Låt oss börja med att svara på den första frågan. Det korta svaret enligt dom flesta bedömare är att de överenskommelser man gjort i den s.k. Glasgow Climate Pact inte kommer att räcka för att hålla oss under 1,5 grader utan snarare landar vi på 2,4 grader uppvärmning i bästa fall. Trots detta menar många att detta var det mest framgångsrika klimattoppmötet sen Parisavtalet slöts. USA är tillbaka i Parisavtalet, EU har sin klimatlag och gröna giv på plats och Kina och Indien uppdaterade tillslut sina planer. En väldigt viktig utkomst var också att länderna redan nästa år ska uppdatera sina klimatåtaganden, istället för att vänta fem eller kanske tio år. Även om formuleringen kanske inte var den starkaste så adresserades och för första gången tydligt att fossila subventioner och kol ska fasas ut.
Men vad hände egentligen på de finansiella marknaderna under tiden och vad har vi att vänta?
Inom finans finns det ett engelskt ordspråk som heter ”buy the rumor, sell the news”. I korthet betyder det att aktiemarknaden prissätter framtida förväntade nyheter redan nu.
När det gäller klimatrelaterade investeringar och COP26 så var det verkligen precis så. Priserna på bolag inom solkraft, vindkraft, vätgas och elbilar steg väldigt kraftigt veckorna före COP26. Helt klart förväntade sig marknaden vissa klimatpolitiska framsteg och positionerade sig därefter. Under de två veckorna som mötet pågick rörde sig bolagen sedan sidledes eller svagt nedåt och det har även fortsatt efter COP26. Det kan man tolka som att marknadens förväntningar på COP26 i stort sett införlivades och att det inte framkom några stora överraskningar, varken positiva eller negativa. Mötet var varken en total framgång eller ett totalt misslyckande och det hade investerarna redan anat.
COP26 i sin helhet är väldigt omfattande och mångfacetterad vilket gör det svårt att karva ut det som kan ha störst påverkan på marknaden framåt, men några saker är särskilt viktiga:
- Utvecklingsmarknaders roll i omställningen. Tveklöst så räcker det inte bara om den utvecklade delen av världen jobbar med en hållbar omställning, vi måste även engagera utvecklingsmarknaderna där en stor andel av nya kolkraftverk till exempel byggs. Samtidigt måste dessa länder få öka sin tillgång på el och fortsätta stänga det ekonomiska gapet mot den utvecklade världen. En balansgång som kräver ekonomiskt stöd från utvecklade länder som redan gjort sin ekonomiska resa med hjälp av billig fossil energi. Under COP26 så förbands sig fler länder till klimatfinansieringslöften så att totalen nu uppgår till omkring 100 miljarder USD. Detta betyder ökad takt av hållbara investeringar i utvecklingsländer. Det bör gynna fonder som investerar i utvecklingsländer. Att Indien också förband sig till överraskande ambitiösa mål så som att 50% av energibehovet ska vara förnybart 2030, ger det naturligtvis vind i ryggen för bolag som är verksamma inom sektorn där.
- Utfasning av kol. Även om texten kring utfasning av kol i slutskedet reviderades till en något mildare ton så finns det nu nära nog en konsensus kring att användningen av kol måste minska. Givet hur stor del av världens energiproduktion som kommer från kol så behöver vi markant öka investeringar i förnybar energi för att täcka upp det gapet. Vind och solkraft är två skalbara och gröna energikällor som kommer att spela en stor roll i den omställningen.
- Anpassning är ett tema som också lär spela en större roll framåt. Även om vi når 1,5-graders målet så har vi redan och kommer att få ytterligare klimatförändringar. Företag som jobbar med anpassning till dessa förändringar kommer då att bli viktiga. Inte minst i utvecklingsländer som tyvärr kommer att få se den största påverkan. En av de positiva utvecklingarna som flugit under radarn på COP26 är att utvecklade länder ska dubbla finansieringen av anpassning i utvecklingsländer till och med 2025 till 40 miljarder USD. Säkerligen inte tillräckligt men ett steg i rätt riktning och något som på längre sikt kan ge intressanta investeringsmöjligheter i bolag som på olika sätt jobbar med teknik som hjälper till i anpassningen till ett förändrat klimat.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att trots att ambitionsnivån bland världens länder inte riktigt ligger helt i linje med målet ännu, finns insikten där och det fortsätter gå åt rätt håll. Det gör också att vi kan räkna med goda utsikter för de bolag som levererar de lösningar på problemen vi står inför i världen.