Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Revansch för utdelningarna?

Bild på en person som räknar sedlar.

Nordiska och internationella investerare har i flera år ratat utdelningsaktier, inte minst till förmån för tillväxtorienterade bolag. Penningpolitiska stimulanser, en svag konjunktur och inställda utdelningar har sannolikt bidragit, men vi frågar oss om inte utvecklingen har gått för långt? Vi bedömer att en diversifierad korg av aktier med hög direktavkastning i bolag med relativt stabila verksamheter vara ett intressant investeringsalternativ.

Detta är en sammanfattning – läs mer på sidan 19-23 i senaste Investment Outlook (pdf)

 

Utdelningar avgörande för aktievärdet på sikt

Teoretiskt avgör en akties värde av nuvärdet av alla framtida utdelningar. Samtidigt har aktier, åtminstone i teorin, en evig löptid. Det gör det svårt att göra prognoser för utdelningarna. Men ju lägre diskonteringsränta som används vid beräkningen av de framtida kassaflödena, desto mindre betydelse får det om utdelningarna betalas i närtid eller längre fram. Därför är det naturligt att det senaste decenniets enorma räntenedgångar har bidragit till att investerare vurmat mer för tillväxt än för utdelningar.

Höga utdelningar kan ha en baksida

En generös utdelning kan dock ses som en indikation på att bolaget varken ser investeringsmöjligheter i den egna verksamheten eller möjligheter till värdeskapande förvärv. De flesta aktier med hög direktavkastning (som mäts genom utdelning/aktiekurs) är mogna bolag med låg vinsttillväxt, modest avkastning på eget och/eller sysselsatt kapital, samt relativt låga P/E-tal.

I Norden toppas listan över bolag med hög direktavkastning av rederier, olja, teleoperatörer, banker och försäkringsbolag, tobaksbolag, kraftproduktion med fossila energikällor samt fordonstillverkare. Bilden är snarlik i Europa, men mer diversifierad och med ett signifikant inslag av kemiföretag med hållbarhetsutmaningar. Gemensamt för samtliga är betydande osäkerhet.

Många investerare ifrågasätter exempelvis uthålligheten i vinstgenereringen för bolag vars verksamhet baseras på de fossila bränslen som nu måste fasas ut. Andra avstår från att investera i etiskt ifrågasatta branscher, ser regulatoriska risker, oroas över prispress eller skräms av en negativ volymtillväxt.

"Utdelningar är inte gratispengar"

Höga direktavkastningar har en baksida. Det är inte gratispengar. Utmaningen för investerare är att avgöra om attraktionen i utdelningarna är större än den oro som den låga värderingen av dem återspeglar.

Ett decennium av underprestation

Globalt har aktier med hög direktavkastning haft en svag avkastning jämfört med världsindex de senaste 10 åren. I år har utvecklingen accelererat, sannolikt pådrivet av inställda utdelningar samtidigt som den expansiva penningpolitiken har eldat på uppgången i många aktier med höga värderingar och låg eller ingen direktavkastning.

Utvecklingen har dock inte alltid varit sådan. År 2000-2007 överpresterade utdelningsaktier starkt jämfört med index. Den relativa överavkastningen inleddes dock av att IT-bubblan brast och karaktäriserades alltså inledningsvis mer av att andra aktier utvecklades dåligt än att utdelningsaktierna gick bra. Dessutom hade utdelningsaktierna påtagligt släpat efter under den rusande börsen 1998-2000, precis som de nu har släpat efter på en stark börs.

Förr eller senare kommer en motreaktion. Vi ser ingen riktigt bra katalysator för en vändning i närtid, men utesluter inte att det kommer redan under 2021.

"130 procentenheter av avkastningen för OMX30 sedan år 2000 kommer från utdelningar"

Utdelningar är viktiga över tid

Av den totala avkastningen för OMXS30-index på 173 procent sedan 2000 är 130 procentenheter från utdelningarna över perioden. I Europa har betydelsen varit ännu mer påtaglig, av 79 procents avkastning för Stoxx 600-index kommer 89 procentenheter från utdelningarna. Dessutom har bidraget från utdelningarna varit betydligt mer stabilt. För OMXS30 har utdelningarna under 2000-talet bidragit med 15-18 procent i avkastning per femårsperiod, 17-19 procent för Stoxx 600. Det är i påtaglig kontrast mot det bidrag som kommit från prissvängningarna över samma perioder, på mellan -20 procent och +30 procent per femårsperiod.

Är utvecklingen jämfört med index viktig för dig?

Ofta förutsätts det att den relativa avkastningen är betydelsefull för en investerare. Jämfört med ett bredare börsindex har det varit en misslyckad strategi att investera i aktier med hög direktavkastning det senaste decenniet, men inte nödvändigtvis för den som ser ett större värde i en någorlunda jämn kontantström från sina investeringar. I synnerhet i ljuset av hur svårt det är att få liknande avkastning från ränteplaceringar idag.

Är direktavkastningen uthållig?

Direktavkastningen är i sig inte ett bra värderingsmått på aktier, det intressanta är utdelningskapaciteten i längden. Vi menar att det under innevarande år (och potentiellt 2021) blivit något för mycket fokus på de omedelbart förestående utdelningarna, eller rättare sagt bristen på sådana. Givet den resultatutveckling vi har sett, och rådande utsikter, är det rimligt att anta att det kapital som lagts på hög under krisen bör komma aktieägarna tillgodo lite längre fram. 

Intressant läge för impopulär strategi

Efter den senaste tidens svaga relativa kursutveckling för högutdelande aktier kan det vara ett köpläge redan nu för investerare med en placeringshorisont på 3 år eller mer.

För att minska risken bör en sådan satsning göras i form av en diversifierad aktieportfölj. Rimligtvis kommer en sådan att underprestera jämfört med index så länge nuvarande börssentiment består, men den kan ändå ge en attraktiv totalavkastning. Förmodligen krävs dock en starkare real konjunkturutveckling för att strategin ska ge överavkastning mot index.

Bland aktierna i Stoxx 600-index identifierar vi 72 europeiska storbolag som väntas betala en utdelning motsvarande minst 6 procents direktavkastning för nästa år och året därefter, efter att ha rensat bort bolag med ett svagt hållbarhetsbetyg i sin bransch och den mindre hållbara hälften av alla bolag enligt Sustainalytics ESG-rangordning.

De 72 bolagen har en oviktad snittdirektavkastning på 7 procent för innevarande år, 7,9 procent för 2021 och 8,6 procent för 2022. Det går att ifrågasätta de flesta bolagen ur något perspektiv, men helt klart är ändå att det går att komponera ihop en relativt väl diversifierad portfölj av europeiska aktier med hög förväntad direktavkastning.

Det kan vara ett intressant komplement till en mer indextävlande aktieportfölj och en bra placeringsstrategi över ett par års tid för investerare som värdesätter den relativt sett högre stabiliteten i kontanta utdelningar, jämfört med aktiemarknadens volatila prisrörelser.

Bild på Esbjörn Lundevall, Aktiestrateg på SEB

Esbjörn Lundevall

Aktiestrateg
Investment Strategy

Läs mer 

Läs hela kapitlet Tema: Aktieutdelning på sidan 19-23 i hela Investment Outlook.

Investment Outlook (PDF) 
Sammanfattning (PDF)

Customer service