Boränterådet: Fem punkter att hålla koll på 2019

Frågetecknen kring bostadsmarknaden och bolåneräntorna är många inför 2019. Prisutvecklingen, regelverk, räntebeslut, boendekostnader och politiska överenskommelser bör följas noga. Som bolåntagare gäller det att agera klokt och långsiktigt så att privatekonomin är stabil även om och när förutsättningarna förändras. Det säger vår privatekonom Jens Magnusson.

2018 blev ett år då bostadsmarknaden fortsatte att stå i centrum av den ekonomisk-politiska diskussionen. Rubrikerna var många men de var också till delvis motstridiga. Å ena sidan var det fortsatt fokus på bostadsbristen och på de stora problem som bristen orsakar. Å andra sidan talades det om fastighetsbolag som inte fick sina nyproducerade bostäder sålda och som därför drar ned på byggtakten (vilket förstås gör den förstnämnda bostadsbristen ännu värre). Det blev tydligt att behov och efterfrågan är två olika saker på bostadsmarkaden. Att många har behov av en bostad är inte samma sak som att de också kan köpa de nya bostäder som kommer ut.

När vi nu blickar framåt ser vi åtminstone fem områden där den som äger bostad eller har ett bolån behöver hänga med.

1. Bostadspriserna


Efter en lång och kraftig prisuppgång sjönk de genomsnittliga bostadspriserna under hösten 2017. Under 2018 skedde en stabilisering av priserna även om det såg lite olika ut för olika bostadstyper och i olika delar av landet. Trögast gick det för nyproduktion och för vissa storstadsområden. Under 2019 är det troligt att den avvaktande utvecklingen fortsätter, utan någon tydlig riktning på priserna. Vår bild är att det kan komma ytterligare några procents nedgång men att risken för något större ras är liten.

”Under 2019 är det troligt att den avvaktande utvecklingen fortsätter, utan någon tydlig riktning på priserna.

 

2. Regleringar


Finansinspektionen har i olika omgångar infört ett bolånetak och två former av amorteringskrav. Eftersom både prisutvecklingen och hushållens skuldsättning för närvarande är ganska stabil, är det inte så troligt att det kommer fler liknande regleringar under 2019.

3. Räntorna


Året inleds med Riksbankens första reporäntehöjning på över 7 år. Det är ett första steg mot en mer normal ränta. Men frågetecknen är fortsatt många, till exempel hur många ytterligare höjningar det blir och i vilken takt de kommer. Vi tror på en höjning till i oktober 2019, vilket skulle innebära att vi är tillbaka på en reporänta på noll vid årsskiftet 2019/2020. Men osäkerheten är stor och det är även för tidigt att säga om boräntor och reporäntan stiger i samma takt.

4. Boendekostnaderna


En gång om året frågar vi svenska hushåll hur stor andel av inkomsten efter skatt som går till boendet. I år blev svaret i genomsnitt 23,6 procent. Det är den lägsta noteringen sedan starten 2010. Sjunkande räntor och stigande inkomster är huvudförklaringarna. Men det är inte omöjligt att vi under 2019 får se ett trendbrott. Räntor, energipriser och kommunala avgifter kan alla vända uppåt.

5. Politiska beslut


När politikerna till slut lyckas bilda regering kommer bostadfrågorna att vara viktiga. Bland annat står flyttskatter, ränteavdrag, hyresregleringar och byggsubventioner på agendan. Det är för tidigt att säga hur förutsättningarna för en bostadspolitisk överenskommelse ser ut, men behoven är stora och förr eller senare behöver ett antal frågor lösas.

För den som har bolån gäller det att hänga med i utvecklingen och se till att det finns marginaler i privatekonomin. Ingenting är säkert men mer talar för stigande än för sjunkande boendekostnader under 2019. Med bra koll på utgifterna, regelbundet sparande och amorteringar och riskspridning genom olika bindningstider (med en större del bunden ränta nu när räntan rör sig uppåt) finns goda förutsättningar för en fortsatt bra bostadsekonomi.