Kriget i Mellanöstern fortsätter att prägla 2026. I inledningen av sommaren gav den 60 dagar långa vapenvilan hopp till världsekonomin vilket syntes i såväl ett lägre oljepris som sjunkande räntor. Trafiken i Hormuzsundet steg samtidigt. Men det tog inte längre än tre veckor innan vapenvilan bröts från båda sidor vilket drivit upp både räntor och oljepriser igen. Vapenvilan har nu officiellt upphört, och nyhetsrapporterings skiftar snabbt från dag till dag. Den ena dagen rapporteras eskalering, den andra framsteg i fredsförhandlingarna. Det mest rimliga antagandet är därför att oron fortsätter under hösten.
Världen anpassar sig – Sverige i återhämtningsfas
Trots att kriget är inne på sin sjätte månad har oljekrisen uteblivit. Larmen om att världsekonomin inte skulle klara sig mer än några veckor, eller som längst fram till sommaren, verkar ha varit obefogade. I stället har länder och företag ännu en gång visat innovationsförmåga och anpassat sig till den nya verkligheten. Dels i form av andra transportvägar och ökad oljeproduktion från annat håll. Dels i form av ändrade beteenden och finanspolitiska åtgärder.
För svensk del har ekonomin varit motståndskraftig och flertalet datapunkter har pekat mot återhämtning. Tillväxten under andra kvartalet var stark, hushållen har ökat sin konsumtion och industrin har sett stora orderingångar. Inflationen har därtill varit bland de lägsta i EU under våren och sommaren. Företagen visar också på gott humör framåt med indikatorer på bland annat ökade försäljningsvolymer inom detaljhandeln. För tillverkningsindustrin har en något försvagad krona bidragit till att efterfrågan från utlandet stigit och de gynnas av växande försvarssatsningar såväl i Sverige som i andra länder. Uppväxlingen i industrin syns också i investeringar som ökat markant de senaste åren. Tillväxtutsikterna framöver har därmed stärkts ytterligare mot hur de såg ut innan sommaren.
Risker ger indikation på ny inflationskurs
Som alltid finns det däremot två sidor av myntet och baksidan handlar nu om begynnande risker för en stigande inflation. Den låga inflationen som varit är delvis en effekt av olika finanspolitiska åtgärder som halverad matmoms, sänkta drivmedelsskatter och billigare kollektivtrafik. Om man i stället tittar på inflationen med konstant skatt är den betydligt högre, 2,1 procent i stället för 0,7 procent för juli. Framåt finns det flertalet omvärldsfaktorer som kan komma att trycka upp inflationen. Torkan som härjat i många delar av världen under sommaren riskerar att leda till höjda råvarupriser och elpriserna ser ut att stiga mer än gängse säsongsmönster inför vinterhalvåret. Dels med anledning av torkan som bidragit till lägre vattennivåer. Dels med anledning av att det höga oljepriset vi sett under året bidragit till att priset på naturgas i dagsläget är högt, samtidigt som lagernivåerna är låga. Så länge kriget pågår i Mellanöstern finns dessutom fortsatt betydande risker för att oljepriset kan sticka i väg.
Riksbanken mot ny höjningscykel
Riksbanken har låtit styrräntan vara oförändrad på 1,75 procent, men kan behöva agera för att undvika ännu en period av hög inflation om riskerna blir varaktiga. Samtidigt vill man vänta så länge som möjligt med en eventuell höjning för att inte bromsa den ekonomiska återhämtningen. En starkare ekonomi under nästa år tillsammans med en inflation något högre än målet på 2 procent talar ändå för att Riksbanken kommer höja styrräntan. SEB:s senaste prognos är att en första höjning sker i mars och en andra i september, till en styrränta på 2,25 procent. Det innebär således att de rörliga räntorna kan väntas stiga under 2027, kanske redan under vintern om marknaden prisar in höjningarna som mer sannolika. De långa räntorna har svängt kraftigt under året men väntas stabiliseras framöver, kring dagens relativt höga nivåer. Gapet mellan rörlig och bunden ränta väntas därför ligga still under hösten, för att sedan minska nästa år när de rörliga räntorna stiger.
Olika utmaningar kräver olika strategier
Även om svensk ekonomi växlar upp hopar sig orosmolnen. Alla företag drabbas däremot på olika sätt och i olika utsträckning och fokus för riskhantering ser därmed också olika ut. För de företag som handlar internationellt kan den svagare kronan nu innebära en ökad volym i orderingångar. Kronan väntas stärkas framåt vintern och nästa år vilket kan dämpa utländsk efterfrågan, men stärka de företag som importerar från utlandet. För de företag som är beroende av drivmedel finns det skäl att ta höjd för högre priser när de tillfälligt sänkta drivmedelsskatterna försvinner i oktober och december. Givet det globala läget och ränteutsikterna kan det samtidigt vara på sin plats att se över låneportföljen. En långsiktig räntestrategi med varierande löptider minskar risken för en större räntesmäll om samtliga lån löper ut i en betydligt högre räntemiljö än tidigare.
Återhämtningen för svensk ekonomi accelererar men riskerar att hämmas av begynnande risker. Som företagare är det viktigt att se till den egna situationen och vilka delar man berörs av för att sedan kunna jobba på riskhantering. Såväl svenska som internationella företag har visat på god anpassningsförmåga under både pandemin och höginflationsåren och det mesta tyder på att så är fallet även den här gången. Med en strategi för agerande vid olika scenarier är det lättare att stå emot och möjligheten att vara tidigt ur startblocken är större. För att se över företagets ekonomi kan man alltid vända sig till sin rådgivare för att reda i trådarna.
