Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Arv/testamente

Från och med 1 januari 2005 har arvs- och gåvoskatten tagits bort för dödsfall som inträffat och för gåvor som givits från detta datum.

Hur en avliden persons livförsäkringar skall behandlas vid dennes död är beroende av om förmånstagare är insatt eller inte.

  • Om förmånstagare inte är insatt ingår försäkringen eller utfallande försäkringsbelopp i den avlidnes kvarlåtenskap och behandlas som vilken annan egendom som helst och fördelas enligt arvsordningen eller enligt testamente.
  • Är förmånstagare insatt ingår försäkringen däremot inte i kvarlåtenskapen, utan fördelningen av utfallande belopp/försäkringen sker enligt förmånstagarförordnandet.
  • Om ett förmånstagarförordnande är oskäligt mot make eller bröstarvinge kan jämkning av förordnandet undantagsvis ske.

Vid bodelning på grund av ena makens död skall värdet av den efterlevande makens kapitalförsäkringar tas med i den mån de utgör giftorättsgods. Observera att efterlevande makes pensionsförsäkringar inte tas med i bodelningen.

När en person avlider uppstår ett dödsbo. I ett dödsbo ingår den avlidnes tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter. Dödsboet förvaltas för sig – utan sammanblandning med delägarnas tillgångar och skulder – i syfte att nettobehållningen senare genom arvsskifte skall fördelas mellan de berättigade arvingarna och/eller eventuella testamentstagare. Sedan slutgiltigt arvsskifte ägt rum upphör dödsboet.

Dödsbodelägare är:

  • Efterlevande make eller sambo (om bodelning skall göras)
  • Arvingar Universella testamentstagare.
  • Universell testamentstagare är den som skall erhålla hela kvarlåtenskapen eller viss andel därav.

Arvsskifte

Sedan dödsboet blivit utrett skall arvsskifte förrättas. Arvingarna kan själv förrätta arvsskifte. Om den avlidne efterlämnar make eller sambo och bodelning skall ske, skall först bodelning äga rum mellan den efterlevande maken eller sambon och övriga delägare. Sedan bodelning skett delas den återstående behållningen mellan arvingarna. I regel brukar dock bodelning och arvsskifte ske i ett sammanhang i en och samma handling. Över arvsskifte skall upprättas en handling som skall undertecknas av samtliga delägare. Några vittnen behövs inte.

En person kan genom sitt testamente bestämma att kvarlåtenskapen skall fördelas på annat sätt än vad arvsordningen föreskriver. Den som upprättar testamentet kallas för testator och den som erhåller egendom genom testamente kallas testamentstagare.

Formkrav

För testamentets giltighet gäller vissa formkrav. Testator skall i princip ha fyllt 18 år. Undantag gäller i vissa fall för den som fyllt 16 år eller underårig som är eller har varit gift.

Testamentet skall upprättas skriftligt med två vittnen. I vittnens närvaro skall testator skriva under testamentet eller bekräfta sin namnteckning. Vittnena skall sedan med sina namn bestyrka handlingen. Vittnena skall veta att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet i testamentet.

Ett testamente är aldrig bindande för testator utan kan när som helst återkallas. Alla ändringar och tillägg till testamentet måste ske genom att formkraven för testamente uppfylls, det vill säga i regel skriftligt och bevittnat. Ofta upprättas ett helt nytt testamente som sätter det gamla ur kraft varvid det gamla testamentet bör förstöras.

För att ett testamente skall kunna verkställas måste det ha vunnit laga kraft. Efter testators död skall testamentet delgivas testators arvingar, det vill säga de som skulle ha fått ärva honom/henne om inte testamentet funnits. Blir testamentet inte omedelbart godkänt av samtliga arvingar måste testamentstagarna vänta i sex månader efter det att testamentet delgivits arvingarna för att få besked om eventuellt klander av testamentet.

Hälften av bröstarvinges arvslott enligt arvsordningen kallas laglott. För gemensamma barn är laglottsanspråket i de flesta fall vilande till dess båda föräldrarna avlider. Särkullbarn har dock alltid rätt att genast få ut minst sin laglott.

Den avlidne kan genom testamente förfoga över skillnaden mellan arvslotten och laglotten, det vill säga i regel hälften av sin kvarlåtenskap. Har den avlidne överskridit denna gräns kan bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott (hälften av arvslotten) ograverad. Varje bröstarvinge måste påkalla jämkning eftersom bröstarvingars laglott beräknas särskilt för var och en av dem. Även om gemensamma barn begär jämkning av ett testamente där den avlidne förordnat till förmån för make, får de inte ut sitt arv förrän båda föräldrarna är avlidna.

Till förmån för efterlevande make/maka gäller en särskild så kallad basbeloppsregel, som innebär att den efterlevande maken/makan efter bodelning och arvsskifte tillsammans med sin enskilda egendom alltid skall ha minst fyra prisbasbelopp. Om denna egendom inte uppgår till fyra prisbasbelopp har maken rätt att få ut det som fattas ur den avlidnes kvarlåtenskap. Basbeloppsregeln kan således komma att inkräkta på särkullbarnens arvslott och på eventuella testamentstagares lott.

1. Den avlidne saknar bröstarvingar

Om den avlidne saknar avkomlingar ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen, det vill säga såväl den avlidnes giftorättsandel som hans enskilda egendom. Den avlidnes föräldrar och syskon och deras avkomlingar har emellertid rätt att när den efterlevande maken avlider, inträda som arvingar (efterarvingar) efter den först avlidne maken. Detta innebär att efterarvingarna normalt har rätt till hälften av vad den efterlevande maken efterlämnar. För att den efterlevande maken inte skall omintetgöra efterarvingarnas arvsrätt, finns regler om att efterlevande make inte får förfoga över arvet från den först avlidne maken, genom att ge bort arvet som gåva eller testamentera bort det. Däremot får efterlevande make sälja och på annat sätt förfoga över den ärvda egendomen, det vill säga efterlevande maken har erhållit arv efter den först avlidne med så kallad fri förfoganderätt.

2. Den avlidne har bröstarvingar

Avlider en person och efterlämnar make och bröstarvingar som är gemensamma med den efterlevande maken ärver efterlevande make den del av kvarlåtenskapen som skulle ha tillfallit de gemensamma barnen. Dessa måste således vänta på sitt arv till dess båda föräldrarna är döda. De som är bröstarvingar bara till den avlidne maken, så kallade särkullbarn, har rätt att få ut sitt arv genast vid förälderns död. Arvsrätten för den efterlevande maken är inte någon skyddad arvsrätt, utan testamente av den först avlidne går före. En make kan således testamentera hela sin kvarlåtenskap till sina barn, varvid den efter levande maken inte ärver något efter den avlidne.

Observera dock basbeloppsregeln.

Den egendom en avliden person efterlämnar kallas för dennes kvarlåtenskap. Den avlidnes kvarlåtenskap skall fördelas mellan hans arvingar i enlighet med den legala arvsordningen. Genom ett testamente kan den avlidne dock ha bestämt en annan fördelning av sin kvarlåtenskap. De arvsberättigade efter en avliden person indelas i tre grupper (arvsklasser). Först om en arvinge saknas i första klassen blir arvingarna i andra klassen berättigade till arvet och endast om även sådana släktingar saknas träder arvingarna i tredje arvsklassen in.

Första arvsklassen

Omfattar den avlidnes avkomlingar (barn, barnbarn etcetera). Varje gren tar lika stor del av arvet. Med bröstarvingar jämställs adoptivbarn och dess avkomlingar.

Andra arvsklassen

Har arvlåtaren inga avkomlingar delar föräldrarna lika på arvet. Är någon av föräldrarna död ärver förälderns avkomlingar den dödes lott. På samma sätt som i den första arvsklassen får grenarna lika stora lotter.

Tredje arvsklassen

Har den avlidne inga avkomlingar, inga föräldrar eller syskon, eller avkomlingar till syskon, tillfaller arvet den avlidnes far- och mor föräldrar och deras barn, det vill säga fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Far- och morföräldrar ärver var och en lika lott. Är någon av dem död delar barnen den dödes lott. Fördelningen görs efter samma principer som i andra arvsklassen. Observera att den avlidnes kusiner inte har någon arvsrätt. Om den avlidne saknar arvingar i de tre arvsklasserna och inte har skrivit något testamente, tillfaller kvarlåtenskapen allmänna arvsfonden.

Customer service
;