Aktuella bolåneräntor
Här kan du se och jämföra våra aktuella bolåneräntor. Kom ihåg att hos oss är din bolåneränta individuell och kan därför bli lägre än vår ordinarie ränta.
Boränteråd april: Ett steg närmare en första räntesänkning
2 april 2024
Riksbanken valde som väntat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent i mars men skickar tydliga signaler om att räntesänkningar står för dörren. Som bostadsägare kan man ställa in sig på att bolåneräntorna börja sjunka under senvåren men når plånboken först mot hösten.
Det börjar sakteligen ljusna för hushållen. Inflationen fortsätter att sjunka och ligger för närvarande på 2,5 procent (mätt som KPIF) och därmed snubblande nära inflationsmålet på 2 procent. Därtill indikerar företagens prisplaner, enligt undersökningar från både Konjunkturinstitutet och Riksbanken, ett mer dämpat pristryck vilket väntas pressa ner inflationen under 2 procent till hösten. Det är en utveckling som medför ett par positiva konsekvenser för hushållen. Det första är att köpkraften väntas återvända till hushållens plånböcker när löneökningarna överstiger de allmänna prisökningarna på varor och tjänster. Vändningen kommer dock från redan ansträngda nivåer vilket gör att det kommer dröja några år innan vi återigen har samma köpkraft som innan inflationsuppgången. Men helt klart en efterlängtad förbättring. Ytterligare en effekt av den lägre inflationen är att det skickar lugnande signaler till Riksbanken och öppnar för räntesänkningar framåt sommaren.
Nu oförändrad ränta men signalerar trolig sänkning sent i vår
I Riksbankens senaste räntebesked den 27 mars lämnades styrräntan oförändrad på 4 procent. Det var ett väntat beslut och fokus för undertecknad låg snarare på att tyda undertonen i budskapet och ifall Riksbanken justerade sin räntebana, alltså prognosen över framtida räntesänkningar. Riksbanken har nu tydligt ändrat riktning jämfört med årsskiftet och hänvisar till det goda inflationsläget. Det signaleras att en första räntesänkning troligen kan komma i maj eller juni. Därefter indikerar räntebanan ytterligare två sänkningar under hösten följt av tre sänkningar under 2025 för att då landa på en styrränta på 2,75 procent.
Riskerna för bakslag kan ännu inte avfärdas vilket i värsta fall skulle förskjuta plånbokseffekten till 2025.
Eventuella orosmoln är priset på tjänster och geopolitiska läget
Allt är dock inte enhälligt positivt i Riksbankens besked. Det lyfts en del orosmoln som riskerar att hålla tillbaka inflationsnedgången och därmed förskjuta eventuella räntesänkningar. Tjänstepriser är ett av orosmolnen som fortfarande håller sig på en något för hög nivå och återspeglar en typ av konsumtion som hushållen fortsätter att lägga pengar på. Det mesta talar för att det dels är ett uppdämt behov och ett överskottssparande som gör att hushållen trots lågkonjunktur valt att lägga en större andel av sina inkomster på konsumtion i form av resor, hotell och restaurang. Därtill lyfter man bland annat en hög geopolitisk osäkerhet och en svag svensk krona som möjliga hot mot inflationen.
Plånbokseffekten kommer först till hösten
Vad väntar då bolåntagare under senvåren? SEB:s prognos är att Riksbanken trots orosmoln ändå väljer att sänka styrräntan i maj. Det blir med största sannolikhet startskottet för en nedåtpress på den rörliga 3-månadersräntan. Det är en ränta som mer eller mindre rör sig med Riksbankens agerande och eftersom en majoritet av svenska hushåll har helt rörligt på sina bolån kommer detta ge en efterlängtad skjuts i privatekonomin. Men till en början kommer plånbokseffekten vara begränsad. Dels för att det finns en viss fördröjning vid räntesänkningar eftersom den rörliga bolåneräntan trots allt är bunden i tre månader, dels för att en sänkning med 0,25 procentenheter sänker den månatliga räntekostnaden med drygt 200 kronor per miljon i bolån. Mot slutet av året, när fler räntesänkningar blivit ett faktum, kan det däremot ge ett tydligare avtryck i plånboken och handla om runt 600 kronor i lägre ränteutgifter för varje miljon i bolån.
På totalen är detta goda nyheter för landets bolåntagare men privatekonomin bör anpassas med viss försiktighet. Riskerna för bakslag kan ännu inte avfärdas vilket i värsta fall skulle förskjuta plånbokseffekten till 2025. För de flesta handlar det därför om att använda det extra utrymmet i månadskalkylen till att fylla på i sparladorna. Många bostadsrättsföreningar har höjt sina avgifter och vissa kan behöva höja ytterligare under året för att möta höga räntekostnader. Därtill är villaägande fortfarande förknippat med en större och mer osäker kostnadskostym i form av svängiga elpriser och stigande kommunala avgifter. Det innebär att boendekostnaderna fortfarande kan uppfattas som ansträngda under året trots stundande räntesänkningar.
Sammantaget finns det gott om anledningar att välkomna våren – en förbättrad köpkraft och räntesänkningar men också möjligheten att lägga grunden för en sund privatekonomi som håller hela året.
Privatekonom, SEB
Américo Fernández
Privatekonom, SEB
