man som investerare vill förbättra sina odds bör man vänta till läkemedlet har testats mer. Även i fas 3 fallerar dock 30-40 procent, och till och med efter ett marknadsgodkännande kan läkemedlet misslyckas kommersiellt. Diversifiering av bolagsrisken är därmed A och O och talesättet ”att inte lägga alla ägg i samma korg” är mycket relevant, inte minst inom biotekniksektorn.

Stora skillnader i värdering mellan olika typer av bolag

Läkemedelsbolag, stora bioteknikbolag och servicebolag är generellt attraktivt värderade, medan medicinsk teknik och IT har sprungit i väg under pandemin. 2020 var nämligen ett extremt starkt år för mindre hälsovårdsbolag. De stora bolagen rör sig dock betydligt mindre både upp och ner, och är billiga både relativt och absolut. De är lite åsidosatta i det återöppningsrally vi haft sedan Pfizer/BioNtech kom med överraskande bra vaccindata i november 2020. Över längre tid tillhör Hälsovård de sektorer som går bättre än den breda marknaden, pådrivet av demografi, innovation och inträdesbarriärer.

Angelica Fatouros

Fondförvaltare
Investment Management

Läs mer

Läs gärna mer i kapitlet Tema: Hälsovårdssektorn på sidan 18-21 
Investment Outlook (pdf) 
Sammanfattning (PDF)

 

Customer service