Amortering är ett bra sätt att spara

På bara några år har svenskarnas syn på amortering förbättrats dramatiskt. Enligt Finansinspektionens siffror från 2015 amorterade nästan sju av tio hushåll med nya lån. 2011 var siffran fyra av tio.

– Det sägs ofta att vi i Sverige är negativt inställda till att amortera men det stämmer inte riktigt. Vi har visserligen en period av svag amorteringskultur bakom oss men nu är vi i ett nytt läge. Bolånekunderna, bankerna och myndigheterna drar nu mer åt samma håll och allt fler tycker att amortering är viktigt, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Svenskar är rejält skuldsatta – men samtidigt väldigt rika. Det är en ekvation som kan låta underlig men som inte är särskilt konstigt om man tittar närmare på siffrorna bakom. Enligt OECD så är svenska hushåll högt skuldsatta men inte högst. Ser man till skuldsättningen i förhållande till disponibel inkomst, ligger vi med våra 180 procent på en sjunde plats i OECD. I topp är Danmark och Nederländerna med en skuldkvot på 284 procent respektive 277 procent.

Nu när allt fler väljer att amortera är förhoppningen att skulden ska minska de kommande åren. Men om det verkligen blir så beror förstås också på hur många och hur stora nya lån vi tar. Det beror i sin tur i stor utsträckning på hur bostadspriserna utvecklas, menar Jens Magnusson.

– Det finns en bild av att vi amorterar lite och alla andra mycket. Delvis stämmer den, till exempel om man jämför med ett par av våra nordiska grannar. Men bilden behöver nyanseras på olika sätt. Varje land har just sina förutsättningar och synen på amortering är också något som förändras snabbt. I Sverige har som sagt amorteringsbenägenheten förbättrats mycket på bara några år, säger han.

I jämförelse med de flesta av våra europeiska grannar är den genomsnittliga amorteringstiden högre i Sverige. I Finland tillåts inga amorteringsfria lån, bostadslånen betalas normalt tillbaka på högst 30 år. I Frankrike gäller 20 till 30 år och i Tyskland maximalt 40 år. I Sverige är den genomsnittliga löptiden för ett bolån 50 år, enligt IMF.

En av de krafter som gjorde att många svenskar länge valde att inte amortera var den kraftiga prisökning som skett på bostadsmarknaden. Många bostadsägare märkte hur belåningsgraden sjönk snabbt som en effekt av att priserna ökade. Det kändes därmed onödigt att amortera för att på marginalen ytterligare öka förmögenhetsuppbyggnaden i bostaden. Det är ett begripligt men farligt synsätt, enligt Jens Magnusson.

– Man vet inte hur beständig bostadens värde är. Bostadspriser kan gå upp och ner och risken finns att man sitter kvar med en stor skuld samtidigt som bostadens värde minskar. Då kan belåningsgraden snabbt stiga igen och de ekonomiska marginalerna krympa, säger han och fortsätter.

– Amorteringar skapar också en bra krockkudde. Dels minskar de belåningsgraden och frigör ett ekonomiskt utrymme i bostaden och dels bidrar det ju till kraftigt lägre räntekostnader totalt sett. Det är bra idag men det är framförallt bra den dagen räntorna börjar vända uppåt från dagens extremlåga nivåer. Man måste ju komma ihåg att amorteringar inte är en utgift på samma sätt som till exempel räntan eller en skatt. Tvärtom är det ett sparande till dig själv som dessutom leder till minskade ränteutgifter, säger Jens Magnusson.