Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.
Det ekonomiska strålkastarljuset är riktat mot Brunkebergstorg och Riksbanken. Blir nästa räntebesked startskottet för en rad efterlängtade räntesänkningar och vändningen för bostadsmarknaden eller kommer hushållen behöva skjuta fram sitt firande och därmed plånbokslättnader?
Det var drygt åtta år sedan Riksbanken senast sänkte styrräntan. Allt strålkastarljus riktas nu mot Riksbanken och nästa penningpolitiska möte den 8 maj. Inför beskedet har den ekonomiska debatten tagit fart gällande om en första sänkning blir ett faktum eller om den dröjer ytterligare ett par månader. Länge har Riksbankens direktion med Erik Thedéen i spetsen hänvisat till ekonomiska data innan de kan gå från ord till handling och sänka styrräntan. Senaste månaderna har just ekonomiska data talat för en sänkning. Inflationen (mätt som KPIF – konsumentprisindex med fast ränta) ligger i skrivande stund på 2,2 procent vilket är strax över inflationsmålet. Om man dessutom beaktar dagens räntenivå som gröper ur hushållens köpkraft och företagens prisplaner som, enligt såväl Konjunkturinstitutet som Riksbankens undersökningar, indikerar att företagen höjt färdigt. Snarare indikerar mätningarna att företagen planerar för oförändrade och i vissa fall sänkta priser. Det stärker alltså förväntasbilden om att inflationen inte bara är på väg ner utan att den kommer hålla sig på en lägre nivå resten av 2024. Sist men inte minst finns också ett mjukare argument i form av att Riksbanken många gånger fått kritik för att agera utifrån Fed och Europeiska Centralbankens räntebesked, likt en centralbank med fast växelkurs. Nu finns alltså ett ypperligt tillfälle att bevisa motsatsen – att Riksbanken är en autonom centralbank med rörlig växelkurs.
I andra vågskålen finns risken för bakslag som det alltmer oförutsägbara geopolitiska landskapet bidrar med vilket skulle tala för att invänta något med en räntesänkning. Dessutom finns en del av expertkåren som betonar vikten av att Riksbanken bör beakta valutarisken med att vara först ut med räntesänkningar. Risken är att det kommer försvaga svenska kronan ytterligare och i en förlängning hålla kvar inflation på en något högre nivå än önskat. Oavsett vad räntedomen blir den 8:e maj så bör hushållen ta beskedet med viss försiktighet. Plånbokseffekten av räntesänkningarna kommer verka med viss fördröjning och för de hushåll som har rörligt på sina lån väntas det inte göra ett tydligt avtryck förrän senhösten och en bit in på 2025. Och för de bolåntagare som sedan tidigare haft bundet på sina bolån och ska omförhandla sina lån under sommaren ligger först betydligt högre räntekostnader i korten. Sammantaget innebär det att boendeekonomin för de flesta fortfarande kommer upplevas som ganska ansträngd under 2024. Blickar vi in i framtiden så bör detta snarare ses som resan mot en normalisering av bolåneräntorna runt 3–3,5 procent än en tillbakagång till rekordlåga bolåneräntor runt 1,5–2 procent.
Blick in i framtiden:
-
Normalisering av bolåneräntorna runt:
-
Ingen tillbakagång till de rekordlåga boräntorna runt:
Det man däremot kan ställa in sig på är att det med största sannolikhet blir startskottet på den ekonomiska återhämtningen. I takt med att räntekostnaderna succesivt börjar sjunka kommer hushållen återigen ha möjlighet att lägga en större del av inkomsten på konsumtion. Det väntas stötta konjunkturen och därmed minska risken för att företag behöver säga upp anställda vilket är ett annat sätt att säga att den ekonomiska aktiviteten växlar upp. Räntesänkningarna väntas också ge bostadsmarknaden nytt liv efter ett par tuffa år. Bara förväntasbilden om att sänkningar står för dörren har fått hushållens boprisförväntningar att stiga till den högsta nivån på över två år. Med stigande förväntningar tenderar också faktiska bostadspriser att följa med. Men för att det ska återspegla en mer bestående trend behöver omsättningen öka, ”överskottsutbudet” minska och köpkraften skifta till plus.
Hur bör då den som planerar att ge sig ut på bostadsmarknaden att tänka i en tid av långsam ekonomisk återhämtning? Enkelt, räkna inte hem räntesänkningarna för fort och luta dig mot de bostadsekonomiska grundpelarna.
Tre bostadsekonomiska grundpelare
Sälj först och köp sen – då minskar du risken att förköpa dig i nästa skede.
Maxa inte lånet bara för att du kan – köp efter behov.
Bygg upp en extra krockkudde i privatekonomin – det blir din försäkring mot eventuella bakslag i höst.