Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Din webbläsare är för gammal. För en bättre och säkrare användarupplevelse rekommenderar vi att du byter webbläsare.

Rekommenderade webbläsare

 

Vad händer om jag blir av med jobbet?

Vissa branscher har redan stora svårigheter på grund av den pågående krisen. Både tjänstesektorn, med till exempel hotell, restauranger, transportföretag och underhållning, och tillverkningsindustrin upplever stora bortfall i beställningar och intäkter. Många företag minskar därför personalstyrkan för att dra ner företagets kostnader. Oavsett om du vet eller tror att du är i farozonen för att förlora jobbet är det bra att vet hur inkomstskyddet ser ut.

Varsel och uppsägning

Att varsla är arbetsgivarens sätt att i relativt god tid förvarna om att någon kan vara på väg att bli uppsagd. Alla som blir varslade behöver inte bli uppsagda. Själva uppsägningen kan komma i ett senare skede, efterförhandlingar eller inte alls.

Om du blir varslad vet du alltså inte om du verkligen kommer att bli uppsagd, men det är klokt att förbereda dig för att det kan ske. Det innebär bland annat att undersöka hur din situation ser ut när det gäller uppsägningstid, inkomstförsäkringar, a-kassa, tjänstepension m.m. Fundera över både inkomster och utgifter vid eventuell arbetslöshet och överväg om du behöver och kan spara in på något för att bygga en buffert.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) och kollektivavtalet där sådant finns. Du har rätt att få din uppsägning skriftligt.

Permittering

Permittering är när arbetsgivaren tillfälligt befriar arbetstagaren från arbetet. Det innebär inte att anställningen avslutas och är alltså ingen uppsägning. Rätten till lön kvarstår under permitteringen. Regeringen har med anledning av den pågående coronapandemin infört, förlängt och förstärkt korttidspermitteringen löpande. Reglerna gäller från den 16 mars 2020 och har både förstärkts och förlängts och gäller fram till och med den 30 juni 2021.

I praktiken innebär korttidspermitteringen att anställda går ner i arbetstid under en period men får behålla största delen av ordinarie lön. Samtidigt går staten in med ett stöd till arbetsgivaren vilket minskar företagets personalkostnader.

Tillväxtverket

För att använda korttidspermittering måste arbetsgivare och arbetstagare vara överens. Eftersom man som permitterad fortfarande har kvar sin anställning har man inte rätt till a-kassa om man inte utöver korttidsarbetet är arbetslös, då kan man få ersättning för den tid som inte avser korttidspermittering.

De flesta förstärkningarna av den tillfälliga a-kassan föreslås förlängas ytterligare hela 2021 och 2022 dock inte medlemsvillkoret och karensreglerna i a-kassan.

Så fungerar a-kassan

Om du blir arbetslös ska du omedelbart anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Det är för att du ska kunna ansöka om a-kasseersättning från din första arbetslösa dag. A-kassa är pengar som du kan få när du blir arbetslös. Hur mycket pengar du kan få beror på hur mycket du har jobbat tidigare och om du är medlem i en a-kassa.

Gå med i a-kassan så snart som möjligt. Om du är medlem i en a-kassa när du blir arbetslös kontaktar du den och ansöker om ersättning. Det gör du enklast genom att logga in på din a-kassas webbplats.

Om du inte är medlem i någon a-kassa kan du ändå få viss ersättning, dock på en lägre nivå.

För att ha rätt till ersättning från a-kassan sänks nu arbetsvillkoren till följande:

•Du har jobbat från minst 60 timmar per månad i minst 6 månader under den senaste tolvmånadersperioden.
• Du har jobbat minst 420 timmar under 6 sammanhängande månader, med minst 40 timmar i var och en av de 6 månaderna under det senaste året
• Om du har varit föräldraledig, sjukskriven eller studerat gäller delvis andra regler. Då kan ersättningen baseras på det arbete du hade tidigare

Hur mycket pengar får man? Tillfälligt höjda belopp förlängs ytterligare

Ersättningen från a-kassan kan antingen baseras på din tidigare lön eller utgöras av så kallad grundersättning. Vilken av dessa ersättningar du får beror på hur länge du varit med i a-kassan.

Får du ersättning baserad på din tidigare inkomst kan du få upp till 80 procent av din lön, dock högst 26 400 mot de tidigare reglerna 20 020 kronor per månad före skatt. Det är en höjning från tidigare takbelopp, de första 100 dagarna, från 910 kronor per dag till 1 200 kronor. Höjningen gäller från och med den 13 april 2020 och förlängs till sista december 2022. Även taket i a-kassa höjs från dag 101 och framåt från 760 kronor till 1 000 kronor per dag. Även den nya höjningen är tillfällig och gäller från den 29 juni 2020 till den 31 december 2022.

Den högsta dagpenningen uppgår därmed till 1 200 kronor per dag 1–100, varefter det sker en avtrappning till 1 000 kronor per dag.

Medlemsvillkoret för att få a-kassa föreslås att återgå från 3 månader till 12 månader efter den 3 juni 2021.

De sex karensdagarna återinförs. De slopade karensdagarna gäller endast under perioden 30 mars 2020 till 3 januari 2021.

Har du inte varit med i a-kassan kan du få ersättning på grundnivå. Ersättningen höjs för den som arbetat heltid till högst 11 220 kronor i månaden från tidigare 8 030 kronor. Det är en tillfällig höjning av grundersättningen från 365 kronor per dag, före skatt till 510 kronor. Den tillfälliga höjningen gäller från 13 april och förlängs till 31 december 2022.

Du kan få ersättning från a-kassan i maximalt 300 dagar eller i 450 dagar om du har försörjningsansvar för barn under 18 år. Ersättningen är högst i början av arbetslöshetsperioden och lägre i slutet.

Även företagare kan ha rätt till ersättning från a-kassa. Det finns olika sätt att räkna ut ersättningsnivån och a-kassan räknar ut och använder den metod som är mest fördelaktig för dig.

Här kan du läsa mer om hur a-kassan fungerar

Inkomstförsäkringar

Vissa fackförbund och försäkringsbolag erbjuder inkomstförsäkringar som kompletterar din a-kassa. Har du tecknat en inkomstförsäkring kan det innebära att du kan få ersättning även över taket i a-kassan.
Blir du arbetslös måste du själv ansöka om kompletterande ersättning från inkomstförsäkringen.

Studenter

Regeringen slopar tillfälligt det så kallade fribeloppet, hur mycket man som student får ha i inkomst utan att studiemedlen minskas. Det gäller alla typer av inkomster, även inkomster från kapital och näringsverksamhet. Dessa regler är förlängda av regeringen till och med den 30 juni 2021. Nu har även regeringen kommit med förslag på att perioden med slopat fribelopp ska förlängas även perioden 1 juli till och med 31 december 2021. Antas förslaget innebär det att ingen inkomstprövning kommer göras för studerande under hela 2021. Fribeloppet reglerar i vanliga fall hur hög inkomst en studerande kan ha utan att studiemedlen minskas.

Customer service