Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Tema: Åldrande befolkning

Bild av en man som tittar ut ur ett fönster från ett rött hus.

Sveriges folkmängd kommer enligt SCB att passera 11 miljoner 2028. Störst ökning, procentuellt sett, väntas för gruppen över 80 år – hela 50 procent.

När vi åldras förändras vårt ekonomiska beteende samtidigt som vårdbehovet ökar. Det påverkar en rad olika sektorer, såsom läkemedel, hälsovård, äldrevård och konsumentprodukter. Samtidigt ökar pressen på pensionssystem, kollektivtrafik och infrastruktur.

Detta är en sammanfattning – läs mer på sidan 25-27 i senaste Investment Outlook.

Hur kommer det sig att allt fler blir allt äldre?

Huruvida vi faktiskt blir äldre, sett till maximal ålder, råder det delade meningar om bland forskarna. Vad som däremot är tydligt är att medelåldern snabbt ökar globalt. I grunden beror det på två saker; sjunkande födelsetal och ökande medellivslängd. Idag drivs ökningen i medellivslängd nästan uteslutande av minskad dödlighet över 65 års ålder, tack vare mer effektiv sjukvård och medicinska framsteg, förbättrade levnadsförhållanden och mer hälsosam livsstil.

Att människor blir äldre är glädjande, men de sjunkande födelsetalen gör också att färre måste betala för fler när andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. I februaris Investment Outlook beskrev vi bland annat automatisering med hjälp av robotar som en potentiell lösning på resursbristen. Robotar, liksom andra digitala lösningar, borde rimligtvis höja kvaliteten på vården och förkorta köerna, och därigenom förstärka den demografiska trenden ytterligare. Även satsningar inom hållbarhetsområdet kan komma att stärka befolkningsutvecklingen, exempelvis genom byggnation av sjukhus och äldreboenden, såväl som initiativ för högre luftkvalitet och ökad tillgång till rent vatten.

Välfärdssjukdomar ökar, även i låginkomstländer

Den moderna livsstilen är på många sätt tyvärr skadlig för hälsan. Vi rör oss mindre, samtidigt som vi stressar och äter mer – och då framför allt processad mat. WHO menar att övervikt och fetma inte längre kan klassas som ett I-landsproblem, utan att det numera förekommer i ökande utsträckning även i låg- och medelinkomstländer.

Även det psykiska välmåendet visar på en dyster utveckling. Föreskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar, och i allt högre utsträckning för barn. Hur kommer det att påverka dem, och samhället i stort, när de om några år ska ut i arbetslivet?

Medvetenheten kring de långsiktiga effekterna av den moderna livsstilen ökar dock. Livsmedel som marknadsförs som naturliga, organiska och hälsosamma blir allt mer lättillgängliga. Studier visar att över 75 procent av befolkningen globalt är villig att betala ett högre pris för mer hälsosam mat, detsamma gäller rörelse. Numera kan fysisk aktivitet skrivas ut på recept för att komplettera, eller i vissa fall, helt ersätta läkemedel. Hälsotrenden är sannolikt här för att stanna.

Växande potential inom AI, digitalisering och hälsovård

Även om Kina har fått mycket kritik för sin hantering av viruset hade pandemin troligtvis utvecklats till något mycket värre utan landets digitala lösningar. Långt före andra nationer spårade Kina, i sällskap av Sydkorea, virusets spridning genom bland annat ansiktsigenkänning och värmekameror. Samtidigt kommunicerade man med utvalda delar av befolkningen via appar, beroende på närhet till smittade personer och eventuell tangering av dessas rörelsemönster.

Hälsoteknik har dock större potential än så. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan läkare snabbare ställa diagnoser och skräddarsy behandlingsplaner, vilket avlastar personal och minskar risken för feldiagnostisering. AI gör det dessutom möjligt att processa stora datamängder, vilket bör accelerera utvecklingen av nya läkemedel. Tack vare 3D-skrivare kan medicinsk utrustning tillverkas billigare i mindre skala, och med hjälp av robotar och drönare kan sjuka personer upptäckas och undersökas utan risk för smittspridning, för att ta några exempel.

Olika generationer konsumerar olika

Äldre personer har annorlunda sparande- och konsumtionsmönster än yngre. Vilka mönster som beror på ålder och vilka som snarare beror på den miljö den specifika åldersgruppen växt upp i är dock svårt att avgöra.

När man ska köpa sin första bostad eller bilda familj är sparandet generellt lägre. Det ökar i takt med att vi blir äldre, får högre inkomst och närmar oss pensionsåldern. Detsamma gäller konsumtionen. Unga köper bostad och bil, medan personer i medelåldern ofta redan har gjort dessa inköp. Ur det perspektivet är det rimligt att tänka sig att efterfrågan på tjänster jämfört med varor ökar i takt med att befolkningen blir äldre.

55-75 år är de mest köpstarka.

Åldersgruppen mellan 55 och 75 är inte bara växande, utan beskrivs ofta som den mest köpstarka. Det är fler områden än hälsovård som bör gynnas av en åldrande befolkning. Det gäller till exempel e-handel, som mat, apoteksprodukter och läkarbesök online – i synnerhet nu efter virusutbrottet, då e-handel blivit en mer naturlig del av mångas vardag. Äldre som av olika anledningar inte vågar eller bör köra bil, bör i teorin också vara köpstarka kunder för självkörande bilar.

Efter pensionen är det också troligt att en större del av spenderandet kommer att läggas på fritidsrelaterade områden, såsom resor, mat och dryck, medan utgifter kopplade till jobb, såsom kontorskläder och transport, kommer att minska. Samtidigt kan det vara en utmaning att finansiera sin pension, vilket öppnar upp för försäkrings- och förmögenhetsförvaltningsbolag.

Sammanfattning

Att jordens befolkning åldras har effekt på många olika investeringsområden såsom läkemedel, hälsovård, äldrevård och konsumentprodukter. Samtidigt ökar pressen på pensionssystem, kollektivtrafik och infrastruktur. Vi förväntar oss att nuvarande fokus på hälsovård kvarstår även efter att coronakrisen mattats av, och att regeringar kommer att prioritera investeringar inom hälsoteknik framöver. 

Elisabet Törnered, Jonas Evaldsson
Investment Strategy

Läs mer 

Läs hela kapitlet Åldrande befolkning på sidan 25-27 i hela Investment Outlook. 

Investment Outlook (PDF) 
Sammanfattning (PDF)

© Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Customer service